ord och inga visor

Oj vad den här boken berör. Den sticker som knivar, pang pang pang.

Oj, vilken arg bok! Arg på Sverige och svenskarna. Den handlar om en svensk författare, boende i utlandet (som det framkommer, Tyskland). Han får ett brev av en herr Bachmann som ber honom svara på frågor till en broschyr ang sitt hemland Sverige.

Oj, vilken svårsammanfattad handling! Men det är Doris och Sandra. Syster Natt och Syster dag, liksom. Och det är den amerikanska flickan som dog. Och Träsket, vodka, Ålänningen som är Sandras pappa. Tyger, vackra tyger. Och bassängen i huset i den dyigare delen av skogen. Bassängen utan vatten, där Sandra och Doris leker. Lekar som blir allvar, kanske.

Sann historia. Huvudpersonen blir fängslad i Turkiet (hon är därifrån) för att hon jobbar på en "vänstertidning". Hon blir torterad och våldtagen i häktet i Turkiet och förs sedan till ett fängelse. Språket, till att börja med, är opersonligt och grådassigt. Allt hon gör, efter de inledande ca 50 sidorna, är att beklaga sig! hon var deprimerad, drömde mardrömmar, kände sig smutsig osv. Bla,bla,bla! please, kvinna.. det är ett hemskt öde, det hon har råkat ut för, men det blir såååå mkt beklagande.

Yta är allt. Bra jobb, schysst karriär inom mediabranschen, välstrukna skjortor, två blonda barn, en lagom snygg fru och fräscht inredd stor lägenhet i Vasastan. Eller? Det kanske behövs mer? det mesta rör sig på ytans trygga nivå i huvudpersonens liv. Men i ren slentrian och rastlöshet börjar han tänka på ett storslaget projekt. Något som kunde göra honom originell men som också kan ge ödesdigra konsekvenser. Pay-offer och marknadsstrategier vimlar runt i hans hjärna. Och varför tar hans fru plötsligt nattliga promenader?

Författaren är FN:s goodwill-ambassadör. Hon reser runt och träffar olika kvinnor varav en del alldeles speciella. Sådana porträtteras i denna bok.I boken finns kvinnoporträtt från Vietnam, Nicaragua, Uganda, Ryssland och Egypten representerade (olika kvinnor från varje land). Alla är de starka på olika sätt. Inte alltid i den klassiska västerländska meningen men starka på sina egna sätt.

Åh, Johanna, Johanna! Det här är nog den bästa boken jag har läst av henne. Språket är så fantastiskt, annorlunda på ett fängslande sätt. Handlar om Ela som stretar med ett caféjobb, ångest och annat. En liten flicka dyker upp i hennes liv. Flickan får sova över hos Ela för hennes mamma är en dum knarkartant. De kommer nära varandra. Och så är det grannen med sin hund Sniff som bjuder Ela på middagar i sin slitna gammelmanslägenhet. Plötsligt fylls Elas liv av människor som betyder något för henne. Och så händer förstås en massa annat.

MaryMarie. Vem av dem är hon? efter den där natten, vakandes vid sin mans sjukbädd, vet hon inte längre. Är hon Mary vars man är handikappad efter olyckan-men lever. Mary som är minister och har livet under kontroll?

Dora bor med sin mamma i en betonggrå och grafittikladdig förort till Paris. Hon är 15 år och kämpar med små och stora tankar. Undertonerna är väldigt politiska vilket skänker boken mening men övergripande är den bara gullig och totalcharmerande. Vardaglig och enkel, men den fastnar! framsidan är jättefin, titeln härlig och innehållet likaså.

Boken består av korta noveller, alla händer i Sverige en fredagkväll klockan 01.15.

Som sagt, jag älskar Hjalmar Söderberg. Ändå jämför man ju självklart med tidigare böcker man läst av honom och då höll denna inte riktigt samma mått.

Boken bygger på en verklig händelse i författarinnans familj. Hennes morfar var den von Sydow som tillsammans med två hembiträden och sin sons fru, blev mördad av sin egen son 1932 i Stockholm.

Boken handlar inte om polisregister och utredningar, misstankar och detaljer. Ingen deckarvarning någonstans. Istället tänker sig författaren in i hur de inblandade kände sig och hur dagarna förflöt. Framför allt varför morden skedde. Så drastiskt. Det hela avslutades med att gärningsmannen, Fredrik, tog sitt eget liv.

Språket är härligt och handlingen vacker som få. En underbar läsupplevelse.

Åh!
Det är inte ofta man får vara med om en sådan här läsupplevelse (fast på sista tiden har jag faktiskt varit duktig på att välja böcker som sedan visar sig vara jättebra). Huvudpersonens sambo gör slut med henne hastigt för en annan kvinna. Hon dricker, snubblar i säng och vaknar mitt i natten av hårda knackningar på ytterdörren. Det är Döden i svart kåpa och lie. Oj, han har gått fel, han skulle till grannen egentligen.

Han återkommer dock, och mellan de två växer en vänskap fram. De diskuterar, äter middag ihop och huvudpersonen gör sitt bästa för att inget ska märkas utåt sett. Så blir hon hans assistent och får välja någon att döda. Vilken valfrihet...

En härlig roman och den blir så intressant eftersom Döden är med som en vardaglig person!

Huvudpersonen åker till Damaskus från sin hemstad New York. Hon föddes i Damaskus och har alltid känt i sitt hjärta att hon en dag måste åka dit. Det gör hon i egenskap av journalist.

Väl där möter hon två personer som tumlar om hennes liv flera varv och gör att sambon Isak hemma i NY känns avlägsen och ointressant.

Historien berättas från flera olika perspektiv och det är vad som gör den intressant som bok!
Slutet förstörde en hel del men boken var riktigt härlig.

Universitetsläraren går ner sig totalt efter att hans två söner och fru dör i en flygolycka. Alkoholdimmiga dagar och förlängda sjukskrivningar. Tills en stumfilm får honom att skratta. Ett skratt som i sin enkelhet kommer att hjälpa honom upp ur svackan. Han bestämmer sig för att skriva en bok om stumfilmsskådisen i filmen och sedan virvlar det på.

Jag blev väldigt besviken. Efter Dårskaper i Brooklyn hade jag höga förväntningar på Auster som han inte levde upp till i denna bok. Den var långtråkig, enformig, babblig och först mot slutet fastnade jag litegrann och det blev bättre. Bättre, men inte bra.

Alltså, det är ju inte chick-lit och ändå är det det. Fast snäppet bättre än sådan, kan man säga. Handlar om Arlene som har ingått ett löfte med gud att aldrig mer ha sex och aldrig mer ljuga. Hon har hållit överenskommelsen i många år, bor nu själv och har en pojkvän (som hon inte har haft sex med). Så en dag dyker en tjej från det förflutna upp och ställer Arlene till svars. Återigen måste hon brottas med det hon gjorde för många år sedan i Alabama, det som gjorde så att hon åkte därifrån för att helst aldrig återvända. Det gör hon iallafall, till baptistsläkten och den lugnandepiller-knarkande mamman. Rolig och charmerande bok som jag sträckläste.
Men någon höjdare är det knappast.

Jag trodde nog att denna bok också (precis som föregående) skulle vara härligt ytlig och glammig. Tog med den till helgen på landet med syrran och såg fram emot att läsa om bortskämda stockholmsbrats som snortar på krogtoaletterna.

Det var istället en fackbok som jämförde arbetarklass med överklass. Författaren har intervjuat ett fåtal personer om deras tankar och liv. Trots allt var den faktiskt intressant med några favoritstycken men ingenting man mår dåligt av att inte ha läst. Om man inte har ett stort intresse för "klassresenärer", förstås.

Jag läste 60 sidor och sedan läste jag inte så mycket mer. Killar som lägger upp raggningsstrategier för att fånga tjejer och skapar gigantiska nätverk på internet för likasinnade.

Ointressant, trist skriven. Big nono.

Valerie Solanas är ett barn av Dorothy som askar överallt och inte är särskilt bra på något hon företar sig. Valerie Solanas är ett barn som vill bli president och forskare men som kysser drogerna välkomna och skjuter Andy Warhol.

Den här boken är så fantastisk, men det tycker jag antagligen också mest för att jag när en sådan stark kärlek till språket. För språket är vad som GÖR den här boken. Gillar man inte språket så gillar man inte boken och jag tror inte att språket är ett sådant som alla gillar. Men jag älskar det.

Vi följer berättaren som pratar med Valerie. Valerie som ung och Valerie som döende på ett socialfallshotell någonstans där ingen bryr sig om henne. Och Valerie mittemellan som hänger i The Factory med Andy Warhol och knarkar med Cosmo girl i skumma parker. Som suger av män för att få en gratistur i deras bil.

Den här boken berörde mig och inspirerade mig som få andra.