Det ska bli ett sant nöje att döda dig av Magdalena Graaf
Alltså, jag blir så trött ärligt talat!
Trött på tjejer som egentligen är normalbegåvade, söta brudar fulla av hjärta och själ.
Trött på tjejer som går rakt in i alla fällor. De träffar en kille med muskler och anabola steroider under huvudkudden. De blir kära och tänker ååh vad han är tuff. So far, so good. Sedan blir han kontrollerande, den där rara killen som kommer med rosor och choklad. Åh, tänker tjejen. Åh, han bryr sig verkligen om mig på riktigt! Annars skulle han ju inte hela tiden undra vad jag gjorde.
Och så har spindeln nått en liten bit på vägen i att snärja insekten i sitt nät.
Killen blir mer kontrollerande. Startar ett bråk en gång när de har varit på krogen för att han tyckte sig se henne titta på en annan kille. Säger något i förbifarten om att hon är billig.
Ber om ursäkt dagen efter och mumlar något om att han var full.
De får barn i detta specifika fall. En liten pojke. Killen är fortfarande ett muskelberg, tuff och kaxig med oförklarliga blodfläckar på väggarna. Men nu är han en tuff kille som slår sin lilla tjej. Bankar in hennes huvud i väggen, sparkar henne i ryggen. En kille som ber om ursäkt dagen därpå och säger att han älskar henne så himla mycket.
Och så vidare, och så vidare. Hon flyr, Magdalena. Flyr ifrån sitt liv med sin lille son och några tröjor nerslängda i en plastpåse. Och polisen sviker henne, alla förutom en. Och soc sviker henne. Och hennes vänner är fantastiska och likaså hennes kristna familj.
Sedan blir hon en graafsyster för hon opererade tuttarna. Och då blev allt fantastiskt för då fick hon umgås med Bingo Rimér. Och det ska ni veta, mina damer och herrar, att när man får umgås med Bingo Rimér så har man nått riktigt långt. Man är nästan lika het som Madonna var 87.
Ja, ni ser min point. Jag har läst denna bok förut (fast inte just denna) och jag kräks på klichébeteendet. Jag har inget emot sillisar, massa smink, blont hår och blingbling (jag är sådär själv emellanåt förutom sillisarna förstås). Jag har heller inget emot Magdalena Graaf, hon verkar vara en charmig person med humor och ett stort hjärta..Beteendet jag kräks på är att hon är så naiv!! Shit. Tror boken kan hjälpa den smått alitterära småbarnsmamman som blivit misshandlad av sin exman och som grabbar tag i boken på ica mellan chipsen och shampoot. Och det är ju jättebra.
Men mig ger den inte mycket.
(ooh my god vilken lång text jag just skrivit).
Kommentarer
Trackback