ord och inga visor

Mamma mia, nu har jag varit dålig på att hänga med i alla böcker jag har läst. Just nu hinner jag bara skriva in en av dem, men har hunnit läsa ungefär fyra stycken tror jag det är.

Jag har aldrig läst något av Torey Hayden förut. Denna bok är väldigt fin. Hon är psykolog och jobbar ofta med barn. Denna gång jobbar hon med en pojke som har haft ett riktigt jobbigt liv och knappt sagt ett ord i hela sitt liv. Han sitter på en psykiatrisk instutution, pratar inte med någon och gömmer sig under ett bord. Han är typ sexton år och beteendet är därför ganska chockande men hon lyckas ändå hjälopa honom med sin expertis. Gud,. nu när jag skriver om det så låter det som världens tråkigaste bok.. det är det verkligen inte, den är jättefin och gripande och man nästan sträckläser den.

Samtidigt märker man att den är från det tidiga åttiotalet och det märks ibland att det känns lite gammalmodigt. Detta är ju hennes första bok av typ en miljon. Men den är absolut värd att läsas :)

Återkommer om de andra böckerna jag har läst imorgon eller dagen därpå :)