ord och inga visor

Den här och förra veckan har jag haft fullt upp med att läsa kurslitteraturen till litteraturvetenskapen. Men det är ju också litteratur och kan som sådan åtminstone omnämnas i den här bloggen.

Vi har läst lite Homeros (delar av iliaden och odysséen). Väldigt svårtuggat och skrivet på hexameter. Och så har vi läst delar ur några grekiska tragedier (dramer) och en romersk tragedi. Jag kan namedroppa lite men orkar inte gå in på detaljer. Aisychlos, Vergilius, Sofokles och Euripides. Det är mycket som får mig att häpna. Hur utvecklade deras tankar var på vissa plan etc.

Idag har jag även läst hela Om diktkonsten av Aristoteles. Där skriver han om hur han tycker att den perfekta tragedin ska vara uppbyggd, bland annat. För att vara ungefär 2500 år gammal, kändes den ändå förvånansvärt modern!

Nu vet ni vad jag pysslar med. Lägg på facklitteratur till detta. Ganska fullt upp är det men sjukt intressant. Svårläst, vissa saker är svåra att ens förstå men som helhet är det väldigt bildande! Vi går under kursen i kronologisk litteraturhistorisk ordning. Efter den antika lyriken (som vi har nästa vecka), kommer alltså medeltiden! Intressant.

Dock har jag hunnit läsa lite eget också. Om det ska jag skriva strax.