Poesijulkalender, lucka 18-21
Lucka 18
Bakom lucka 18 finns en Cocorosie-text to die for. Den är så sjukt nyskapande och vacker, och blir bara ännu bättre med musik. Men här är det poesi som gäller. Läs och njut. Den heter Werewolf.
In a dream I was a werewolf
My soul was filled with crystal light
Lavender ribbons of rain sang
Ridding my heart of mortal fight
Broken sundown fatherless showdown
Gun hip swollen lip bottle sip yeah i suck dick
Loose grip on gravity falls sky blinding crumbling walls
River sweep away my memories of
Children's things a young mother's love
Before the yearning song of flesh on flesh
Young hearts burst open wounds bleed fresh
A young brother skinny and tall my older walks
Oceanward and somber, slumber sleeping
Flowers in the water, but I’m just his daughter
Walking down an icy grave leading to my
Schizophrenic father. Weeping willow won't you wallow louder
Searching for my father's power
I'm a shake you off though
Get up on that horse and
Ride into the sunset
Look back with no remorse
He's a black magic wielder some say a witch
Wielded darkness when he was wilein' on his mom's
And born child and he was the bastard the that broke
Up the marriage evil doer doing evil from a baby carriage
And he was born with the same blue eyes
Crystal ships dripping with ice, diamonds coruscate
In the night fireworks electric bright
And now he's got his own two sons
Tries to hide his tears in a world of fun
But loveless bedrooms filled with doom
Bring silent heartache July to June
Swoon over new young hot flame
Mourn the memories later
Laugh now alligator
In a dream my father came to me
And made me swear that I’d keep
What’s sacred to me
And if i get the choice to live in his name
I’ll pray my way through the rain
Singing oh happy day
I don't mean to close the door
But for the record my heart is sore
You blew through me like bullet holes
Left stains on my sheets and stains on my soul
You left me broke down begging for change
Had to catch a ride with a man who's deranged
He had your hands and my father's face
Another western vampire
Different time same place
I has dreams that brings me sadness
Rain much deeper than a river
Sorrow flow through me
Tiny waves of shivers
Corny movies make me reminisce
They break me down easy on this generic love shit
First kiss frog and princess
I'm a shake you off though
Get up on that horse and
Ride into the sunset
Look back with no remorse
Lucka 19
Det finns rimmad poesi som ändå är så vacker och totalt oklyschig. Här läser Leonard Cohen sin dikt A thousand kisses deep. Riktigt vackert tycker jag.
Lucka 20
Vad vore väl en poesijulkalender utan åtminstone en låt av Kent? Enkelt vore det väl att ta med typ Utan dina andetag men jag tycker att Jocke skriver så mycket vackrare när han skriver som han gör i texten bakom lucka 20. Hur många gånger har man väl inte lyssnat på den här i tonårsrummet - sjungit med trots att man inte kan sjunga och ryst till vid de första två raderna? Många gånger, svarar jag.
Frank
Han fångade sparken med huvudet
han hade tänkt alla tankar ändå
Han stod inte upp när han fick den
för full för att ens kunna gå
Långsamt glömmer man bort allt
också pojkar i manchestertyg
men jag minns våra skrikiga stolar i köket
och virveln på min kula av porslin
Min vän hade kritvita tänder
Hans kläder luktade rök
så levande att det känns
som om det jag som är död
En blank dank
låg så tungt i min hand
Mer värd än kulor av glas
En dank Frank
Jag kommer aldrig närmre än så
En blank förmiddag i handen på Frank
Han fångade sparken med huvudet
Som att nicka en fotboll i mål
Som att kasta en sten högt över taken
och klättra dit ingen kan nå
Långsamt glömmer man bort allt
också träskor och Gul Blend i smyg
men jag minns saker han sa som gjorde mig större
äldre inte så blyg
På hans jacka satt fyra märken
Hjältar i glittrande tyg
Slade, Kiss, Bowie & Sweet, året när Pinups var ny
En blank dank
låg så tungt i min hand
Mer värd än kulor av glas
En dank Frank
Jag kommer aldrig närmre än så
En blank förmiddag i handen på Frank
Nu är jag större, nu är jag äldre
äldre än du
Nu är jag större, större än du
En blank dank
låg så tungt i min hand
Mer värd än kulor av glas
En dank Frank
Jag kommer aldrig närmre än så
En blank förmiddag i handen på Frank
Lucka 21
Bakom lucka 21 döljer sig ett enkelt Strindberg-citat som dessutom finns skrivet i backen uppför Drottninggatan, den textbacke som leder till Strindbergs bostad. Jag tycker att Sverige borde inspireras av detta citat, att vi borde kasta ut jantelagen i snöyran och glömma bort den. Såhär lyder citatet:
Min eld är den största i Sverige.
Om fler skulle (våga) tänka så, så tror jag också att fler mästerverk skulle skapas. Jag vet inte om ni håller med mig, annars kan man ju skratta åt hans storhetsvansinne. Men faktum kvarstår: Han är obligatorisk läsning för alla elever i Sverige. Och det hundra år efter att han var verksam.