Veckans läsning
Det här är veckan med stort V. Sista uppsatsveckan. Sedan ska kandidatuppsatsen i litteraturvetenskap lämnas in.
Jag sitter med MoMa-kaffekoppen i högsta hugg (så kulturklyschigt) och letar febrilt i Kerstin Engmans Moa Martinson-biografi, Anna Williams Tillträde till den nya tiden, Ebba Witt-Brattströms bok om Moa, och förstås objektet för min undersökning - Boken om Sally. Jag bläddrar fram och åter, sliter mitt hår, går iväg en stund för att kolla jobbmail, bloggar och twitter. Återvänder, fyller på kaffekoppen och dricker parallellt vatten för att inte bli för kaffestissig.
Kort sagt så kommer den här veckan vara en ganska isolerad sådan, både vad gäller läsning och socialt umgänge. Men om en vecka ser jag fram emot att hugga tag i något helt annat. En roman, hör och häpna. Under veckan kommer jag med veckans boktips och kanske någon annan boklig fundering men någon recension blir det knappast.
Det är väl en klassiker att skjuta upp allt till sista stunden, och jag faller rätt in i det mönstret. Men jag tror det kan bli bra. Självklart skriver jag sedan lite om vad jag har kommit fram till.
Vad glad jag är att så många vill gästblogga här i sommar, förresten. Det kan nog bli bra!
Hur har ni det?
Jag sitter med MoMa-kaffekoppen i högsta hugg (så kulturklyschigt) och letar febrilt i Kerstin Engmans Moa Martinson-biografi, Anna Williams Tillträde till den nya tiden, Ebba Witt-Brattströms bok om Moa, och förstås objektet för min undersökning - Boken om Sally. Jag bläddrar fram och åter, sliter mitt hår, går iväg en stund för att kolla jobbmail, bloggar och twitter. Återvänder, fyller på kaffekoppen och dricker parallellt vatten för att inte bli för kaffestissig.
Kort sagt så kommer den här veckan vara en ganska isolerad sådan, både vad gäller läsning och socialt umgänge. Men om en vecka ser jag fram emot att hugga tag i något helt annat. En roman, hör och häpna. Under veckan kommer jag med veckans boktips och kanske någon annan boklig fundering men någon recension blir det knappast.
Det är väl en klassiker att skjuta upp allt till sista stunden, och jag faller rätt in i det mönstret. Men jag tror det kan bli bra. Självklart skriver jag sedan lite om vad jag har kommit fram till.
Vad glad jag är att så många vill gästblogga här i sommar, förresten. Det kan nog bli bra!
Hur har ni det?
Kommentarer
Trackback