Selma fascinerar som alltid
Under påskhelgen läste jag En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf. Det är en berättelse med drag av forntida sägner. Som alltid i Selmas böcker så är skogen och naturen väldigt närvarande i människors liv och medvetanden. Berättelsen handlar om Gunnar Hede, en lovande ung student som hellre spelar fiol än pluggar. Så blir han galen och driver runt som handlare från hem till hem. Folk kallar honom Getabocken och skrattar bakom hans rygg.
I sin barndom har Ingrid gått runt med cirkusfolk. En dag hör hon Gunnar Hede (innan han blir galen) spela fiol och han ser i hennes ögon att hon kommer att bli något stort. Småningom förbarmar sig en rik familj över flickan och låter henne bo i deras hem som en dotter. Åren går och Ingrid glömmer aldrig bort mannen med fiol, som en gång påverkade henne så mycket.
Så korsas deras vägar igen, men om ni vill veta mer om det så får ni allt läsa boken. Jag har skrivit tidigare om Selma Lagerlöf och hur jag älskar hennes så kallade sagor för vuxna. Och hur jag liksom sparar på hennes böcker och bara läser en då och då. Det finns ju bara ett visst antal och kommer knappast bli fler.
Tidigare av Selma har jag läst några böcker i gymnasiet (men jag minns inte riktigt vilka) och Nils Holgersson som barn. Lite bonus är att Selma var med i min författarjulkalender. Här skrev jag lite mer om min relation till hennes författarskap. En gång hade jag en julutmaning där man skulle läsa något av Selma. Här hyllade jag Gösta Berlings saga och här tyckte jag till om dagboken.
Kommentarer
Postat av: Anna
Jag läste "En herrgårdssägen" på litteraturvetenskapen och tyckte väldigt mycket om den!
Postat av: Jessica (ord och inga visor)
Anna: Ja, visst var den bra! vilken är annars din Selma-favorit?
Trackback