Nionde sommartipsaren
Idag kommer boktipset från Jenny Forsberg. Hon är språkkonsult i svenska i sitt eget förtag Klartext. Hon är också författare och bloggar om det på Jennys författarblogg. Här kommer hennes text:
Jag har läst en hel del må bra-böcker och självhjälpsböcker. Oftast plockar jag något tips här och där, läser vissa delar översiktligt, håller med om ett kapitel men dissar ett annat helt och hållet. Men Munken som sålde sin Ferrari av Robin Sharma köper jag nästan förbehållslöst. Så varför är jag så såld på den här boken? Jag tror att det framför allt beror på följande orsaker:
1 . Boken är inbäddad i en historia. Den är skriven som en roman om en framgångsrik advokat som bränner ut sig och verkar försvinna från jordens yta i något år. Han kommer tillbaka som en ny människa: friskare, lyckligare och till och med yngre – åtminstone kroppsligen. Att det finns en historia att följa ger boken en annan dimension än de vanliga självhjälpsböckerna.
2 . När advokaten kommer tillbaka till civilisationen har han bott hos munkar i Himalaya. Munkarna har lärt honom de nya kunskaper, som han nu för vidare till bokens berättare – och till läsarna. Den här bilden tilltalar mig – jag sväljer med hull och hår att det inte bara är författaren Robin Sharma som sitter och ljuger ihop klokskaper, utan att de kommer från munkarna.
3 . Bokens kärna, det som gör att jag läser den om och om igen, är ett antal levnadsregler. Även reglerna är inbäddade i en historia. Historien är runt tio rader lång och inkluderar bland annat en sumobrottare, en trädgård och en röd fyr. Varje föremål representerar en levnadsregel. Om man vill kan man memorera berättelsen och använda den för att komma ihåg reglerna. Å, vad jag gillar den typen av minnesregler!
4 . Levnadsreglerna är så pass nära det liv jag själv lever att jag nöjt kan tänka för mig själv ”ha ha, det där gör jag redan” när jag läser många av råden i boken. Det gör att steget är kort till att göra även de saker jag inte gör idag (eller i alla fall inte gjorde när jag började läsa boken).
Vad har boken för nackdelar då? Möjligtvis framställs bokens berättare – en kollega till advokaten som hittade lyckan i Himalaya – som lite väl korkad. Ibland förstår han inte de mest uppenbara samband. Kanske är det för att jag som läsare ska få känna mig smart, men jag tycker inte riktigt att det fungerar. Dessutom finns det faktiskt ett råd som jag vägrar att ta till mig: att bara sova sex timmar per natt. Sömnforskarna brukar hävda att de flesta av oss behöver sova klart mer än så och själv tänker jag fortsätta med mina sovmorgnar.
De flesta böcker läser jag från början till slut. Om de är riktigt bra läser jag kanske om dem också. Men den här boken tänker jag aldrig sluta läsa. Ibland läser jag den från början. Ibland läser jag någon mening som jag har markerat. Ibland läser jag ett visst kapitel. Men jag läser boken. Om och om igen.
Har ni läst boken?
Jag har läst en hel del må bra-böcker och självhjälpsböcker. Oftast plockar jag något tips här och där, läser vissa delar översiktligt, håller med om ett kapitel men dissar ett annat helt och hållet. Men Munken som sålde sin Ferrari av Robin Sharma köper jag nästan förbehållslöst. Så varför är jag så såld på den här boken? Jag tror att det framför allt beror på följande orsaker:
1 . Boken är inbäddad i en historia. Den är skriven som en roman om en framgångsrik advokat som bränner ut sig och verkar försvinna från jordens yta i något år. Han kommer tillbaka som en ny människa: friskare, lyckligare och till och med yngre – åtminstone kroppsligen. Att det finns en historia att följa ger boken en annan dimension än de vanliga självhjälpsböckerna.
2 . När advokaten kommer tillbaka till civilisationen har han bott hos munkar i Himalaya. Munkarna har lärt honom de nya kunskaper, som han nu för vidare till bokens berättare – och till läsarna. Den här bilden tilltalar mig – jag sväljer med hull och hår att det inte bara är författaren Robin Sharma som sitter och ljuger ihop klokskaper, utan att de kommer från munkarna.
3 . Bokens kärna, det som gör att jag läser den om och om igen, är ett antal levnadsregler. Även reglerna är inbäddade i en historia. Historien är runt tio rader lång och inkluderar bland annat en sumobrottare, en trädgård och en röd fyr. Varje föremål representerar en levnadsregel. Om man vill kan man memorera berättelsen och använda den för att komma ihåg reglerna. Å, vad jag gillar den typen av minnesregler!
4 . Levnadsreglerna är så pass nära det liv jag själv lever att jag nöjt kan tänka för mig själv ”ha ha, det där gör jag redan” när jag läser många av råden i boken. Det gör att steget är kort till att göra även de saker jag inte gör idag (eller i alla fall inte gjorde när jag började läsa boken).
Vad har boken för nackdelar då? Möjligtvis framställs bokens berättare – en kollega till advokaten som hittade lyckan i Himalaya – som lite väl korkad. Ibland förstår han inte de mest uppenbara samband. Kanske är det för att jag som läsare ska få känna mig smart, men jag tycker inte riktigt att det fungerar. Dessutom finns det faktiskt ett råd som jag vägrar att ta till mig: att bara sova sex timmar per natt. Sömnforskarna brukar hävda att de flesta av oss behöver sova klart mer än så och själv tänker jag fortsätta med mina sovmorgnar.
De flesta böcker läser jag från början till slut. Om de är riktigt bra läser jag kanske om dem också. Men den här boken tänker jag aldrig sluta läsa. Ibland läser jag den från början. Ibland läser jag någon mening som jag har markerat. Ibland läser jag ett visst kapitel. Men jag läser boken. Om och om igen.
Har ni läst boken?
Kommentarer
Trackback