Lördagens boklängt
Jag läste ett inlägg hos pocketpocketpocket om en bok av Carl-Johan Vallgren och kom att tänka på den enorma kärlek jag förut kände inför boken Den vidunderliga kärlekens historia. Jag skulle säkert tycka om den ifall jag läste om den, men min längtan efter att läsa allt som verkar så bra gör det svårt att läsa om böcker.
Så kom jag på att jag faktiskt har en oläst bok av Vallgren i bokhyllan, just den som pocketpocketpocket skriver om. Däremot har jag inte lust att läsa den just nu, för vem vet när hans nästa bok kommer? Den jag längtar efter nu är Kunzelmann & Kunzelmann, som kommer på pocket i december. Jag såg i princip alla intervjuer som gjordes med Vallgren i samband med att boken släpptes i vintras/våras, och han kallade den själv en världsroman. Jag älskar människor som inte låter jantelagen trycka ned dem i marken utan som vågar stå för att de känner stolthet inför sitt eget skapande.
Och sedan ska det självklart inte spela någon roll hur en författare ser ut. Jag hör till en av dem som inte är förtjust i det här med att Camilla Läckberg och Jens Lapidus får (om möjligt) ännu lite mer uppmärksamhet för att de ser bra ut. Och det har inte med bitterhet att göra, jag tycker bara inte att utseendet spelar någon roll överhuvudtaget när det är böcker man sysslar med att skriva. Men jag kan ändå inte låta bli att utbrista: Mon Dieu! när jag ser bilden nedan (som får agera skrivbordsbild i min dator nu ett tag) :
Så kom jag på att jag faktiskt har en oläst bok av Vallgren i bokhyllan, just den som pocketpocketpocket skriver om. Däremot har jag inte lust att läsa den just nu, för vem vet när hans nästa bok kommer? Den jag längtar efter nu är Kunzelmann & Kunzelmann, som kommer på pocket i december. Jag såg i princip alla intervjuer som gjordes med Vallgren i samband med att boken släpptes i vintras/våras, och han kallade den själv en världsroman. Jag älskar människor som inte låter jantelagen trycka ned dem i marken utan som vågar stå för att de känner stolthet inför sitt eget skapande.
Och sedan ska det självklart inte spela någon roll hur en författare ser ut. Jag hör till en av dem som inte är förtjust i det här med att Camilla Läckberg och Jens Lapidus får (om möjligt) ännu lite mer uppmärksamhet för att de ser bra ut. Och det har inte med bitterhet att göra, jag tycker bara inte att utseendet spelar någon roll överhuvudtaget när det är böcker man sysslar med att skriva. Men jag kan ändå inte låta bli att utbrista: Mon Dieu! när jag ser bilden nedan (som får agera skrivbordsbild i min dator nu ett tag) :
Kommentarer
Postat av: Magix
bra att du påminde - recension kommer snart i en blogg nära dig! :)
Trackback