Författare jag inte läst men nog skulle gilla, del 2
Michael Strunge verkar ha varit en väldigt intressant typ. En dansk poet som gav ut ett gäng diktsamlingar. Jag vet inte om det var en sådan där myt han själv skapade för poetmystikens skull eller om det stämmer – men han ska tydligen ibland ha skrivit tjugo timmar i sträck. Det är vad jag kallar poetiskt vanvett när det är som bäst. Frenzyn, liksom. Hursomhelst så har jag bläddrat lite i Kristallskeppet och märker direkt att det här är Jessica-poesi när den är som bäst. Galet, versaler och gemener blandat, inga regler, inga försiktigt abstrakta naturliknelser och lite grekisk mytologi inslängd för sakens skull – oh no.
Det här är explosivt och inspirerande och jag vill garanterat läsa Michael Strunge och det snarast.
Har ni läst honom? Sist skrev jag ett sådant här inlägg om Virginia Woolf.
Strunge är en av mina favoritpoeter. Det är synd det inte finns mer av honom på svenska.
Mycket av hans poesi är inspirerad av pop- och punktexter. Han gjorde en diktsamling kallad Popsange som var uppdelad i fyra avdelningar - som fyra sidor på ett dubbelalbum.
Jag är inte så inläst på hans biografi men det där med att han skrev 20 timmar i sträck skulle nog kunna stämma då han var manodepressiv.
Petter: Ja det är verkligen synd. Det lät som en häftig diktsamling. Jag ska tipsa min danskkunniga översättarkompis om detta projekt och så får vi se vad hon säger. Det finns en biografi om Strunge på svenska ifall du är intresserad. Har inte läst den själv, men min kille har. Iofs sade han att den blev ganska långtråkig emellanåt men det kanske funkar om man parallelläser med en annan bok. Och jo, manodepressiv visste jag att han var. Trist.