Inspirationspoesi, 4

Idag vill jag bjuda på lite inspirationspoesi till min poesiutmaning. Egentligen är detta inte poesi utan en låttext av världens bästa Lars Winnerbäck. Men det är ju också poesi, förutom att den har musik som ackompanjemang. Dessutom har nyligen en bok släppts som heter 112 sånger och som innehåller just 112 sånger plus lite foton och annat av Winnerbäck. Den ska jag önska mig i julklapp, känns som en perfekt sak att önska sig. Här kommer inspirationspoesin:

En av alla dom

Jag är en av alla dom som flyttat hit, till stora stan, för karriären.
Jag är en av alla dom som håller käft och går förbi i mataffären,
om jag kan.

Jag är en av alla dom som har ett liv utan nätter, utan dagar.
Jag är en av alla dom som kan gå vilse, när som helst, om jag behagar
se tiden an.

Och jag går gärna vilse just inatt.

Jag är en av alla dom som skriver låtar, läser dikt och sjunger sånger.
Jag är en av alla dom som skrivit ner sin hemlighet för många gånger.
Minst hundra gånger om.
Jag är en av alla dom som drabbas, då och då, av nåt jag vill förklara.
Jag är en av alla dom som faktiskt aldrig riktigt bara ville vara
en av alla dom.
Jag vill vara lite mer för dig inatt.

Men ibland så är jag fast.
Kan du känna likadant?
Att allt man gör är bara plast
och faktiskt föga intressant.

Och ibland är allting kaos,
och jag blir mörkrädd mitt på dan.
Ibland behöver jag en paus
och är du hyfsat likadan
kan vi gå vilse genom stan.

Jag är en av alla dom som går och tror att livet ordnas upp med tiden.
Jag är en av alla dom som kan ge upp, när jag är söndagkvällsförvriden.
Vad gör man då?
Jag är en av alla dom som ser nåt svårt i dessa jämngrå vinterdagar.
Är du en av alla dom som vill försvinna, när det känns
som mörkret klagar,
så är vi två.
Och jag försvinner gärna just inatt.

Är det mörkret, är det stressen, är det vintern, är det Stockholm,
eller livet?
Jag är en av alla dom som tagit lycka, i sinom tid, för givet,
sen jag var barn.
Jag är en av alla dom som varit barn, men sen glömt bort den färdigheten.
Jag är en av alla dom som skyller sina sorger på den här planeten,
och den här stan.
Och jag vill vara mer för dig inatt.

Men ibland så är jag fast.
Kan du känna likadant?
Att allt man gör är bara plast
och faktiskt föga intressant.

Och är jag ensam på en söndag blir jag dum,
och mörkrädd mitt på dan.
Måste bort från tysta rum,
och är du hyfsat likadan
kan vi gå vilse genom stan...
Kan vi gå vilse genom storstan..
kan vi gå vilse genom stan...

Kommentarer
Postat av: Lilla O

Har lyssnat väldigt lite på Vinnerbäck, men den här texten är jättefin!

Postat av: Tekoppen

Oh, denna minns jag så väl, den blev lyssnad på många gånger krig 2002 ungefär. Tack för påminnelsen!

2009-11-29 @ 09:30:37
URL: http://www.tekoppenstankar.blogspot.com
Postat av: Jessica (ord och inga visor)

Lilla O: Ett dubbel-w glömde du där, men ja! visst är texten fin? Jag ska lägga ut texter lite oftare som inspirationspoesi faktiskt, det finns ju så många vackra låttexter här i världen.



Tekoppen: Så lite så :)

2009-11-29 @ 23:31:21

Här kan du tycka till:

Jag heter:
Förgätmigej!

Min mailadress:

URL:

Såhär tycker jag:

Trackback