ord och inga visor

Visst är det höstigt ute? Jag har dragit på mig en rejäl förkylning, så för mig känns hösten i allra högsta grad närvarande. Men jag fortsätter att publicera era fina sommartips tills de tar slut. Som jag skrev häromdagen - de funkar ju faktiskt lika bra som höstläsning. Idag är det Anna Gustavsson som tipsar. I vanliga fall bokbloggar hon på Annas bokhylla. Anna tipsar om en författare, som även jag älskar (och tillägnade ett inlägg här). Varsågoda, här kommer Annas text:

Jag har inte läst en bok av Johanna Nilsson på fyra år. Ändå vill jag påstå att hon är en av mina absoluta favoritförfattare.

Jag blev glad, ledsen och förbannad. Allt i en enda röra. Och det är ju så böcker ska vara, de ska väcka känslor! Johanna Nilsson har förmågan att skapa karaktärer som känns verkliga och berättelser som fångar mig.

En av hennes senaste romaner är De i Utkanten älskande, som jag fick i present av min dåvarande flickvän när jag låg hemma med en rejäl förkylning våren 2006. Inte så att jag har ett extremt bra minne, men boken har ett meddelande på insidan av pärmen. Jag plöjde igenom den direkt, den tog slut alldeles för fort. Både med tanke på att förkylningen inte var över och att jag inte ville släppa berättelsen än. Det är en sådan bok som jag sedan försökte tvinga på alla i min omgivning, på samma sätt som jag nu förordar Oryx & Crake av Margaret Atwood till alla som frågar om ett boktips.

Vissa av Johanna Nilssons romaner är mer utpräglade ungdomsböcker, andra kan passa en bredare målgrupp. Om vi väljer att förstå begreppet unga vuxna som att böckerna kan passa både unga och vuxna så vill jag hävda att dessa böcker är skrivna för just unga vuxna.

I sommar ska jag läsa De i Utkanten älskande igen. Det är dags att prova om den är lika bra några år senare och även utan förkylning.

Vad tycker ni om Johanna Nilsson?