Saffransköket av Yasmin Crowther
Snyggt pocketomslag tycker jag, vad tycker ni?
Saffransköket är en charmerande, kärleksfull och lättläst historia, som ändå har mörka inslag och sorg i sig. Vi befinner oss i London och i Iran, under olika tidpunkter som flätas samman. Mor-dotter, far-dotter och far-mor-relationer behandlas på flera olika plan och i olika generationer. Vi möter smärta, flykt, sorg över förlorade och icke-födda barn, och väldigt mycket kärlek. Det var en snabb sammanfattning som inte avslöjar nästan något alls.
Det jag kan känna är att en del saker blir lite översentimentala. Det känns lite onödigt med tanke på resten av historiens helhet. Samtidigt kommer jag snabbt in i Saffransköket och får direkt en relation och börjar bry mig om karaktärerna, något jag verkligen tycker om.
Så det är blandade känslor inför boken, som jag kan sammanfatta med att den är helt okej. En bok som berör, men kanske inte hänför.
Kommentarer
Postat av: Lisa
Ah! Vad intressant att äntligen se ett inlägg någonstans om den här boken... jag började på Saffransköket för något år sen eller så, men orkade aldrig avsluta den. Jag kunde inte sätta fingret på vad det var, men nu när du skriver det är nog översentimentalitet ett bra ord i sammanhanget. Borde jag ge den ett nytt försök?
Postat av: Lisa
Å ja! Superfint omslag :)
Postat av: Jessica (ord och inga visor)
Lisa 1: Ja, alltså, om den står i bokhyllan så kan du ge den en chans till. Det är ingen storslagen upplevelse, men en ganska charmerande historia. Testa så får vi se vad du tycker!
Lisa 2: Visst är det, love it!
Trackback