Hjalmar-citat med Libyen-anknytning

Det var värst vad skralt det har varit med uppdateringar här under veckan. Till en viss del beror det på att jag håller på och förbereder inför nästa fredag, men det har också med lite orkeslöshet att göra. För att inte tala om att jag sitter på dn.se hela tiden och läser om det som händer i Libyen. Jag har varit där en gång. Suttit i ett vardagsrum i Tripoli och druckit kaffe och i bakgrunden stod den statliga kanalen på. Den där jublande folkmassor och tal av Ledaren repriseras. Sett ett och samma ansikte draperat över stortavlor över hela staden. Jag sa till en taxichaufför, helt utan vidare anspelningar, att det var väldigt många bilder på ledaren i Tripoli. Yes, sa taxichauffören då. He is a big leader. Och så mötte han snabbt min blick i backspegeln. I en diktatur är alla konstant avlyssnade. Eller lever under risken för att vara det. Man måste vakta sin tunga.

Jag skriver texter kring detta, läser alla artiklar jag kommer över och bävar, bävar. Hoppas på att Libyen blir ett fint land. Kopplar diktatorns kroppsspråk till en annan väldigt känd diktator som dog i en bunker. Tänker på Hisham Matars Ingen i världen. Det är en utmärkt roman med Libyen-anknytning som jag läste för några år sedan och varmt rekommenderar.

Och så tänker jag på det här citatet av Hjalmar Söderberg, när jag ser de där yviga kroppsrörelserna och näven som slår i bordet i diverse klipp på internet:

Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.


Nåväl. Imorgon ska jag tycka till om en bok och har lite andra bloggplaner. I helgen läser jag Smitning av Dominique Dyens och Döden & co av Lukas Moodysson. Vad läser ni?

Inbjudan till en inspirerande kväll!

Nu vill jag bjuda in er till något roligt, må ni tro. Men jag behöver er hjälp, så att så många som möjligt får reda på det här. Så om ni vill sprida ordet genom er facebook, blogg, twitter eller vad det kan tänkas vara så vore det jättesnällt. Det är två olika saker som händer framöver.

Konstvernissage, poesiuppläsning, musik, mingel. 4 mars kl. 18-22

Fredagen den 4 mars på Café Hängmattan (Södermannag. 10) på Södermalm i Stockholm släpper jag och två medlemmar till ur poesikollektivet La poème kalashnikov varsin egentryckt stencildiktsamling. Vi kommer att läsa upp ur dessa under kvällen. Förutom det så är det samtidigt konstvernissage för Jens Åbergs utställning "The night is falling". Han målar explosiva, färgstarka och originella tavlor. Öl och vin + bra musik utlovas. Inträdet är 20 kronor. De pengarna kommer gå till framtida projekt i samma anda. Tavlorna kommer sedan att hänga kvar i tre veckor men möjligheten att köpa stencildiktsamlingarna och möta skönt folk gäller bara den kvällen. Kom förbi och ta en drink, titta på tavlorna eller stanna hela kvällen och gå vidare sedan. Den här länken ska gå att klicka på men om den inte gör det så kan ni också ställa frågor i kommentarsfältet eller maila mig (se mailadress till höger).

Uppläsning på Stadsbiblioteket i Stockholm. 7 mars kl. 18.30-20.00

För den som inte har fått nog av oss under fredagen kommer vi dessutom att läsa dikter på Stockholms Stadsbibliotek på måndagen. Det blir av naturliga skäl betydligt mer lågmält, men sevärt ändå. Den som inte kan komma på fredagen eller föredrar biblioteksmiljön är varmt välkommen.

Vill ni komma? Om många bokmänniskor kommer så blir det dessutom nästan som en bokbloggsträff där på Café Hängmattan (som för övrigt är en skön och avslappnad plats att vara på). Som man skriver på twitter: RT = love. Alltså, sprid ordet så är ni supersnälla.

Boklördag 7: Nya recensionsböcker väntar


Det här inlägget får avsluta boklördagen i min blogg. Under dagen har jag hunnit bjuda på Andy Warhol-citat, visa en fin skrivbok (det blir det mer av framöver), tycka till om Never let me go, föreslå teman för kommande bokmässor, tipsa om en cool amerikansk poesibok och prata lite om klassiker och kanon i litteraturen.

Imorgon tänkte jag påbörja någon av recensionsböckerna ovan, men jag tar nog bort framsidesbilden från Moodyssons bok. Den är lite för äcklig för min smak. Under är boken snygg och svart och framförallt har jag längtat efter den i evigheter. Ser mycket fram emot bägge böckerna.

Eli hakade på och gjorde en boklördag hon med. Vi konstaterade att en gång i månaden är en lagom repris för boklördagar, så jag kommer att köra på det. Imorgon ska jag däremot bjuda in er till världens roligaste grej. Ha en fin kväll!

Boklördag 6: Olaglig poesi en masse


The outlaw bible of american poetry är verkligen en skitcool antologi full av amerikansk underground-poesi. Nåväl, allt är inte direkt underground längre. Men det är en massa beatpoeter, både sådana man inte har hört talas om och välkända namn som Ginsberg. Boken innehåller även en mängd andra poeter (vad sägs om Patti Smith till exempel). Det kan ifrågasättas hur pass outlaw de är, men boken är härlig att bläddra i och läsa en dikt här och där. Vår katt är också väldigt förtjust i boken, som ni kan se (katten rusade upp på bordet och ställde sig och nosade i boken innan jag ens han få fram kameran).

Boklördag 5: I don't read books. I just look at the pictures.

Än har jag bara bläddrat i den här mastodontboken men vill någon gång läsa den från pärm till pärm.

Jag har alltid varit väldigt förtjust i Andy Warhol. Nu har jag väl själv tjatat ut honom lite så jag börjar tröttna, men han var en makalös citatmaskin. Bland annat var det förstås han som låg bakom citatet i rubriken till det här inlägget. Jag har några egeninramade bilder fulla av Andy-citat här hemma (ja, mina och min kärestas väggar är proppfulla av bilder och tavlor och jag älskar att ha det så. Minimalism, nej tack). Jag tänkte såhär boklördagen till ära bjuda på några Andy-citat:

I think everybody should like everybody.
*
Art is what you can get away with.
*
Everybody must have a fantasy.
*
All is pretty.
*
I don't know where the artificial stops and the real starts.
*
They always say that time changes things, but you actually have to change them yourself.
*
If you want to know all about Andy Warhol, just look at the surface of my paintings and films and me, and there I am. There's nothing behind it.
*
Death means a lot of money, honey. Death can really make you look like a star.

Har ni läst Andys dagbok?

Boklördag 4: Skrivböcker får man aldrig nog av

Ofta brukar den som gillar att läsa också tycka om att skriva. Och den som gillar att skriva/läsa har inte sällan en faiblesse för skrivböcker. Själv hör jag åtminstone till den skaran. Min syster frågade ofta när vi var yngre: Vad är det du SKRIVER i alla de där böckerna egentligen (inte utan en ton av systerlig irritation)? Och jag sa väl att jag bara SKREV saker och varför undrade hon. Ja, ni vet. Hur det än ligger till så svämmar mitt hem över av skrivböcker och jag tänkte då och då visa upp de snyggaste. Vad passar bättre än att inleda en sådan grej just på en boklördag?


Den här köpte jag på moderna museet i Rom. Skitsnygg. Dock ganska tunn och olinjerad. I den står mest nonsens. Anteckningar från lektioner blandat med rätt dålig poesi. Men skrivboken är snygg, no doubt about it.

Boklördag 2: tematrio om tänkbara Bokmässan-teman

Idag tänkte jag hoppa på Lyrans tematrio från den 8 februari. Jag är ju en av bloggambassadörerna för Bokmässan, och tycker därför att temat passar fint. Såhär lyder frågan: Kom med tre intressanta förslag på teman för kommande bokmässor. Här är mina förslag:

1. Italien vore ett fint tema. Det är ett land som ofta glöms bort inom litteraturen men det finns säkert många intressanta författare att lyfta fram. Själv pratar jag italienska efter att ha ägnat ett och ett halvt år åt att lära mig det, men är dålig på att läsa böcker på italienska ändå. En bokmässa full av italienska klassiker, nyutkommet, poesi, kultur osv vore fint. Särskilt som landet är väldigt icke-kulturellt och kommersiellt numera i Berlusconis händer. Mycket bubblar under ytan.

2. Poesi är ett tema som skulle göra mig lycklig. Jag kör ju på med min poesiutmaning (läs en diktsamling i månaden) och vill att genren ska avdramatiseras och att fler ska upptäcka att poesi inte behöver vara svårt eller tidskrävande. Är dessutom medlem i ett poesikollektiv som jag tänkte berätta mer om i början av nästa vecka (och bjuda in er till en fin kväll!). Tänk er en hel bokmässa med poesifokus. Det skulle hjälpa till att lyfta fram genren och förlagen skulle också bli intresserade av att ha mer fokus på denna numera skamligt undanskymda genre.

3. Arabvärlden. Idag har DN en lång artikel om Nawal El Sadaawi som jag blir nyfiken på att läsa. Arabvärlden i stort vore otroligt intressant som tema för en Bokmässa. Till exempel har jag hört att en författare vid namn Amin Maalouf ska vara väldigt läsvärd men han finns inte översatt till svenska såvitt jag vet. Ett sådant tema på Bokmässan kunde samtidigt väcka debatter och bidra till att fler arabiska författare översattes till svenska.

Bubblare:
Ryskt tema. Franskt tema. Nordiskt tema. Och varför inte ett klassikertema?

Imorgon har jag min egen Boklördag i bloggen

Det härligaste i tidningsväg på hela veckan är när Boklördag sticker in genom brevinkastet på lördagsmorgonen. Ibland är det väldigt bra och intressant läsning – andra gånger lite sämre. Men jag gillar att DN Kultur faktiskt har boktema varje lördag, även om de skriver lite om böcker varje dag. Här är det som bekant boktema mest hela tiden. Ändå tänkte jag piffa upp februarislutet (som alla klagar på) med att själv ha boklördag imorgon.

Konkret innebär det att jag kommer publicera många roliga och inspirerande inlägg under morgondagen, så håll ögonen öppna. Och ha gärna detsamma i era egna bloggar om ni vill (och har en blogg)! Låter det kul?

Stillhet längst inne i böckerna

En hög med poesi (Sonja Åkesson, Aleksander Wat, Märta Tikkanen & en antologi med motståndsdikter) + alla hjärtans dag-rosor från min kärlek + kaffekopp.

Trots att jag gillar Övervintring (en roman baserad på Sylvia Plaths sista tid i livet), trots att jag borde skolläsa Montaignes essäer och Shakespeares En midsommarnatts dröm, trots att ett lovande recensionsexemplar damp ner på hallmattan idag – så tänker jag göra något osedvanligt lyxigt.

Efter några tuffa och energikrävande dagar och efter att ha städat hela kvällen trots sjukkänslor, så har jag plockat fram lite poesi och gjort en stor kanna kaffe i kaffepresson (ja, jag dricker kaffe även på kvällen). Ska nu sätta mig i soffhörnet med någon lugn musik i bakgrunden – kanske Anna Ternheim, Laleh eller Ola Magnell – och poesinjuta. Det är det som är så fint med läsning, tycker jag, att man kan gå upp i den och finna ro. Därför blir jag alltid förvånad när folk omkring mig frågar hur jag kan ha ro att läsa. Jag får ro av böckerna och behöver inte ha det innan. Ro att titta på tv har jag däremot nästan noll av. Man är olika helt enkelt.

Hoppas att ni har haft en fin kväll och läser något bra ni också.

En gratis kulturtidning full av kvalitet

Jag tänkte tipsa om Nya Upplagan, en tidning som precis har kommit till Stockholm. Den är gratis och innehåller konst, litteratur, många krönikor, lite poesi, musik och intressanta artiklar. Den finns att hämta på alla de här ställena runtom i stan så den är inte svår att få tag på. Det jag gillar mest med tidningen är att det är så många krönikor, eftersom det ofta är vad jag först bläddrar fram till i tidningar. I det senaste numret skriver jag dessutom om två böcker (hurra!). Kvinnor och äppelträd samt Donoghues Inlåsta (Room som den heter på engelska). Framöver kommer jag att skriva krönikor och recensioner för tidningen.

Kom gärna med era synpunkter på den. Det är en annorlunda kulturtidning som vågar vara originell och som verkligen behövs i dagens kulturklimat. Igår skrev DN om den också. Har ni hunnit läsa den?

Det är svårt att skriva bra om kärlek

Det är svårt att skriva bra om kärlek. Idag tipsar jag om några böcker jag tycker lyckas med det.

Så är det alltså alla hjärtans dag idag. Den som brukar kallas för Hallmark-kortens högtid. Man kan vara kritisk mot den här högtiden, orsaken till varför den uppkommit och så kan man ju tycka att det är bättre att vara kärleksfull mot sina nära och kära varje dag. Att det inte ska behövas en specifik dag. Hursomhelst så vill jag ta tillfället i akt och tipsa om lite icke-klyschiga, annorlunda böcker som handlar om kärlek och lyckas behandla ämnet på ett bra sätt:

Mig äger ingen av Åsa Lindeborg är en roman som handlar om en pappa som kanske gjorde mycket fel. Ändå genomsyras boken av en fin kärlek till pappan tycker jag.

Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg för att Hjalmar är Hjalmar och boken är så bra.

Kärlekens historia av Nicole Krauss är ett läsmåste. Jag har läst att vissa blivit besvikna på den så jag ska inte överhypa för att riskera att förstöra någons läsupplevelse. Sätter därför punkt här.

Flickvännen av Karolina Ramqvist beskriver en isärslitande och själsdödande kärlek.

Feberboken av Stina Aronson handlar om en febrig kärlek på avstånd och i en svunnen 1930-talstid.

Vilka är era kärleksfavoriter?

Tänk att läsa det man känner för just nu

Det är konstigt, men på något sätt lyckas det alltid bli så att jag läser något jag ska läsa. Ifall det inte är något skolrelaterat, så hittar jag själv på saker. Som nu i januari när jag bestämde mig för att bara läsa dystopier och gjorde så (det har en paus nu). Visst var det roligt att läsa dystopier och visst väckte det många tankar osv, men det hade varit mer befriande att läsa en dystopi och sedan se om jag kände för en till eller inte.

Jag stöter ofta på fenomenet även i andra bokbloggar. Att man typ bestämmer vad man ska läsa nästa månad, trots att man är med i bokcirklar OCH får recensionsböcker OCH pluggar litteraturvetenskap.  Jamen, kom igen. Jag känner mig som något slags fjant som går runt och dikterar måsten för något så ljuvligt som skönlitterär läsning. Härmed deklarerar jag att februari och mars är två frivilliga månader. Utöver (ljuvliga) recensionsböcker, bokcirkel och litteraturvetenskapsrelaterad läsning så ska jag läsa precis den bok jag känner för nu.

Utmaningar är ju roliga och jag har flera kommande läsutmaningar antecknade i min idébok. Så sådant har jag inget emot. Men att själv av ingen anledning sätta regler på mig för vad jag ska läsa, det känns lite onödigt.

I helgen ska jag läsa vidare i Peter Birros Utan nåd, och varva med Don Quijote i alla fall. Vad läser ni i helgen?

De vackra boktitlarnas helg, del III

Idag kommer den tredje och sista delen som hör till denna De vackra boktitlarnas helg. Jag tycker att det har varit lite tunt med vilka titlar ni gillar. Ändå tror jag att alla har boktitlar som fastnat mer än andra, så kom gärna med fler bidrag. Här finns del ett och del två med mina favoriter. Här alltså ännu fler fina:

Skugglegender
SOS från mänskligheten
Flickan som uppfann livet
Poeternas krig
Du är Christer Pettersson du också
God natt, jord
Johnny Panic and the bible of dreams
Berättelser för vilsekomna
Bära mistel
Två gram ljus
De i utkanten älskande
Darling river
Mannen utan väg
Play the piano drunk like a percussion instrument until the fingers begin to bleed a bit


Nu tror jag att de flesta fina titlar i mitt hem har fått plats i dessa tre inlägg. Finast av dagens kandidater (om jag måste välja) är Johnny Panic and the bible of dreams och Play the piano drunk like a ... som bägge är titlar att fullkomligt avguda.

Efter dessa tre mega-sessioner med bra boktitlar kan man fundera på vad det är som gör att man gillar en viss titel. När jag tittar igenom mina favoriter så ser jag att de skiljer sig väldigt mycket åt. Men de har gemensamt att de antingen är vackert formulerade, eller väcker nyfikenhet på något annat sätt. Eller så är titeln ett kort ord som gör en sugen på att veta vad en sådan bok kan innehålla. De är inte sällan sorgliga, ännu oftare är de poetiska på något sätt. Jag orkar inte göra något helhetsanalys av dem, men en fin titel kan garanterat göra att jag läser boken. Det har flera gånger hänt att jag valt att införskaffa en bok bara pga titeln. Om jag i framtiden lyckas bli författare vid sidan av mina andra göromål, så vet jag att titlarna kommer att vara väldigt viktiga för mig. Det är de nämligen redan när jag skriver. Självklart kan jag läsa böcker med tråkiga titlar också, om innehållet/författaren gjort mig nyfiken.

Hur ser ni på det här med titlar – har ni någonsin valt att läsa en bok pga dess vackra titel?

De vackra boktitlarnas helg, del II

Detta är alltså De vackra boktitlarnas helg. Igår skrev jag det första inlägget, imorgon kommer det tredje. Här följer ännu ett gäng boktitlar att älska:

Jag ser mig själv i en stulen spegel
Världens sista roman
Varulvsvalsen
En fattig familjs hem tar bara fem minuter att riva
Ett hål i huvudet där ljuset tar sig ut
På diabilderna är huvudet proppfullt av lycka
Jag kan lova att det aldrig blir som i filmerna du älskar
Det här är inte en bok
För att lämna röstmeddelande tryck stjärna
Boven i mitt drama kallas kärlek
Preludier historietter
Kom och hälsa på mig om tusen år
Förvillelser
Bensin
Den som vässar vargars tänder
Att komma hem ska vara en schlager
Hon går genom tavlan, ut ur bilden
De fördömda poeterna
Skänk ditt hjärta till hökarna


Visst är titlarna fina? Om jag måste välja två favoriter av dagens titelälsklingar så väljer jag Förvillelser och På diabilderna är huvudet proppfullt av lycka. Imorgon tänkte jag presentera del tre och fundera över varför man gillar vissa titlar mer än andra. Har ni älsklingsboktitlar?

De vackra boktitlarnas helg börjar här och nu

Vad en bok heter kan tyckas vara något världsligt, men egentligen bidrar det ju förstås till stor del till hur sugen man blir på att läsa boken. Sedan kan förstås författaren och vad man hört om boken hundra gånger om vinna över titeln. Men det är fint med fina titlar och det tänkte jag hylla den här helgen genom att i tre delar presentera en massa fina boktitlar ur mina hyllor. Observera att jag inte ens läst många av böckerna – titlarna är i fokus. Men alla finns hemma hos mig

Imorgon kommer del två och på söndag del tre. Var gärna med och skriv era favoritboktitlar i kommentarsfältet eller i era egna bloggar. Ni behöver ju inte göra det i tre delar, men ändå!

Beväpnad med penna och papper har jag gått runt i lägenheten och samlat ihop de allra finaste/bästa/mest intresseväckande titlarna. Här kommer de:

Sent på jorden
När man skjuter arbetare...
En spricka i kristallen
Vissa föddes perfekta och andra som jag
Regnpoetens dotter
Imorgon under striden, tänk på mig
Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner
Oscar Waos korta förunderliga liv
Tusen skärvor tillit
Sista kulan sparar jag åt grannen
Mig äger ingen
Ingen hör hemma här mer än du
Rebell med frusna fötter
Innan männen
Gå inte ensam ut i natten
Allt
Mannen som spelade schack med livet
Hey dolly
Gryningen kommer aldrig åter
Ord på liv och död
Åtta procent av ingenting
Den motvilliga resenären
Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket
(här en bok jag inte gillade så mycket men titeln gillar jag!)
Stalins kossor
Kalashnikov
Inferno
Att resa sig upp och gå
Historier från ingenstans
Fågeln som vrider upp världen
Efter oss, syndafloden
Ett moln i byxor
Fotografier av undergångens leende
Hundra år av ensamhet

Imorgon följer alltså fortsättningen, del 2 av 3 i de vackra/fina boktitlarnas helg. Som ni märker har jag en förkärlek för långa titlar men gillar även korta om de väcker uppmärksamhet. Som Inferno eller Kalashnikov. Om jag måste välja två favoriter av alla titlar ovan så väljer jag Sent på jorden och Fotografier av undergångens leende. Vilka väljer ni?


Bokmässan 2011, here I come!

Jag är numera stolt bloggambassadör för Bokmässan 2011 och på Bokmässans community kommer man kunna läsa ett inlägg av mig då och då. Temat för årets mässa är ju tyskspråkig litteratur. Därför tar jag gärna emot alla tyska böcker ni kan rekommendera (dock får de gärna finnas på svenska eftersom det enda jag kan på tyska är ungefär Ich liebe dich). Högt upp på min spontana vill-läsa-lista när det gäller tyskspråkig litteratur finns Corpus delicti av Juli Zeh. Det är ju en dystopi som handlar om en hälsodiktatur. Låter mycket lovande och passar fint in i mitt tillsynes never-ending dystopimaraton.

Årets blir min första bokmässa någonsin, så jag kommer att gå runt där som ett darrande asplöv och vela mellan intressanta seminarier. Eller okej då, särskilt rädd av mig är jag inte. Men det vore kul att ha någon att sällskapa med i ett sicksackande mellan seminarier, montrar och ohälsosamma mängder bokinköp och bloggträffar. Jag ska dessutom se till att skaffa visitkort tills dess, och kanske hitta på lite andra roliga saker att utmärka mig med på mässan.

Det är ett tag kvar till september, men som ni märker är peppen stor redan nu. På Bokmässans community heter jag kort och gott Jessica Johansson. Sök gärna upp mig eller skriv här i kommentarsfältet vad ni heter, så hittar jag er.

Ska ni gå på Bokmässan i Göteborg?

Läst december & januari

De här böckerna läste jag i december:

Håpas du trifs bra i fengelset av Susanna Alakoski
Skulle jag dö under andra himlar av Johannes Anyuru
Fritt förfall av Birgitta Stenberg
Vitt blod av Lukas Moodysson
Kattens skratt av Sture Dahlström

Fem böcker totalt, ingen diktsamling.

Bäst i december: Håpas du trifs bra i fengelset och Kattens skratt. Eftersom jag redan har sammanfattat 2010 så känns det lite knäppt att skriva om en månad som känns så längesedan, men de böckerna var bäst i alla fall!

Sämst i december: Skulle jag dö under andra himlar. Jag hänvisar till den här texten.

Decembers överraskning: Att Birgitta Stenberg skriver så bra och att Dahlström-boken var så bra som jag hoppats var två fina decemberöverraskningar i min läsning.

Decembers besvikelse: Anyuru, Anyuru, Anyuru. Jag hoppades på så mycket men den föll mig inte i smaken.

De här böckerna har jag läst i januari:

Toffs bok av Kalle Dixelius
Poeternas krig av Jösta Hagelbäck
De vilda detektiverna av Roberto Bolaño
Fahrenheit 451 av Ray Bradbury
Du sköna nya värld av Aldous Huxley
Enhet av Ninni Holmqvist
Hungerspelen av Suzanne Collins

Sju böcker totalt, en diktsamling.

Bäst i januari: Oh, lika svårt som vanligt. Januari har varit en månad med mycket bra läsning, mycket tack vare att jag nästan bara läst dystopier och att de verkar falla mig i smaken ganska ofta. Men bäst var nog ändå Fahrenheit 451 och De vilda detektiverna. Bägge helt fantastiska läsupplevelser.

Sämst i januari: Toffs bok var lite för mycket idé och för lite berättelse, så den får utses till den sämsta i januari. Men så har den också storheter att tävla mot, för jag tycker inte att det var en dålig bok på det sättet.

Januaris överraskning: Att De vilda detektiverna innehöll så mycket poesi och andra härligheter. Det var en läsupplevelse som garanterat att jag kommer läsa även Om natten i Chile och 2666. Jag ska ägna den ett blogginlägg också, förresten, det har bara inte funnits tid till det än.

Januaris besvikelse: Ingenting i min januariläsning har direkt gjort mig besviken.

Hur har er januariläsning sett ut?

Författare jag inte läst men nog skulle gilla, del 3


En av mina boktipsauktoriteter, Karin, har länge pratat om Sara Lidman. Karin var även den person som tipsade om Moa Martinsons författarskap och det blev ju en väldigt lyckad bekantskap så jag tror att det kan bli samma med Sara. Frågan är vilken bok jag i så fall ska börja med att läsa. Den frågan bollar jag vidare till er. Har ni koll på Lidman? Jag har nämligen lyckats bli vuxen utan att läsa en enda rad av henne. Däremot såg jag henne på Stadsteatern (i publiken) en gång när jag var typ 15 och besatt av Kurt Cobain och såg en pjäs om just honom. Mamma drog efter andan och mumlade: "Sara Lidman". Och jag skakade väl menande på huvudet och tyckte att hon var pinsam. Men nu vill jag läsa en bok av henne.

Nåväl. Tidigare författare jag nämnt som jag inte läst men nog skulle gilla är Virginia Woolf och Michael Strunge. Och fler lär det bli. Tanken är förstås att dessa inlägg ska peppa mig till att faktiskt också läsa författarna.

Hjälp en stackars bookoholic

Först och främst vill jag berömma Bokbabbels bookoholic-lista och poängtera igenkänningsfaktorn (som är hög). Den kvinnan kan verkligen konsten att skriva roliga och välformulerade blogginlägg. Därefter vill jag be om er hjälp. Det är nämligen så att jag börjar känna en riktig stress över att jag har så enormt mycket olästa böcker hemma. Berget är numera ett land, om man säger så. Och på det kommer nya (förvisso älskliga) recensionsböcker, eventuella bokcirkelböcker och aha-jag-var-på-Emmaus/Stadsmissionen/antikvariat/pocketshop(!)-och-såg-en-bok-som-inte-finns-någon-annanstans-jag-lovar-böcker.

Jag skulle vilja ägna de böcker jag har den uppmärksamhet de förtjänar. Och förhoppningsvis är de alla bra, men det kommer säkert vara en del jag gillar mindre och således kan rensa bort. Det vore skönt att feng-shuia lite bland böckerna helt enkelt, i den meningen att jag vill läsa dem och sedan bestämma om de ska behållas eller ej. Jag har redan gått iväg med typ 18 (lästa) böcker till bibblans readcycle-låda, lagt ner kanske 20 på bänken i min port och en bok ute på stan på en bänk nyligen. Men jag vill läsa de böcker jag äger och inte har läst.

Drömmen vore alltså att ha ett totalt bokköpstopp (bokcirkelböcker undantaget) och ägna mig åt recensions-exemplar + de böcker jag redan har. Och inte köpa en enda bok förrän jag läst allt jag har och kanske bara har 10 olästa böcker kvar. De icke-insatta kanske rynkar förvirrat på ögonbrynen och undrar vari problemet ligger – det är väl bara att hålla hårt i plånboken och undvika boklådor, nätbutiker och antikvariat? Nåväl, de personerna lider antagligen inte av detta problem och är således lyckligt lottade.

Jag känner nämligen så starkt att jag vill känna mig helt lugn i att läsa det jag har i hyllorna. Men så sneglar jag på vill-ha-listan och den är milslång och jag tänker att kanske just den där boken försvinner för alltid från Bokbörsen om jag inte slår till nu?

Det jag behöver er hjälp med är alltså – är det någon idé att ens försöka ge sig på den här typen av köpstopp? Är det möjligt att klara av eller svävar jag bland molnen (come on my darling, vi glömmer allt annat...)?

Filmer om författare, konstnärer och artister

Många författare och artister har levt hårda och utbrännande liv, där konsten hela tiden varit den låga som fått dem att orka lite till. Jag tycker om sådana filmer, även om de ofta ger mig magont i sin sorglighet. Det är alltså inte det ofta destruktiva draget i dessa människor som tilltalar mig på något slags BOATS-aktigt sätt. Det är den där lågan. För många av de riktigt stora inom konst, litteratur och musik har verkligen fått kämpa för att nå sin framgång. Endast ett fåtal har lyxigt kunna glida in i tv-soffor och leva-på-författarskapet-liv på ett bananskal. Och att se den kämparandan inspirerar mig i mitt eget kreativa skapande. Jag tänkte därför tipsa om några filmer av den här typen och berätta lite om varje film.


Några av filmerna jag tipsar om.

Bonjour Sagan handlar om Francoise Sagans liv. Själv är jag väldigt förtjust i hennes böcker och har sett filmen säkert fem gånger åtminstone. Sagan levde för att skriva och satt ofta och slet sitt hår framför skrivmaskinen. Men det blev också en hel del kokain och alkohol, vilket ger filmen sitt sorgliga mörker. Dock är miljön otroligt härlig – Sagan bor i ett hus på landet med sina vänner – och skrivandet löper som en röd tråd genom hela filmen där citat av Sagan läses upp.


La vie en rose handlar om ännu en fransyska, nämligen Edith Piaf. Hon hade ett otroligt sorgligt och destruktivt liv på många sätt, men sången fortsatte hon med livet ut. Filmen är välgjord, stark och full av Ediths fina musik. Nu vill jag förstås även läsa hennes självbiografi. För några år sedan lyssnade jag jämt och ständigt på Piaf och filmen har jag sett många gånger.


Cornelis är det mycket snack om nu. Filmen, alltså. Jag såg den på bio härom veckan och tyckte mycket om den. Även Cornelis levde ett hårt liv på många sätt, men hade alltid musiken att återkomma till. Cornelis är en av mina stora husgudar och finns alltid representerad med åtminstone ett par låtar i mina Spotify-listor. Passa på att se filmen medan den går på bio. Se också den här dokumentären.


August handlar om en period i August Strindbergs liv – mest precis innan han slog igenom. Det är kämparglöd rakt igenom och dessutom härlig slutet-av-1800-tals-miljö i Stockholm med höga hattar och Röda rummet. Den finns på dvd, till exempel här.


The rose handlar om Janis Joplin och är väldigt svår att få tag på men helt och hållet värd kämpandet. Sorg, sång, revolution.


Pollock handlar om konstnären Jackson Pollock och jag tycker att filmen verkligen lyckas fånga det intensiva i en konstnärlig skapandeprocess eller vad man ska kalla det för utan att låta alltför svår. Pollock stänger in sig och skvätter färg i timmar.


Basquiat handlar om den fantastiska konstnären med samma namn. Han hängde i Andy Warhols kretsar och levde också ett sorgligt liv. Filmen innehåller otroligt bra musik, skådisar och är väldigt inspirerande samtidigt som den är sorglig.


Sådär, nu har ni filmer att se för ett tag framöver. Har ni några filmer om författare/konstnärer/artister att tipsa om?

Tidigare inlägg Nyare inlägg