ord och inga visor

Bakom lucka nio finns: Selma Lagerlöf.


Den här bilden sitter faktiskt i min hall så jag ser den dagligen!

Åh vad jag älskar den här julkalendern. Att få lovebomba tjugofyra författare tjugofyra dagar i sträck känns mer än roligt. Och dessutom fortsätter lovebombandet på dag 25 för då samlar jag alla författare som nästan kom med i julkalendern. Nåväl. Idag står Selma på dagordningen.

Jag har skrivit om henne flera gånger här i bloggen. Bland annat genom att låta förra årets julutmaning bestå i att läsa en bok av henne. Och genom att luras att tro att hennes Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf var äkta när den faktiskt var en efterkonstruktion av Selma själv. Men nu gäller det ju litegrann att övertyga någon icke-övertygad. Vad är det som är så himla bra med Selma?

För mig funkar det såhär: Jag läser en bok av Selma Lagerlöf när jag vill unna mig något alldeles särskilt. För hon berättar sagor för vuxna på ett så makalöst sätt att man under läsningen nästan önskar att man emellanåt kunde bo i en av hennes sagovärldar. Hon pratar ofta med läsaren, lite jo nu ska jag berätta förstår ni-känsla, utan att det blir fjantigt. Men allt är inte gulligull i hennes böcker, ofta har folk stora problem, ofta uppstår konflikter och orosmoment. Selma, precis som en riktig sagontant ska, vet att engagera sin läsare. Hon är inte rädd för att vara bitsk om hon känner för det, så det är liksom inte rosenskimrande som man kanske kan tro. Inte heller särskilt samhällskritiskt på ett modernare sätt, förvisso, men det behöver ju faktiskt inte allt vara.

Jag säger: Börja med Gösta Berlings saga och kör sedan bara på. Det kommer du nog vilja göra nämligen. Såhär skrev jag efter att ha läst just om Gösta.

Viktigt PS. Visste ni att Selma hjälpte Nelly Sachs att ta sig till Sverige! Och missa inte den här anekdoten, den är fantastisk.