Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner
så står jag här i tusen bitar som en ihoptejpad porslinsfigur
Bild lånad från Wahlström & Widstrands hemsida, hoppas ok.
När jag var kanske sjutton år så fick jag en magisk födelsedagspresent av en nära vän. En present som fortfarande inspirerar mig och som förmodligen för alltid förändrade mitt eget sätt att skriva. Presenten var Vad gör jag här av Lukas Moodysson. Det är en enda lång dikt som handlar om nästan allt hemskt i världen, blandat med vardagligheter (om någon känner till mer liknande poesi så säg gärna till direkt!). Jag har även läst Mellan sjutton och tjugosex och Apo kryp hos av samma författare och älskade bägge. Jag kan säga att han absolut är en av mina favoritpoeter (plus att jag älskar Tillsammans och Fucking Åmål och dog själsligen av styrkan i Lilja 4-ever). Så med andra ord är jag ett fan.
Hjärta du är min ensamhet
draksömn & brännässla
mareld & midnattssol
Jag älskar det explosiva i Moodyssons poesi, och populärkultur- och nutidsreferenserna blandat med hjärtsnörpande vackra formuleringar. Och debuten Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner gör mig inte besviken. Det är långa dikter blandat med kortare. Maniac rap blandat med hjärt- och smärtdikter (fast oklyschiga så klart). Jag ger lite exempel (återigen tack vare min nya citatbok!) här. Det är utdrag ur olika dikter.
Ge mig nitroglycerin och kärlek,
ge mig kol pressat till diamanter,
ge mig blommor från tomma gravar,
ge mig tre kilo telefonnummer
nerklottrade med rött läppstift
på gula tidningssidor
*
Att vara ett regn,
obarmhärtigt vacker
och alltid döende,
att vara ett regn
I vår kommer Moodyssons roman Döden & co och shit vad jag längtar. Här hittade jag en väldigt intressant text om honom. Har ni läst Moodysson eller bara sett hans filmer (för det antar jag att alla har gjort)? Missa inte poesin, han gör det lika bra och med lika mycket känsla som han skapar oförglömlig och (i Sverige åtminstone) ojämförligt bra filmer.
Bild lånad från Wahlström & Widstrands hemsida, hoppas ok.
När jag var kanske sjutton år så fick jag en magisk födelsedagspresent av en nära vän. En present som fortfarande inspirerar mig och som förmodligen för alltid förändrade mitt eget sätt att skriva. Presenten var Vad gör jag här av Lukas Moodysson. Det är en enda lång dikt som handlar om nästan allt hemskt i världen, blandat med vardagligheter (om någon känner till mer liknande poesi så säg gärna till direkt!). Jag har även läst Mellan sjutton och tjugosex och Apo kryp hos av samma författare och älskade bägge. Jag kan säga att han absolut är en av mina favoritpoeter (plus att jag älskar Tillsammans och Fucking Åmål och dog själsligen av styrkan i Lilja 4-ever). Så med andra ord är jag ett fan.
Hjärta du är min ensamhet
draksömn & brännässla
mareld & midnattssol
Jag älskar det explosiva i Moodyssons poesi, och populärkultur- och nutidsreferenserna blandat med hjärtsnörpande vackra formuleringar. Och debuten Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner gör mig inte besviken. Det är långa dikter blandat med kortare. Maniac rap blandat med hjärt- och smärtdikter (fast oklyschiga så klart). Jag ger lite exempel (återigen tack vare min nya citatbok!) här. Det är utdrag ur olika dikter.
Ge mig nitroglycerin och kärlek,
ge mig kol pressat till diamanter,
ge mig blommor från tomma gravar,
ge mig tre kilo telefonnummer
nerklottrade med rött läppstift
på gula tidningssidor
*
Att vara ett regn,
obarmhärtigt vacker
och alltid döende,
att vara ett regn
I vår kommer Moodyssons roman Döden & co och shit vad jag längtar. Här hittade jag en väldigt intressant text om honom. Har ni läst Moodysson eller bara sett hans filmer (för det antar jag att alla har gjort)? Missa inte poesin, han gör det lika bra och med lika mycket känsla som han skapar oförglömlig och (i Sverige åtminstone) ojämförligt bra filmer.
Kommentarer
Postat av: Anna (Bokstävlarna)
Jag såg Moodysson på någon uppläsning för kanske femton år sen (hjälp vad tiden går!) och efter det lånade jag alla hans diktsamlingar jag kom över. Tycker också väldigt mycket om det explosiva i hans poesi. Har flera av hans dikter citerade i mina gamla tonårsdagböcker tillochmed. :)
Postat av: Jessica (ord och inga visor)
Postat av: Anna (Bokstävlarna)
Åh, men nu hade ju kommentaren dykt upp! Vad skumt. men tur, ändå.
Postat av: Jessica (ord och inga visor)
Anna: Åh, vad härligt. :) Antar att du också är pepp på Döden & co då?
Trackback