ord och inga visor

Den här boken överraskade mig positivt. Att läsa om människor som försöker få barn men inte kan, lockar mig inte. Det känns för långt borta, något jag inte kan relatera till än på länge (förhoppningsvis aldrig). Jag hade dessutom fått för mig att Jag går bara ut en stund var väldigt BOATS-aktig (based on a true story) och trodde därför att språket inte skulle vara speciellt bra.

Så fel jag hade! Jag kan direkt relatera till bokens jag, trots att jag inte upplevt något i närheten. Språket flyter på bra och jag är inte uttråkad ens för en sekund.

Boken handlar om huvudkaraktären som inte kan bli gravid. Som förlorar ett barn innan det hunnit växa klart i magen. Som ser sitt äktenskap haverera under tyngden av barnlöshetsorgen. Som flirtar med andra män, yngre.

Ibland blir det lite väl bloggigt för att vara bok, men ibland funkar det också när författarinnan kliver ut ur texten och kommenterar sig själv och hur hon kan uppfattas.

Du slukar den här boken på en eftermiddag. Det är ingen topp tio, men en väldigt läsvärd historia.