ord och inga visor

Idag sågs jag och en av mina bokcirklar och pratade om En liten historia av Eva Adolfsson. Jag ska egentligen inte uttala mig eftersom jag bara kommit halvvägs. Jag tänkte läsa ikväll innan jag somnar och klämma resten imorgon bitti. Hittills är jag inte imponerad om man säger så. Men mer imorgon om detta, alltså.

Bokcirkeln var hursomhelst galet trevlig, vi brunchade på Mornington hotel. Brunchutbudet i sig var ingen hit om man jämför med Kung Carls hotell där vi var förra gången (som var underbart), men sällskapet supertrevligt. Vi bytte boktips och pratade lite allmänt, utöver pratet om själva boken. Som vanligt hypade jag Drömfakulteten av Sara Stridsberg, som tillsammans med Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg nog är en av mina absoluta favoritböcker någonsin.

Apropå Sara Stridsberg var jag i veckan och såg Medealand på Elverket, en pjäs baserad på den antika tragedin Medea, nu omskriven av just Stridsberg. Jag tyckte pjäsen var riktigt bra. Originalet läste vi i början av litteraturkursen, så jag hade den i färskt minne. Det har blivit en hel del teater för min del detta år och det är ett underbart göromålstips. Boka, boka!




För övrigt är mitt badrum och kök nu färdigrenoverade och jag njuter på nya stolar i nytt kök. Att få vara nära bokhyllorna igen är bara en av många fördelar.

Åh, jag som häromveckan sörjde det litterära krympandet (rent fysiskt då men i förlängningen om man har otur även konstnärligt), fick mig igår en positiv överraskning. På söndag ska vi diskutera en bok med min ena kära bokcirkel och jag tyckte den var galet dyr på Akademibokhandeln. Gick alltså till Bokskotten, som ligger mittemot största Aka på Mästersamuelsgatan. Där fick jag en positiv överraskning då jag upptäckte att de är mycket billigare och har SJUKT mycket pocketböcker. Det kändes verkligen roligt att en sådan affär finns. När pengarna kommer, lagom till helgen, ska jag dit och unna mig en rejäl shoppingtur. Om jag inte klickar hem lite böcker från adlibris istället...  Men då vet jag att det blir desto fler. Vi får se hur det blir.

Hursomhelst shoppade jag igår dessa böcker:

En liten historia av Eva Adolfsson
Nyår av Stig Larsson (nej, inte deckar-Stieg, utan den utan e)
Lol V. Steins hänförelse av Marguerite Duras

Två av böckerna är till mina bokcirklar, Duras köpte jag till mig själv. Snart är lägenheten färdigrenoverad, saknar att sitta uppkrupen i min egen soffa och läsa.

Just nu ska jag skumma mig igenom Fröken Julie av Strindberg, till lektionen imorgon. När det gäller bokshopping har jag ingen limit för antalet böcker per tillfälle, shoppar dock bara när jag vet att pengarna verkligen räcker till. Men det kan bli tre böcker, åtta, eller tolv. Allt beroende på humör och saldo på kontot. Har ni någon gräns för antalet böcker per köptillfälle?

I veckan träffades min ena bokcirkel och diskuterade Röda rummet, och kunde enas om att man nog måste googla lite innan läsningen för att få ut något av den. Man måste veta lite om Strindbergs avsikter (han var naturalist och låter därför alla karaktärer prata naturtroget; de rika pratar på ett visst sätt, de fattiga på ett annat i röda rummet-världen, något som var nytt då). Jag älskar stockholmsskildringar från förr i tiden och fascineras av att veta hur man pratade och hur Stockholm fungerade. Tycker dessutom om det gammeldagsa språket, i lagoma mängder (voro, gingo etc).
Lite mer kött på benen hade inte skadat innan den här läsningen men jag tycker ändå att många delar av boken var väldigt läsvärda, medan andra blev helt obegripliga för mig som inte är så insatt.

Jag känner mig nästan mer nyfiken på författaren Strindberg och ska köpa en biografi jag spanat in på Pocketshop. Det blir sommarläsning om några månader.

Vad gäller Svindlande höjder har jag bara tagit mig igenom halva och pausat lite där eftersom jag fortfarande inte fastnat. Ska läsa ut den så snart som möjligt, eftersom vår nästa hemtenta delas ut på torsdag, men även Fröken Julie, Vildanden och Gösta Berlings saga måste plöjas först. Idag blir det dock ingen läsning. Efter en underbar långpromenad och lunch, ska jag nu dricka kaffe och bara skriva litegrann. Skönt, ibland måste man pausa för att kunna njuta av alla ord man stjälper i sig!

Den här boken har vi pratat mycket om på våra seminarier under den gångna veckan, och det var kul för jag tyckte att det var en bra bok. Vi har bland annat fått veta att Flaubert var en perfektionist vad gällde språket, något som känns när man läser. Samtidigt känns det inte uppstyltat eller "fejkat", utan hela tiden levande.

Madame Bovary handlar om just henne och om hennes mesige man. Hon har affärer bakom hans rygg, spenderar hutlösa summor pengar och gör en del andra saker (som kanske inte ska avslöjas ifall man inte har läst boken), något som självklart ledde till många moralpredikningar och kritik när boken kom ut i mitten av 1800-talet. Det kändes verkligen att det var något kvalitativt jag läste och det är kul när sådant händer.

Under hela de långa inledande månaderna av litteraturkursen har jag haft tid att läsa massa eget också på något magiskt vis, och dessutom jobba och träffa vänner. Men nu är vi inne på 1800-talet och då är det många tjocka romaner som ska läsas, och nutidslitteraturen jag själv helst väljer, får vänta några veckor. Alltså kommer det här att bli min påskläsning:



Hittade inte rätt framsida till Madame Bovary men den där var finare, så det var väl lika bra.

Visst ser det läskigt tungt ut? Skulle vilja pimpa lite med någon av alla de nyutkomna pocketböcker som lockar och pockar i mina bokhyllor. Men det hinns helt enkelt inte med den här veckan. Helst ska jag läsa alla tre böckerna till på tisdag, och sedan ännu mer till torsdagen. Nåväl, låt oss inte stressa upp oss när långhelg står på schemat och allt!
Samtidigt är det också kul att få chans och tillfälle att läsa klassikerna, sedan har jag hela sommaren på mig att fortsätta läsa nutidslitteratur. Dessutom ska det under helgen hinnas med en hel del annat, utöver läsningen.

Vad ska ni påskläsa?

Ännu en bok jag läst för skolans räkning. Boken kom ut första gången 1835. Det handlar om pappa goriot som är så svag för sina döttrar att han, från att ha varit en rik och mäktig man, blir helt ruinerad. Och det handlar också om hur hans döttrar, som är societetsdamer, då inte bryr sig om att hälsa på sin far.
Även studenten Rasignac lär vi känna, han bor på samma pensionat som pappa Goriot och deras vägar korsas på många sätt och vis.

Ofta vimlar det av ohälsosamt långa och invecklade miljöbeskrivningar och samtidigt känns det som att jag aldrig riktigt lär känna karaktärerna. Men visst kan jag förstå varför den är en klassiker, den tar upp teman som ytlighet, anseende och kärlek.

Jag höll ju på med Boken om Blanche och Marie och var nästan klar, när en storm attackerade mig. En storm av böcker, som jag nu formligen drunknar i, som måste läsas till littvetarkursen. Men självklart berättar jag här om dem, en är jag klar med under dagen till exempel.

Vad läser ni?