ord och inga visor

Jag har väntat några dagar efter att jag läst ut En halv gul sol, med att skriva om den. Mest för att jag inte vet vad jag ska skriva riktigt. Så det blir en kortis, trots bokens nästan 700 sidor.

En halv gul sol utspelas under Biafrakriget men handlar inte främst om kriget, så mycket som ett fåtal människor och hur de lever innan, under och kort efter kriget.
Kainene och Olanna är tvillingar men varandras raka motsatser. Onidegbo är intellektuell och har ständigt vänner på besök över diskussioner om kvälarna och Ugwu, hans hemhjälp, tjuvlyssnar och snappar upp, nyfiken på en annan värld än den han växt upp i. Detta är bara några av bokens centrala karaktärer vi får följa.
Främst rör vi oss i deras vardag.

Boken går lätt att läsa eftersom det mest rabblas händelser.
Språket är lättillgängligt och sidorna rusar förbi.
Samtidigt känns det som att man aldrig kommer någon av karaktärerna riktigt in på livet, och det kan jag sakna. Den stora hypen som varit kring boken har jag lite svårt att förstå, även om jag inte hade något emot den.

Sammanfattningsvis en helt okej läsupplevelse. Har ni läst den? Vad tyckte ni?
Vi diskuterade En halv gul sol på min ena bokcirkel och alla var rätt överens om att något saknades för att riktigt få den där wow-känslan. Ibland känns det som att händelse staplas på händelse.