Hemtenta i litterär tolkningsteori + resten av terminen
Litteraturvetenskapsvarning utfärdas på detta inlägg.
Puh, nu är tentan i delkursen Introduktion till litterär tolkningsteori inlämnad. Jag fick boka av alla planer i helgen och bara gräva ner mig i namn som Habermas, Heidegger, Dilthey och andra. Ofta är texterna man behandlar på den här nivån väldigt meta kan jag uppfatta, och det ger en känsla att man befinner sig en bit bort från det man faktiskt älskar med ämnet – böckerna, of course. Samtidigt är det på sätt och vis intressant att se vad dessa olika teoretiker genom tiderna har tyckt om lämpliga förhållningssätt till en text.
En del tycker att man inte alls ska ta hänsyn till författaren bakom ett verk, medan andra anser att man bör försöka placera in sig i subjektets kontext och därifrån tolka texten. Ja ni hör ju själva, redan nu blir det snårigt formulerat. Men nu är tentan inlämnad och det dröjer ett tag till nästa.
Under återstoden av terminen kommer jag läsa två delkurser: Barn- och ungdomslitteratur II och Att läsa och tolka litteraturens klassiker C. Faktum är att jag egentligen inte är sådär superintresserad av barn- och ungdomslitteratur (förutom Astrid så klart!) men när jag har lusläst litteraturlistan så blir jag ändå lockad. Under våren kommer jag få gräva ner mig i såväl Tove Jansson och Alice i underlandet som Pippi Långstrump och Huckleberry finn. Det kan nog bli fint. I klassikerkursen kommer vi att läsa Emily Dickinson, Mallarmé, Goethe och även där Alice i underlandet samt spegellandet.
Nog med litteraturvetenskapsnörderi för stunden. Jag hoppas att det inte tråkade ut er fullständigt. Ikväll ska jag glömma allt vad skolan heter och städa lite istället.
Boklördag 1: Om kanon och klassiker
Vänligen läs verk av författarna ovan i avskräckande syfte, om du är under 17. Eller?
Det första inlägget blir nog det mest allvarliga. Detta beror på att jag inte har orkat plocka fram kameran än. Men efter ytterligare någon kopp kaffe och kanske en stunds läsning i Övervintring så ska jag fota inför resten av dagens inlägg.
Just nu pluggar jag ju till en magister i litteraturvetenskap. För tillfället parallelläses två delkurser: Introduktion till litterär tolkningsteori och Att läsa och tolka litteraturens klassiker B. Det blir lite omvänd ordning så A-delen kommer jag läsa i höst och C-delen av klassiker-delkursen senare i vår.
Vi har haft Anders Cullhed som lärare i klassiker-kursen och kommer hädanefter att ha Anders Olsson. Bägge är professorer – visst är det härligt med den där expertisen! Varje seminarium är fyllt till brädden av intressant innehåll. Första seminariet i delkursen, för några veckor sedan, handlade om klassiker och kanon i litteraturen. Det är ett omdebatterat ämne, med all rätt. För vem kan egentligen avgöra vad som är kvalitativ litteratur och vad som inte är det? Seminariet var väldigt intressant. Cullhed sade bland annat att den modernistiska rörelsen alltid varit emot litterär kanon under 1900-talet, men att de ändå alltid haft en egen (mer eller mindre uttalad) kanon. Han exemplifierade med Ekelöf och några till, som alla haft sina intakta litterära gudar.
Och det vet man ju hur man själv är. Det går nästan inte en dag utan att jag nämner någon ur min egen personliga litterära kanon. Även om jag inte skulle kalla den just så (dags för ett inlägg med rubriken MIN PERSONLIGA LITTERÄRA KANON ?).
En sak som är lite tråkig är att klassiker-läsningen förmodligen kan sabba gymnasieelevers läslust. Är man inte redan intresserad av litteratur så kan man kanske inte se det fascinerande i att läsa typ Gösta Berlings saga. Så kände jag i gymnasiet, och då har jag ändå älskat böcker sedan jag kunde gå. Brukade släpa runt bokhögar från rum till rum som barn. Ungefär som att jag nu släpar runt böcker i väskan. Alltid en reserv med, även om jag bara ska åka tunnelbana fem minuter på hela dagen. Ändå satt jag där och PINADE mig igenom klassiska krigsskildringar, Den Löwensköldska ringen och Ekelöf-dikter och undrade vad grejen var. Nu njuter jag av Selma och Ekelöf som man njuter av stans godaste kaffe. Men alltså inte då.
Sedan tycker jag det är viktigt att äldre verk inte glöms bort till förmån för den moderna floden av nyutgivet. Och någon måste ju välja vilka verk som ska nytryckas och vilka som ska "glömmas bort" för att kanske lyftas fram någon annan gång. Jag menar, enligt mig så MÅSTE alla människor kunna få tag på Moa Martinson, Anne Franks dagbok, Charles Bukowski, Lagerlöf, Gustave Flaubert osv osv. Det bara måste gå. Böckerna är för bra för att glömmas bort. Så egentligen ser jag nyttan i en litterär kanon. Det är mycket annat jag är emot i den litterära världen, till exempel den extrema kommersialiseringen av dagens utgivning, fokuset på deckare etc. Men det är en annan historia.
Det här skulle man kunna fortsätta skriva om hur länge som helst. Jag bryter här för stunden. Hur ser ni på klassiker och kanon?
Vilken vinkling ska jag ha på magisteruppsatsen?
Min spontana tanke var: Ge mig mer Moa Martinson! Efter att ha skrivit kandidatuppsatsen om Kvinnor och äppelträd och Sallys söner har jag fått mersmak. Så antingen ägnar jag mig åt en/ett par av hennes böcker eller kanske någon generell tendens i hennes litteratur. Mer troligt är att jag skriver min magisteruppsats om Darling river av Sara Stridsberg – den bok jag kanske tjatat mest om i den här bloggen det senaste året och den författare jag tjatat mest om de senaste ca tre åren.
Jag har mailat läraren att jag antingen vill skriva om Moa eller Saras senast. Men jag skrev inget om ett konkret ämne, så förhoppningsvis får jag lite betänketid. Och nu är problemet att jag inte alls vet vad jag vill undersöka i Darling river. Genusperspektiv är jag osugen på, men annars är jag öppen för det mesta. Har ni några förslag, så säg gärna till. Självklart fortsätter jag berätta om mina tankar kring magisteruppsatsen när det närmar sig.
Snart litteraturvetenskap igen
Imorgon får jag en hemtenta i idehistoria, sedan är det åter dags för litteraturvetenskap. Jag känner mig sjukt peppad och inser hur mycket det har gett mig att läsa det ämnet. Dels har jag upptäckt en mängd nya författare och genrer, dels inspirerats och dessutom träffat folk jag kommit nära. Det är något särskilt i att dela ett såpass stort intresse för att läsa tror jag. Samtalsämnen lider man aldrig brist på direkt, för om det skulle bli så att man inte har något att prata om så funkar alltid böcker. Och då kan man hålla på hur länge som helst.
För en icke-läsande person är det här nog svårt att relatera till. Det är inte så konstigt egentligen, för jag har ganska svårt att relatera till hur någon vill prata om fotboll, bilar eller smink i timtal. Man har olika intressen och det är alltid kul att dela de största sådana man har med andra som gillar samma sak. Till exempel har jag på senare år börjat prata mycket mer om mitt eget skrivande, eftersom jag lärt känna fler personer som också skriver. På så sätt kan man peppa varandra och kanske få ovärdelga tips dessutom. Jag har tänkt lite på detta efter att ha läst det här inlägget hos Malin. Fint.
När det gäller litteraturvetenskapen så känner jag verkligen att jag har hittat min grej. Det känns nästan lite fel att ägna så mycket tid åt något som är så roligt. Jaha och vad blir man när man pluggar det då? är väl en klassisk fråga, som är så inrotad i karriärssamhället att jag ibland själv kommer på mig själv med att tänka i samma banor. Sedan kommer jag på att allt det där nog löser sig. Nu satsar jag först och främst på ett år till av litteraturvetenskap. Efter det kommer jag att ha en magisterexamen. Känner jag mig sugen på mer efter det så kompletterar jag till en master. Det är kanske dags att redan börja fundera på vilket författarskap/vilken bok man ska grotta in sig i till magisterexamen.
Men först blir det lite Bolano-läsning.
För en icke-läsande person är det här nog svårt att relatera till. Det är inte så konstigt egentligen, för jag har ganska svårt att relatera till hur någon vill prata om fotboll, bilar eller smink i timtal. Man har olika intressen och det är alltid kul att dela de största sådana man har med andra som gillar samma sak. Till exempel har jag på senare år börjat prata mycket mer om mitt eget skrivande, eftersom jag lärt känna fler personer som också skriver. På så sätt kan man peppa varandra och kanske få ovärdelga tips dessutom. Jag har tänkt lite på detta efter att ha läst det här inlägget hos Malin. Fint.
När det gäller litteraturvetenskapen så känner jag verkligen att jag har hittat min grej. Det känns nästan lite fel att ägna så mycket tid åt något som är så roligt. Jaha och vad blir man när man pluggar det då? är väl en klassisk fråga, som är så inrotad i karriärssamhället att jag ibland själv kommer på mig själv med att tänka i samma banor. Sedan kommer jag på att allt det där nog löser sig. Nu satsar jag först och främst på ett år till av litteraturvetenskap. Efter det kommer jag att ha en magisterexamen. Känner jag mig sugen på mer efter det så kompletterar jag till en master. Det är kanske dags att redan börja fundera på vilket författarskap/vilken bok man ska grotta in sig i till magisterexamen.
Men först blir det lite Bolano-läsning.
Mer litteraturvetenskap = lycka
Nu blir det lite littvet-nördigt och kanske inte så kul för alla, men jag kan inte låta bli. Jag måste nämligen bara få ropa hej innan jag har kommit över floden för en gångs skull (hej slitna metaforer men ändå). Jag har nämligen bestämt mig för att läsa magisterprogrammet i litteraturvetenskap. Eventuellt en master också, men jag börjar med en magister. Det känns så sjukt roligt. Sällan har jag känt mig så taggad inför något. Förhoppningsvis får jag ha kvar det jobb jag har nu också (på halvtid), så behöver man inte bekymra sig för mycket över det ekonomiska och får dessutom influenser från två skilda håll (jobbet och plugget, vill säga).
Först funderade jag på att läsa magistern (på två terminer) på Södertörn, men efter att ha läst lite om deras magisterprogram så tyckte jag att det lät enformigt - det verkade vara mycket fokus på Sonja Åkesson och Kristina Lugn. Och visserligen gillar jag det jag har läst av dem bägge men inte såpass mycket att jag vill ägna den mängden tid åt deras respektive författarskap (ge mig däremot en kurs om Selma Lagerlöf/Moa Martinson/Sylvia Plath/Hjalmar Söderberg/Sara Stridsberg/Francoise Sagan/Charles Bukowski och jag säger ja tack!). Det stod t. om att man kommer i kontakt med i princip allt som Kristina Lugn någonsin har skrivit. Kort och gott lät det lite för koncentrerat på just detta. På SU verkar det visserligen vara mycket litteraturteori men jag har spanat in en kurs om exil och modernism som kanske kommer ges, och överhuvudtaget tilltalas jag mer av deras magisterprogram. Dessutom har jag läst mina tidigare kurser på SU vilket gör att jag känner mig mer hemma på institutionen och gillar dem jag kommit i kontakt med där. Men det är snårigt och jag har fortfarande inte riktigt förstått hur man söker (trots att sista dagen är imorgon, ve och fasa), men ska ringa och prata med dem imorgon så det ordnar sig nog.
Ifall det blir en master så vill jag läsa en med svensk allmän inriktning. Men jag tycker om tanken på att dela upp uppsatsskrivandet i två mindre uppsatser om jag ska ta en master, snarare än en enda på en hel termin. Dels hinner man utforska två skilda ämnen/författarskap och dels blir det inte lika mastodontaktigt. Men det återstår alltså att se hur det blir.
Glädjen är stor och nu ska jag fira med en kopp kvällskaffe. Anna Karenina får sin beskärda del av uppmärksamheten lite senare.
Först funderade jag på att läsa magistern (på två terminer) på Södertörn, men efter att ha läst lite om deras magisterprogram så tyckte jag att det lät enformigt - det verkade vara mycket fokus på Sonja Åkesson och Kristina Lugn. Och visserligen gillar jag det jag har läst av dem bägge men inte såpass mycket att jag vill ägna den mängden tid åt deras respektive författarskap (ge mig däremot en kurs om Selma Lagerlöf/Moa Martinson/Sylvia Plath/Hjalmar Söderberg/Sara Stridsberg/Francoise Sagan/Charles Bukowski och jag säger ja tack!). Det stod t. om att man kommer i kontakt med i princip allt som Kristina Lugn någonsin har skrivit. Kort och gott lät det lite för koncentrerat på just detta. På SU verkar det visserligen vara mycket litteraturteori men jag har spanat in en kurs om exil och modernism som kanske kommer ges, och överhuvudtaget tilltalas jag mer av deras magisterprogram. Dessutom har jag läst mina tidigare kurser på SU vilket gör att jag känner mig mer hemma på institutionen och gillar dem jag kommit i kontakt med där. Men det är snårigt och jag har fortfarande inte riktigt förstått hur man söker (trots att sista dagen är imorgon, ve och fasa), men ska ringa och prata med dem imorgon så det ordnar sig nog.
Ifall det blir en master så vill jag läsa en med svensk allmän inriktning. Men jag tycker om tanken på att dela upp uppsatsskrivandet i två mindre uppsatser om jag ska ta en master, snarare än en enda på en hel termin. Dels hinner man utforska två skilda ämnen/författarskap och dels blir det inte lika mastodontaktigt. Men det återstår alltså att se hur det blir.
Glädjen är stor och nu ska jag fira med en kopp kvällskaffe. Anna Karenina får sin beskärda del av uppmärksamheten lite senare.
Ge mig littvet för alltid
I höst ska jag plugga Idéhistoria 1. Efter att ha läst den kursen så kan jag stolt titulera mig med att ha en fil. kand. i litteraturvetenskap. Egentligen skulle jag vilja plugga mer litteraturvetenskap. Det är nog det roligaste ämnet jag har läst i mitt liv och slutar aldrig att intressera. Visserligen skulle jag kunna läsa vidare efter den här terminen, en magister eller master. Men jag har inte tillräckligt mycket CSN kvar för att göra det, och är nog inte heller forskartypen så egentligen skulle det inte tjäna mycket till. Däremot önskar jag att man kunde läsa hur många fristående 7.5-poängskurser som helst i ämnet, jag skulle nog aldrig tröttna. Men idéhistoria känns okej, och lite källtexter får vi läsa så jag ska nog bli nöjd.
Jag skrev visst aldrig så mycket om C-uppsatsen i våras, kanske mest för att jag var så trött på den (men inte på undersökningsobjektet, nota bene). Ämnet var Moa Martinsons Boken om Sally, dvs den bok där man samlat Kvinnor och äppelträd och Sallys söner. Jag utgick just ifrån samlingsnamnet och undersökte bland annat karaktären Sally. Sedan dess har jag tänkt en hel del, både på boken och på att jag vill läsa mer av Moa Martinson. Eller rättare sagt så vill jag läsa allt av henne. Den fördjupningskurs jag valde i kandidatkursen, Svensk litteratur under mellankrigstiden, väckte också min lust att läsa mer från den tiden.
Dels blev jag nyfiken på Eyvind Johnsons författarskap, efter att ha läst en av delarna i Romanen om Olof, nämligen Nu var det 1914 (som jag skrev såhär om). Jag blev också nyfiken på mer av Agnes von Krusenstjerna, efter att ha läst Kvinnogatan (om den tyckte jag såhär). Häromdagen fyndade jag faktiskt en bok på Emmaus av just Agnes - en annan av delarna i Fröknarna von Pahlen-serien, Älskande par (jag trotsade alltså köpstoppet, ajabaja! Mer om det i ett eget inlägg). Moas man Harry Martinson verkar också ha skrivit en del bra böcker. Av honom läste vi bara dikter, men de bådade gott och jag är sugen på såväl Nässlorna blomma som Vägen till Klockrike. Stina Aronsons Feberboken imponerade på mig och av henne suktar Hitom himlen i fin Modernista-upplaga i mina bokhyllor.
Jag är väldigt glad att ha valt en kurs som väckte mersmak för den tidsperioden. Terminen innan läste jag magisk realism som fördjupningskurs. Det var kul att få sätta sig in i den för mig tidigare okända genren, men man blev lite mätt på det magiskt realistiska.
Förutom den kurslitteratur som hör till kursen i idéhistoria så ser jag i höst fram emot att läsa mer än på länge. Inget väcker läslängtet som en krispigt solig höstdag tycker jag. Sedan hjälper förstås Darling river till på traven. En lovsång till den lär jag skriva så fort jag läst ut den.
Jag skrev visst aldrig så mycket om C-uppsatsen i våras, kanske mest för att jag var så trött på den (men inte på undersökningsobjektet, nota bene). Ämnet var Moa Martinsons Boken om Sally, dvs den bok där man samlat Kvinnor och äppelträd och Sallys söner. Jag utgick just ifrån samlingsnamnet och undersökte bland annat karaktären Sally. Sedan dess har jag tänkt en hel del, både på boken och på att jag vill läsa mer av Moa Martinson. Eller rättare sagt så vill jag läsa allt av henne. Den fördjupningskurs jag valde i kandidatkursen, Svensk litteratur under mellankrigstiden, väckte också min lust att läsa mer från den tiden.
Dels blev jag nyfiken på Eyvind Johnsons författarskap, efter att ha läst en av delarna i Romanen om Olof, nämligen Nu var det 1914 (som jag skrev såhär om). Jag blev också nyfiken på mer av Agnes von Krusenstjerna, efter att ha läst Kvinnogatan (om den tyckte jag såhär). Häromdagen fyndade jag faktiskt en bok på Emmaus av just Agnes - en annan av delarna i Fröknarna von Pahlen-serien, Älskande par (jag trotsade alltså köpstoppet, ajabaja! Mer om det i ett eget inlägg). Moas man Harry Martinson verkar också ha skrivit en del bra böcker. Av honom läste vi bara dikter, men de bådade gott och jag är sugen på såväl Nässlorna blomma som Vägen till Klockrike. Stina Aronsons Feberboken imponerade på mig och av henne suktar Hitom himlen i fin Modernista-upplaga i mina bokhyllor.
Jag är väldigt glad att ha valt en kurs som väckte mersmak för den tidsperioden. Terminen innan läste jag magisk realism som fördjupningskurs. Det var kul att få sätta sig in i den för mig tidigare okända genren, men man blev lite mätt på det magiskt realistiska.
Förutom den kurslitteratur som hör till kursen i idéhistoria så ser jag i höst fram emot att läsa mer än på länge. Inget väcker läslängtet som en krispigt solig höstdag tycker jag. Sedan hjälper förstås Darling river till på traven. En lovsång till den lär jag skriva så fort jag läst ut den.
Veckans läsning
Det här är veckan med stort V. Sista uppsatsveckan. Sedan ska kandidatuppsatsen i litteraturvetenskap lämnas in.
Jag sitter med MoMa-kaffekoppen i högsta hugg (så kulturklyschigt) och letar febrilt i Kerstin Engmans Moa Martinson-biografi, Anna Williams Tillträde till den nya tiden, Ebba Witt-Brattströms bok om Moa, och förstås objektet för min undersökning - Boken om Sally. Jag bläddrar fram och åter, sliter mitt hår, går iväg en stund för att kolla jobbmail, bloggar och twitter. Återvänder, fyller på kaffekoppen och dricker parallellt vatten för att inte bli för kaffestissig.
Kort sagt så kommer den här veckan vara en ganska isolerad sådan, både vad gäller läsning och socialt umgänge. Men om en vecka ser jag fram emot att hugga tag i något helt annat. En roman, hör och häpna. Under veckan kommer jag med veckans boktips och kanske någon annan boklig fundering men någon recension blir det knappast.
Det är väl en klassiker att skjuta upp allt till sista stunden, och jag faller rätt in i det mönstret. Men jag tror det kan bli bra. Självklart skriver jag sedan lite om vad jag har kommit fram till.
Vad glad jag är att så många vill gästblogga här i sommar, förresten. Det kan nog bli bra!
Hur har ni det?
Jag sitter med MoMa-kaffekoppen i högsta hugg (så kulturklyschigt) och letar febrilt i Kerstin Engmans Moa Martinson-biografi, Anna Williams Tillträde till den nya tiden, Ebba Witt-Brattströms bok om Moa, och förstås objektet för min undersökning - Boken om Sally. Jag bläddrar fram och åter, sliter mitt hår, går iväg en stund för att kolla jobbmail, bloggar och twitter. Återvänder, fyller på kaffekoppen och dricker parallellt vatten för att inte bli för kaffestissig.
Kort sagt så kommer den här veckan vara en ganska isolerad sådan, både vad gäller läsning och socialt umgänge. Men om en vecka ser jag fram emot att hugga tag i något helt annat. En roman, hör och häpna. Under veckan kommer jag med veckans boktips och kanske någon annan boklig fundering men någon recension blir det knappast.
Det är väl en klassiker att skjuta upp allt till sista stunden, och jag faller rätt in i det mönstret. Men jag tror det kan bli bra. Självklart skriver jag sedan lite om vad jag har kommit fram till.
Vad glad jag är att så många vill gästblogga här i sommar, förresten. Det kan nog bli bra!
Hur har ni det?
Nödvändig närläsning i söndagssolen
Jag planerar att sitta på balkongen typ hela dagen och fortsätta närläsa Boken om Sally som min C-uppsats ju handlar om. Det är inte ofta jag läser om böcker, och särskilt inte såhär kort efter första läsningen. Med blyertspennan i högsta hugg måste jag dock nu alltså leta citat. Längtansfulla blickar kastas på såväl Stalins kossor som Kunzelmann & Kunzelmann. Men ibland måste man prioritera annat. Även om jag älskar Boken om Sally som jag skrivit om tidigare, så är det väl aldrig särskilt kul att tvångsläsa på det här sättet. Närläsningen gör också att mitt ämne känns svårt, men jag har bestämt mig för att hinna klart med uppsatsen så det är bara att fokusera.
Jag hoppas få lite mer lästid inom kort, för när jag väl har hittat alla nödvändiga citat i sekundärlitteratur osv, så återstår själva skrivandet och tillåter mig alltså att läsa vad jag vill när jag väl är ledig.
Så länge kan jag suktande fråga vad ni läser? Jag har märkt av en liten bloggtorka i bokbloggsvärlden. Är det måhända våren och uteserveringarna som kommer i vägen för läsandet?
Jag hoppas få lite mer lästid inom kort, för när jag väl har hittat alla nödvändiga citat i sekundärlitteratur osv, så återstår själva skrivandet och tillåter mig alltså att läsa vad jag vill när jag väl är ledig.
Så länge kan jag suktande fråga vad ni läser? Jag har märkt av en liten bloggtorka i bokbloggsvärlden. Är det måhända våren och uteserveringarna som kommer i vägen för läsandet?
Min C-uppsats i littvet (om Moa)
Jag tänkte bara ägna ett litet inlägg åt att berätta om min C-uppsats. C-uppsatsens krav är att den ska röra sig inom området för fördjupningskursen (svensk litt under mellankrigstiden). En stor mängd sekundärlitteratur ligger på köksbordet och jag funderar på hur jag ska hinna skriva klart metoden tills på tisdag morgon. För att kunna skriva metoden måste ju sekundärlitteraturen åtminstone skummas och i helgen ska jag hälsa på en vän i en annan stad. Och på måndag jobba. Nåväl.
Ämnet för min C-uppsats är Kvinnor och äppelträd och uppföljaren Sallys söner av Moa Martinson. 1945 gavs de båda böckerna ut i en volym, med namnet Boken om Sally. Min frågeställning är hur det kom sig att man valde att samla ihop böckerna under det här namnet. För att få reda på ett potentiellt svar så kommer jag att undersöka böckerna var för sig. Jag kommer att titta på sådant som Sallys roll i respektive bok, Sallys utveckling, förhållande till omvärlden och berättarens relation till Sally. Jag kommer även att undersöka hur Sally successivt får ta mer och mer plats, tills hon i den andra boken faktiskt är huvudperson.
Man kan alltså säga att frågeställningen är en relevant ursäkt för att få undersöka karaktären Sally på olika sätt. Men det är sjukt svårt att hinna kolla igenom alla böcker. Vi får väl se hur det går helt enkelt. Ett första steg är att kopiera de sidor jag behöver och samla dem på ett ställe. Då känns textmängden antagligen hundra gånger mindre och inte lika svår att ta sig an. Ämnet känns i alla fall väldigt roligt och intressant! Jag vet att flera av er som läser bloggen också har läst littvet. Vad skrev ni era C-uppsatser om? Och ni andra, vad skulle ni ha skrivit en uppsats om ifall ni fick välja?
Extremt intressant kurs
Det närmar sig sakteligen slutet på min fördjupningskurs den här terminen - Svensk litteratur under mellankrigstiden. Visserligen ska jag skriva min uppsats relaterat till samma ämne, men själva kursen är slut om ett par veckor. Det kan låta förfärande tråkigt om man hasplar det ur sig bara sådär. Men skenet bedrar. Det är verkligen hur intressant som helst.
Den litteratur som växte fram under mellankrigstiden (1918-1939 som jag är säker på att ni alla vet), var främst arbetarlitteraturen. Namn som Eyvind Johnson, Moa och Harry Martinson, Stina Aronson, Värner Asplund, Gunnar Ekelöf och Pär Lagerkvist var stora under den här perioden. Det var något helt nytt - från att litteraturen under många århundranden främst tillhört en borgarklass som hade råd att ta sig tid till att läsa och skriva, så blev den nu tillgänglig för alla.
Jag sitter just nu på universitetet och ska fortsätta läsa in mig på den sekundärlitteratur jag inte hunnit läsa tidigare. De närmaste dagarna kommer jag även att skriva separat om de romaner vi läst i kursen och som jag ännu inte har hunnit skriva om. Förra terminen läste jag magisk realism som fördjupningskurs. Det var också galet intressant men man blev lite mätt på magisk realism. Det har inte hänt den här gången. Istället känner jag en lust att läsa ännu mer av den här typen av litteratur. Något av det finaste jag upptäckt med den är att så otroligt mycket händer mellan raderna, utan att det behövs "analyser" för att märka det. Ändå kommer jag nog under uppsatsskrivandet mest läsa nutidslitteratur på den självvalda fronten. Mest för att inte blanda ihop saker och ting.
Utlåtande om det vi läst hittills i stora drag: Jag blev ärligt talat inte särskilt förvånad över att Moa Martinson och Stina Aronson föll mig i smaken. Snarare hade motsatsen förvånat mig mycket mer. Men att Eyvind Johnson skriver så fantastiskt gripande gjorde mig faktiskt sjukt förvånad. Här har jag gått i alla år och trott att han var en gammal torrboll som skrev om helt ointressanta saker. Fel hade jag. Mer om det lite senare.
Det om det. Nu ska jag fortsätta läsa här i skum belysning och med en stor kaffe redo bredvid.
Har ni blivit förtjusta i någon mellankrigslitteratur?
Om min B-uppsats i litteraturvetenskap
Förra terminens andra halva gick på skolfronten mycket ut på att skriva B-uppsats. Jag har skrivit om uppsatsen här tidigare, och om boken här.
På efterfrågan tänkte jag nu skriva lite mer om vad uppsatsen gick ut på. Jag skrev alltså om Aprilhäxan av Majgull Axelsson. Min fördjupningskurs var magisk realism och boken anses kvala in som en magiskt realistisk bok (även om man kan vara kritisk mot det) så då tyckte jag den var ett perfekt val. Jag valde att analysera de fyra systrar som boken kretsar kring, för att därefter jämföra dem sinsemellan.
Shit, jag märker att min språk direkt blir mer akademiskt bara jag tänker på denna gudsförgätna uppsats. Nåväl, let it be so. Nackdelen med att i detalj gå in i en bok som man känner är en av de bästa böckerna man någonsin har läst, är att man ju oundvikligen förstör vilken bok som helst genom att dissikera den. Jag tror att böcker, precis som poesi, egentligen mår bättre av att förbli o-dissikerade men samtidigt är det också intressant att detaljläsa en välskriven bok. En liten besvikelse blev det dock att inse hur pass stereotypa de olika karaktärerna i boken är. Det var något jag inte alls tänkte på när jag första gången läste boken, för kanske tre år sedan.
En av mina slutsatser i uppsatsen var helt enkelt att karaktärerna framställs som väldigt stereotypa och att läsarens bild av respektive syster hela tiden förstärks då systern aldrig går utanför sina egna beteendemönster. Något jag inte skrev i uppsatsen, men däremot tycker, är förstås att författaren gör det väldigt enkelt för sig på så sätt. Om en syster bara svär, knarkar, ljuger, sviker och super och en annan bara är rak i ryggen, läkaraktig, kontrollerad, sidenscarfklädd och perfektionistisk så blir det förstås lättare att skriva boken. Inte för att det är något fel med det, men det var en tråkig upptäckt för mig som hyllat boken till skyarna.
I och med att en av mina slutsatser var hur pass stereotypa karaktärerna var, så insåg jag förstås också hur pass mycket de skiljer sig från varandra och gav en hel del exempel på hur ordförråd, egenskaper, beteendemönster, val i livet och ytliga faktorer skiljer sig.
Jag funderade på att lägga in lite utdrag ur uppsatsen men insåg att det blir alldeles för akademiskt och stor gäsp-varning så det får bli en annan gång. Hursomhelst så är uppsatsen avklarad och likaså opponeringen. Nu väntar, som jag skrev igår, något ännu större: C-uppsatsen.
På efterfrågan tänkte jag nu skriva lite mer om vad uppsatsen gick ut på. Jag skrev alltså om Aprilhäxan av Majgull Axelsson. Min fördjupningskurs var magisk realism och boken anses kvala in som en magiskt realistisk bok (även om man kan vara kritisk mot det) så då tyckte jag den var ett perfekt val. Jag valde att analysera de fyra systrar som boken kretsar kring, för att därefter jämföra dem sinsemellan.
Shit, jag märker att min språk direkt blir mer akademiskt bara jag tänker på denna gudsförgätna uppsats. Nåväl, let it be so. Nackdelen med att i detalj gå in i en bok som man känner är en av de bästa böckerna man någonsin har läst, är att man ju oundvikligen förstör vilken bok som helst genom att dissikera den. Jag tror att böcker, precis som poesi, egentligen mår bättre av att förbli o-dissikerade men samtidigt är det också intressant att detaljläsa en välskriven bok. En liten besvikelse blev det dock att inse hur pass stereotypa de olika karaktärerna i boken är. Det var något jag inte alls tänkte på när jag första gången läste boken, för kanske tre år sedan.
En av mina slutsatser i uppsatsen var helt enkelt att karaktärerna framställs som väldigt stereotypa och att läsarens bild av respektive syster hela tiden förstärks då systern aldrig går utanför sina egna beteendemönster. Något jag inte skrev i uppsatsen, men däremot tycker, är förstås att författaren gör det väldigt enkelt för sig på så sätt. Om en syster bara svär, knarkar, ljuger, sviker och super och en annan bara är rak i ryggen, läkaraktig, kontrollerad, sidenscarfklädd och perfektionistisk så blir det förstås lättare att skriva boken. Inte för att det är något fel med det, men det var en tråkig upptäckt för mig som hyllat boken till skyarna.
I och med att en av mina slutsatser var hur pass stereotypa karaktärerna var, så insåg jag förstås också hur pass mycket de skiljer sig från varandra och gav en hel del exempel på hur ordförråd, egenskaper, beteendemönster, val i livet och ytliga faktorer skiljer sig.
Jag funderade på att lägga in lite utdrag ur uppsatsen men insåg att det blir alldeles för akademiskt och stor gäsp-varning så det får bli en annan gång. Hursomhelst så är uppsatsen avklarad och likaså opponeringen. Nu väntar, som jag skrev igår, något ännu större: C-uppsatsen.
B-uppsats om Aprilhäxan
Gud, vad svårt det är i början av en stor uppgift, typ som B-uppsatsen. Allt är lite förvirrat. Ofta är jag förvirrad lite längre än andra människor, och skriver allt dubbelt så snabbt som dem. Så det går väl jämnt ut i slutändan.
Bokbabbel var nyfiken på vad jag ska skriva B-uppsatsen om, så jag tänkte tillägna det ett litet inlägg. Det är ju ändå skönlitteratur vi pratar om.
Eftersom jag valde fördjupningskursen Magisk realism, så är det inom det området jag ska hålla mig för min uppsats. Jag väljer att skriva om Aprilhäxan av Majgull Axelsson, en bok jag läste för några år sedan och tyckte mycket om. Min frågeställning lyder:
Det jag har för avsikt att välja att skriva min B-uppsats om är Majgull Axelssons Aprilhäxan. Jag ska försöka titta närmare på romanens fyra huvudkaraktärer, och jämföra dessa kvinnor med varandra, för att finna skillnader och likheter. Jag kommer att ta hänsyn till såväl deras språk som personligheter.
Nu återstår bara att hitta en metod, sekundärkällor, avgränsa frågeställningen än mer och så vidare i all oändlighet. Men det är lugnt. Gör jag inget den här veckan, så kommer det nästa. Det är så det brukar vara.
Bokbabbel var nyfiken på vad jag ska skriva B-uppsatsen om, så jag tänkte tillägna det ett litet inlägg. Det är ju ändå skönlitteratur vi pratar om.
Eftersom jag valde fördjupningskursen Magisk realism, så är det inom det området jag ska hålla mig för min uppsats. Jag väljer att skriva om Aprilhäxan av Majgull Axelsson, en bok jag läste för några år sedan och tyckte mycket om. Min frågeställning lyder:
Det jag har för avsikt att välja att skriva min B-uppsats om är Majgull Axelssons Aprilhäxan. Jag ska försöka titta närmare på romanens fyra huvudkaraktärer, och jämföra dessa kvinnor med varandra, för att finna skillnader och likheter. Jag kommer att ta hänsyn till såväl deras språk som personligheter.
Nu återstår bara att hitta en metod, sekundärkällor, avgränsa frågeställningen än mer och så vidare i all oändlighet. Men det är lugnt. Gör jag inget den här veckan, så kommer det nästa. Det är så det brukar vara.
Litteraturhemtentan från helvetet
Den här veckan har vi en stor hemtenta, i kursen magisk realism. Igår slet jag mitt hår för att komma på "en relevant frågeställning" till en av de lästa texterna, och slutligen gav hårslitandet resultat. Men jag har inte hunnit läsa så mycket som jag önskat, med tanke på annat som också måste göras. Så jag längtar tills hemtentan är inlämnad imorgon, och helgen hägrar. Då ska jag verkligen ta mig tid att läsa. Bokhoras Album ligger ju och suktar. Herta ska få sin beskärda del av uppmärksamheten. Blecktrumman får jag nästan lägga ner, inte ens under tvång (dvs skolan) lyckades jag ta mig in i den. Men kanske plockar jag upp den igen någon gång, i jul eller när en oändlig sträcka tid ligger för mina fötter (jag vet, det händer aldrig).
Läshögarna har växt sig till lockande Mount Everest i min lägenhet, och jag ska försöka bli av med lässtressen som lätt kan uppstå när man läser litteraturvetenskap. Jag ska välja en bok i taget och njuta av den istället. B-uppsatsen kommer visserligen ta upp en del tid, men förmodligen inte stjäla från lästiden ändå. Sedan ska jag dessutom strax kasta mig in i en Joyce Carol Oates. Det var ett tag sedan och det ser jag fram emot. Jag längtar efter läsglädjen, läslugnet och lästiden.
Vad läser ni nu då? Tycker så mycket om att höra det, eftersom det ofta ger nya lästips.
Förresten så ska Lisa på expressen sluta blogga. Det är en av mina favoritbokbloggare, som jag läst typ varje inlägg av i mer än ett år. Mycket tråkigt.
Läshögarna har växt sig till lockande Mount Everest i min lägenhet, och jag ska försöka bli av med lässtressen som lätt kan uppstå när man läser litteraturvetenskap. Jag ska välja en bok i taget och njuta av den istället. B-uppsatsen kommer visserligen ta upp en del tid, men förmodligen inte stjäla från lästiden ändå. Sedan ska jag dessutom strax kasta mig in i en Joyce Carol Oates. Det var ett tag sedan och det ser jag fram emot. Jag längtar efter läsglädjen, läslugnet och lästiden.
Vad läser ni nu då? Tycker så mycket om att höra det, eftersom det ofta ger nya lästips.
Förresten så ska Lisa på expressen sluta blogga. Det är en av mina favoritbokbloggare, som jag läst typ varje inlägg av i mer än ett år. Mycket tråkigt.
Litteraturvetenskap B
Nu har Litteratur B-kursen sparkat igång, vilket känns roligt även om det blir lite mycket med halvtidsjobb på det. Men det är så värt det och jag hoppas kunna få användning av kursen i framtiden, antingen bara för inspirationens skull eller i något jobbsammanhang - man vet aldrig!
Vi fick välja mellan tre fördjupningar i B-kursen:
Barn- och ungdomslitteratur
Romantisk samhällskritik
Magisk realism
Och eftersom jag känner att detta är en kurs jag läser mest för nöjes skull så valde jag magisk realism. Det känns som ett väldigt intressant ämne att veta mer om. Närmast hägrar lite latinamerikansk litteratur men senare under terminen ska vi även läsa Aprilhäxan av Majgull Axelsson, en bok jag tycker mycket om. Kanske kan den bli något inför B-uppsatsen?
Självklart skriver jag som vanligt om allt jag läser, och självklart ska jag hinna med en massa egen läsning också. Hann jag på A-kursen så hinner jag på B-kursen. Idag har det inte blivit något alls, pga en av de mest flängiga dagarna på länge. Förhoppningsvis lyckas lite lästid smita in imorgon.
Vi fick välja mellan tre fördjupningar i B-kursen:
Barn- och ungdomslitteratur
Romantisk samhällskritik
Magisk realism
Och eftersom jag känner att detta är en kurs jag läser mest för nöjes skull så valde jag magisk realism. Det känns som ett väldigt intressant ämne att veta mer om. Närmast hägrar lite latinamerikansk litteratur men senare under terminen ska vi även läsa Aprilhäxan av Majgull Axelsson, en bok jag tycker mycket om. Kanske kan den bli något inför B-uppsatsen?
Självklart skriver jag som vanligt om allt jag läser, och självklart ska jag hinna med en massa egen läsning också. Hann jag på A-kursen så hinner jag på B-kursen. Idag har det inte blivit något alls, pga en av de mest flängiga dagarna på länge. Förhoppningsvis lyckas lite lästid smita in imorgon.
Begraven i klassiker
Jag höll ju på med Boken om Blanche och Marie och var nästan klar, när en storm attackerade mig. En storm av böcker, som jag nu formligen drunknar i, som måste läsas till littvetarkursen. Men självklart berättar jag här om dem, en är jag klar med under dagen till exempel.
Vad läser ni?
Vad läser ni?
Kurslitteraturen har tillfälligt tagit över (14 februari 2009)
Lite självvalt läser jag varje dag. Man vill ju inte gå under i kurslitteraturträsket direkt.
Ja. Så var det klart. Första delkursen. Igår delades vår hemtenta i första litteraturvetenskap-momentet ut. Antiken och medeltiden. Mycket av mina dagar har fokuserats på att läsa just kurslitteratur.
Vi har läst Iliaden och Odyssén. Bibeln. Vi har läst Aristoteles "Om diktkonsten" och Augustinus "Bekännelser".
Grekisk lyrik av Sappho och romersk dito av Catullus, Horatius.
Vi har läst moraliteter som "Spelet om envar", grekiska tragedier som Konung Oidipis, Medea och Agamemnon, romerska härmtragedier som Aeneiden.
Medeltidsballader, den krigiska "Rolandssången" och cornelis-aktiga ballader av Villon.
Isländska korthuggna sagor, fulla av namedropping. Birgittas uppenbarelser. Och en hel massa facklitteratur förstås.
Jag betvivlar starkt att någon skulle orka läsa recensioner av dessa antika och medeltida texter. Däremot hittar man på flera ställen vackra formuleringar och flera av texterna är givande och inspirerande att läsa. Andra desto mindre. Men ändå. Jag är glad att ha fått läsa all denna urgamla litteratur som man annars aldrig ägnat så mycket tid åt. Är man en person med mycket existentiella funderingar, så finner man i den antika litteraturen många svar.
Självklart läser jag eget samtidigt också. Dock har det inte blivit mycket tid för det de senaste veckorna. Fullt upp nu med fikor, middagar, jobb, skola, träning och så håller jagh på med ett nytt skrivprojekt jag gärna ägnar mycket tid åt. Både på söndag kväll och måndag har jag mina två bokcirklar och har inte hunnit läsa ut böckerna. Aj, aj, aj! Får läsa så långt jag hinner helt enkelt. Med antiken snurrandes i huvudet är det skönt att koppla av med helt nutida litteratur.
Vad läser ni just nu?
Ja. Så var det klart. Första delkursen. Igår delades vår hemtenta i första litteraturvetenskap-momentet ut. Antiken och medeltiden. Mycket av mina dagar har fokuserats på att läsa just kurslitteratur.
Vi har läst Iliaden och Odyssén. Bibeln. Vi har läst Aristoteles "Om diktkonsten" och Augustinus "Bekännelser".
Grekisk lyrik av Sappho och romersk dito av Catullus, Horatius.
Vi har läst moraliteter som "Spelet om envar", grekiska tragedier som Konung Oidipis, Medea och Agamemnon, romerska härmtragedier som Aeneiden.
Medeltidsballader, den krigiska "Rolandssången" och cornelis-aktiga ballader av Villon.
Isländska korthuggna sagor, fulla av namedropping. Birgittas uppenbarelser. Och en hel massa facklitteratur förstås.
Jag betvivlar starkt att någon skulle orka läsa recensioner av dessa antika och medeltida texter. Däremot hittar man på flera ställen vackra formuleringar och flera av texterna är givande och inspirerande att läsa. Andra desto mindre. Men ändå. Jag är glad att ha fått läsa all denna urgamla litteratur som man annars aldrig ägnat så mycket tid åt. Är man en person med mycket existentiella funderingar, så finner man i den antika litteraturen många svar.
Självklart läser jag eget samtidigt också. Dock har det inte blivit mycket tid för det de senaste veckorna. Fullt upp nu med fikor, middagar, jobb, skola, träning och så håller jagh på med ett nytt skrivprojekt jag gärna ägnar mycket tid åt. Både på söndag kväll och måndag har jag mina två bokcirklar och har inte hunnit läsa ut böckerna. Aj, aj, aj! Får läsa så långt jag hinner helt enkelt. Med antiken snurrandes i huvudet är det skönt att koppla av med helt nutida litteratur.
Vad läser ni just nu?
Homeros och sånt (28 januari 2009)
Den här och förra veckan har jag haft fullt upp med att läsa kurslitteraturen till litteraturvetenskapen. Men det är ju också litteratur och kan som sådan åtminstone omnämnas i den här bloggen.
Vi har läst lite Homeros (delar av iliaden och odysséen). Väldigt svårtuggat och skrivet på hexameter. Och så har vi läst delar ur några grekiska tragedier (dramer) och en romersk tragedi. Jag kan namedroppa lite men orkar inte gå in på detaljer. Aisychlos, Vergilius, Sofokles och Euripides. Det är mycket som får mig att häpna. Hur utvecklade deras tankar var på vissa plan etc.
Idag har jag även läst hela Om diktkonsten av Aristoteles. Där skriver han om hur han tycker att den perfekta tragedin ska vara uppbyggd, bland annat. För att vara ungefär 2500 år gammal, kändes den ändå förvånansvärt modern!
Nu vet ni vad jag pysslar med. Lägg på facklitteratur till detta. Ganska fullt upp är det men sjukt intressant. Svårläst, vissa saker är svåra att ens förstå men som helhet är det väldigt bildande! Vi går under kursen i kronologisk litteraturhistorisk ordning. Efter den antika lyriken (som vi har nästa vecka), kommer alltså medeltiden! Intressant.
Dock har jag hunnit läsa lite eget också. Om det ska jag skriva strax.
Litteraturvetenskapen har sparkat igång - med högst ofrivillig bibelläsning (20 januari 2009)
Läsning som går rakt emot allt jag står för. Men betraktat enbart som ett litterärt verk kan man förstå varför man måste läsa den som en del i litteraturhistorian.
Idag hade vi vår första föreläsning i litteraturvetenskap. Om den tidigaste litteraturen etc, alltsammans väldigt intressant. Nu får man säga att jag ägnar kvällen åt skönlitteratur som sig bör - men kanske inte den litteratur jag helst läst om jag själv fick välja (eller radera KANSKE ur den meningen!) (för då hade jag gärna avslutat Gomorra en gång för alla).
Nej, jag läser nämligen bibeln! Det får ändå betraktas som ett av de tidigaste litterära verken och vi ska läsa en del ur den till skolan. Någon recension lär det inte bli av den däremot - min oerhörda skepsism mot religion gör att jag inte ens skulle kunna uppbåda den minsta objektivitet (och vem vill läsa en recension av bibeln, liksom?!). Inte för att jag brukar vara objektiv i mina s.k recensioner direkt. Men snart ska vi börja läsa de gamla grekerna och då kan jag nog nämna ett och annat intressant verk. Däremot kommer jag självklart hinna läsa det självvalda också under våren. Faktum är att jag strax ska göra iordning mig, stänga ner datorn och bibeln (jo, den finns på internet!) och lägga mig och läsa. Gomorra. Den har blivit väldigt enformig och långdragen. Men läsa ut den ska jag.
Litteraturvetenskap i vår (12 januari 2009)
På torsdag ska jag registrera mig på universitetet. Blir en kurs i litteraturvetenskap för min del i vår. Hoppas att jag, utöver kurslitteraturen, fortfarande hinner läsa mycket "frivilligt". Läser kursen för att, under en termin, få fördjupa mig i det jag älskar och avvakta finanskrisens (förhoppningsvis ej alltför långsamma) död.
Håller förövrigt fortfarande på med Gomorra, som är väldigt faktaspäckad och lite tungrodd (men intressant). Nu ska jag göra något ovanligt, nämligen parallell-läsa en annan bok. På måndag är det bokcirkel om Maken av Gun-Britt Sundström så det är dags att börja läsa den nu.
Läsandet får dock kliva lite åt sidan i dessa dagar, då jag avnjuter några av mina julklappar, nämligen Grey's Anatomy på dvd. Älskar den serien och i lediga stunder väljer jag denna vecka hellre Grey's än läsning. Strax blir det dock Saviano som får vagga mig till sömns med den brutala maffiaboken.