ord och inga visor

Selma-utmaningen:

En av mina julutmaningar var att läsa något av Selma Lagerlöf över jul. Det är många som har hakat på utmaningen, vilket jag tycker är väldigt roligt. Jag har med stort intresse följt vilka Selma-böcker ni valde att läsa, tack för att ni har länkat. Om någon har glömt så länka gärna i kommentarsfältet! Själv valde jag en liten tunnis av Selma, Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf. Vad jag inte visste när jag packade ner boken i väskan för att åka upp till Norrland (julfirande), var att detta var del 3 i Mårbacka-serien. Således borde jag ha börjat i rätt ordning. Men det är okej, för det kändes inte som att det var nödvändigt att ha läst de tidigare delarna för att hänga med i denna.

Boken är Selmas dagbok från när hon är 14 år (tror jag) och åker på besök till Stockholm. Eftersom den är skriven när hon var så ung så blir den faktiskt lite långtradig att läsa. Men det finns några fina saker med den. Dels att man får en inblick i hur det vardagliga livet tedde sig för så länge sedan som på 1870-talet. Och dels att drömmen om ett författarskap hela tiden är närvarande. Ofta skriver Selma om hur hon ju vill skriva böcker. Hon blir lite drömskt förälskad i en student som hon träffar på när hon är på väg till Stockholm. Men när hon inser att han har en fästmö så skriver hon att det inte gör något, eftersom hon ändå vill ägna sig åt att skriva böcker. Det är väldigt fint, med tanke på att hon verkligen lyckades uppfylla sin dröm. Och inte nog med det, hon vann dessutom Nobelpriset och läses lika mycket idag som när hon levde.

Dock vill jag ännu mer rekommendera någon skönlitterär bok av Selma, till exempel Gösta Berlings saga. Det är en fantastisk roman, må ni tro.




Bodil-utmaningen:

Min Bodil Malmsten-utmaning var att påbörja hennes loggbokstrio över jul. Själv har jag läst den första delen, Hör bara hur mitt hjärta bultar i dig och ska strax ta tag i den andra boken. Jag tänkte ju läsa dem alla tre på raken, även om jag samtidigt parallell-läser andra böcker.

Det sägs att man inte ska döma en bok efter omslaget, men det gör man automatiskt här (och det är positivt) eftersom omslaget är så vackert. Boken är full av fotografier, pappret känns lyxigt - designen är helt enkelt fantastisk. Innehållet består av vardagliga iakttagelser från Bodils liv, när hon är i sitt hus i Finistère och när hon är hemma i Sverige för att göra bokuppläsningar eller annat författaraktigt. Det varieras mellan tankar om filmer hon sett, hur hon avskyr mullvadarna som gräver gångar och förstör hennes trädgård, om författare hon beundrar och hur hantverkarna aldrig kommer när de lovat i Frankrike. Men hur hon ändå känner sig oinspirerad till att flytta tillbaka till Sverige, trots att allt funkar så bra här. Hon har hittat sitt hörn i världen och det hörnet är Finistère.

Boken livas upp av de vackra bilderna och sidorna som känns nästan magiska. Det var roligt att läsa boken, men kändes också bra att läsa den samtidigt som en annan, skönlitterär bok, för att inte tröttna. Det blir ju ungefär som en blogg, kanske består boken till och med av utdrag ur hennes blogg. Jag ska ta en liten paus innan jag börjar på del två.

Var det någon som hakade på även Bodil-utmaningen?