ord och inga visor

Jag har ju som sagt en bokcirkel nummer två. Hittills är vi bara två personer och eftersom vi båda hade ont om tid denna gång så tar vi diskussionen via mail. Alldeles nyss skickade jag ett väldigt flummigt mail och känner därför att jag borde vänta med att skriva en recension. Men det struntar jag i.

Boken kryllar av metaforer (fint och uppskattat) och källhänvisningar/referenser (jobbigt och ouppskattat). Det hela handlar om en förvirrad tonårstjej som flyttat land och rike runt (land being USA) med sin pappa. Som hamnar i den lilla staden Stockton och där börjar umgås med Aristokraterna. Allt på inrådan av läraren Hanna Schneider, den mystiska och häpnadsväckande. En person som får en större roll än man först kan tro i denna vuxenroman/ungdomsbok/deckargåta (had i known det innan så hade jag nog inte läst den). Synpunkter i korthet:

1. Den är lite för lång, konstateras ganska snabbt. Över 500 sidor, 200 av dem omotiverade.
2. Det märks att Pessl gillar att skriva, att hon njuter av det. Det är en skrivarkärlekskänsla rakt igenom och det är nog vad som gör att jag faktiskt gillar boken hyfsat trots allt.
3. Trots skrivarglädjen vacklar kvalitén. Ibland funderar jag (trots att den ska bokcirkeldiskuteras, nota bene) på att lägga ner den. Ångrar mig. Fastnar igen.
3. Som sagt, jag gillade mysterier och deckargåtor när jag var liten och läste Kitty men I dont do them anymore. Stor nackdel med denna bok var "mysterielösarbitarna" som jag flyktigt skummade, ointresserad som få.
4. Stundtals lite för amerikanskt tjejig.

Som ni ser är det här inte en WOW-bok för mig. Men fin är den och metaforerna är väldigt härliga. En okej bok. Vad tyckte ni? Länka gärna till era recensioner i kommentarsfältet! Nu ska jag läsa en kortisbok.