Författarjulkalender, lucka 1
Bakom lucka ett finns: Charles Bukowski.
Jag tänkte lite såhär: Vem är mer logisk att börja en författarjulkalender med än den som gett min blogg sitt huvudcitat? Det vill säga Play the piano drunk like a percussion instrument until the fingers begin to bleed a bit. Jag har fått reda på att Bukowski kallade skrivmaskinen för sitt piano, vilket gör citatet ännu mer passande för boksammanhang.
Och Charles Bukowski är ju en väldigt omstridd man. Either you love him or you hate him. Hans teman är vad man kan kalla klassiskt manliga. Det är alkohol (i mängder) och det är horor och barer och bitterhet och sorg. Många blir säkert väldigt provocerade av att läsa åtminstone hans romaner och noveller. Min käresta blev först väldigt förvånad när jag berättade att jag gillade Bukowski och hade aldrig hört om någon tjej som gjorde det tidigare. Själv har jag åtminstone ett par tjejkompisar som gillar. Poesin mest, men ändå.
Jag tycker att Bukowski säger så mycket genom sina berättelser. Samtidigt berättar de om en för mig okänd verklighet i ett annat land (USA, that is) i mitten av 1900-talet, och är intressanta också därför. Det är i dikterna man märker att Bukowski har något även mellan raderna, och när man väl har märkt det så ser man det i romanerna också. Och ibland skrattar man också, för att allt är så extremt. Språket är rakt och enkelt, lättillgängligt men ofta med sjukt bra formuleringar ändå. Kargt på ett sätt som matchar miljön och handlingen, och som förstärker känslan under läsningen.
Vad ska man börja läsa då? Det beror lite på vem man (eller snarare ens boksmak) är tycker jag.
From scratch: För barndomsvägen in i det hårda livet med trash trailer parks, whiskyandedräkter och kvinnor plus svinerier på löpande band kan jag rekommendera barndomsskildringen Min oskuld och Pearl Harbor (eller Ham on rye som den heter på engelska). Det är varken mjukt eller mesigt, men jag inbillar mig att det kan vara en bra väg in i författarskapet och alter-egot Henry Chinaski. Såhär skrev jag om boken när jag läste den i våras.
För den som gillar poesi: Dikterna är absolut bäst i engelskt original och då finns underbara The pleasures of the damned med alla dikter i en och samma bok. Eller så kan man läsa dikterna på svenska (det funkar också) och då finns flera bra diktsamlingar i snygga pocketutgåvor.
För den som inte gillar poesi men vill testa på: En novellsamling också? Historier från ingenstans är Bukowski-igt så det förslår med allt vad det innebär. Men hans skrivsätt gör sig bra i novellform tycker jag.
För den som vill köra på en typisk roman direkt: Testa Hollywood, en av de sista romanerna han skrev. Såhär skrev jag om den när jag läste.
Jag har fortfarande många böcker kvar att läsa av författaren bakom årets första julkalenderlucka. Hur ser ni på honom?
Jag tänkte lite såhär: Vem är mer logisk att börja en författarjulkalender med än den som gett min blogg sitt huvudcitat? Det vill säga Play the piano drunk like a percussion instrument until the fingers begin to bleed a bit. Jag har fått reda på att Bukowski kallade skrivmaskinen för sitt piano, vilket gör citatet ännu mer passande för boksammanhang.
Och Charles Bukowski är ju en väldigt omstridd man. Either you love him or you hate him. Hans teman är vad man kan kalla klassiskt manliga. Det är alkohol (i mängder) och det är horor och barer och bitterhet och sorg. Många blir säkert väldigt provocerade av att läsa åtminstone hans romaner och noveller. Min käresta blev först väldigt förvånad när jag berättade att jag gillade Bukowski och hade aldrig hört om någon tjej som gjorde det tidigare. Själv har jag åtminstone ett par tjejkompisar som gillar. Poesin mest, men ändå.
Jag tycker att Bukowski säger så mycket genom sina berättelser. Samtidigt berättar de om en för mig okänd verklighet i ett annat land (USA, that is) i mitten av 1900-talet, och är intressanta också därför. Det är i dikterna man märker att Bukowski har något även mellan raderna, och när man väl har märkt det så ser man det i romanerna också. Och ibland skrattar man också, för att allt är så extremt. Språket är rakt och enkelt, lättillgängligt men ofta med sjukt bra formuleringar ändå. Kargt på ett sätt som matchar miljön och handlingen, och som förstärker känslan under läsningen.
Vad ska man börja läsa då? Det beror lite på vem man (eller snarare ens boksmak) är tycker jag.
From scratch: För barndomsvägen in i det hårda livet med trash trailer parks, whiskyandedräkter och kvinnor plus svinerier på löpande band kan jag rekommendera barndomsskildringen Min oskuld och Pearl Harbor (eller Ham on rye som den heter på engelska). Det är varken mjukt eller mesigt, men jag inbillar mig att det kan vara en bra väg in i författarskapet och alter-egot Henry Chinaski. Såhär skrev jag om boken när jag läste den i våras.
För den som gillar poesi: Dikterna är absolut bäst i engelskt original och då finns underbara The pleasures of the damned med alla dikter i en och samma bok. Eller så kan man läsa dikterna på svenska (det funkar också) och då finns flera bra diktsamlingar i snygga pocketutgåvor.
För den som inte gillar poesi men vill testa på: En novellsamling också? Historier från ingenstans är Bukowski-igt så det förslår med allt vad det innebär. Men hans skrivsätt gör sig bra i novellform tycker jag.
För den som vill köra på en typisk roman direkt: Testa Hollywood, en av de sista romanerna han skrev. Såhär skrev jag om den när jag läste.
Jag har fortfarande många böcker kvar att läsa av författaren bakom årets första julkalenderlucka. Hur ser ni på honom?
Kommentarer
Postat av: Jessica (ord och inga visor)
testing testing
Postat av: enligt O
Har inte läst något av Bukowski, men blir lite sugen. Ser fram emot att få fler författare presenterade. Kul Idé!
Postat av: Sara BE
Jag har Post Office hemma. Är det ett bra ställe att börja på?
Postat av: Jessica (ord och inga visor)
enligt o: Vad roligt att du blir bukowski-sugen, det glädjer mig!
Sara BE: Jag har inte läst den men frågade min pojkvän som sa att den var bra, det är hans första roman. Så börja med den!
Postat av: Sara BE
Okej, tack!
Trackback