Snygga Fight Club-omslag
Vilket tycker ni är snyggast? Jag tycker garanterat det högst upp till vänster och längst ner till vänster.
förstod jag rätt, är bandaget löst på pärmen? omslagen till vänster är det klart snyggaste, sambons exemplar är inget av dem du har här men det är rätt trist
Onekligen mycket tjusiga omslag, mitt egna exemplar är alldeles jättetrisst i jämförelse. Personligen gillar jag nog omslaget längst upp till vänster bäst, fast exet som du har verkar ju jäkligt coolt! Och man får lov att döma omslag på böcker, sålänge man inte dömer innehållet;)
Jag gillade Fight Club! Som vanligt är det svårt att först ha sett en film och sen läsa boken, men den är snygg och välskriven ändå. Och ganska annorlunda jämfört med många andra jag läst, blodig och rå. Hoppas du gillar den!
Bokbabbel: Ja, precis, bandaget är löst på pärmen och fastsatt med en säkerhetsnål. :D kan tänka mig att det finns många trista också men detta känns ju annars som en perfekt bok att göra coola omslag till!
Rödluvan: Men mitt ex ÄR ju det längst upp till vänster! Haha. Innehållet måste man ju också få döma fast inte utifrån omslaget, så att säga. ;)
Jag ska dock inte läsa fight club snart tror jag, den lockar inte att läsa just nu. Men någon gång i framtiden och då återkommer jag med min åsikt förstås. Kul att du gillade den. Om du gillar att varva annan läsning med blodigt och rått så måste jag fråga om du har läst american psycho?
Jag menade naturligtvis längst upp till höger... Min körskolelärare är förfärad över mina minst sagt bristande höger-vänster-kunskaper.
Jo, American Psycho har jag läst. Kanske inte en fantastisk bok, men jag måste säga att jag är glad att jag läste den. Filmen är i min åsikt fullständigt jävla värdelös, den har missat nästan hela poängen med romanen. Visst finns det ytliga livet (du vet, scenen med visitkorten) representerat i filmen, men i boken är det så mycket större! Sida upp och sida ner med babbel om vikten av prylar - i min mening författarens hela avsikt! Vårt prylsamhälle som bakgrund till driften att begå någonting gravt avvikande och förfärligt...
Rödluvan: Det är okej. ;) Jag tyckte mycket om både filmen och boken american psycho när jag var yngre. Skrev faktiskt om det här: vhttp://stellasbokblogg.blogg.se/2008/october/lunar-park-av-bret-easton-ellis.html
Jag såg det som att boken var en satir över det ytliga samhällets förfall, ungefär som du beskriver. Men förutom ytligheten, också identitetslösheten. Alla är ju likadana, man har ingen originalitet förutom i sina tankar osv... Du förstår nog tankegången. Jag tror alltså att ingen av morden sker på riktigt utan bara är ett sätt för Patrick Bateman att särskilja sig från mängden och få någonting att hända i livet - även om bara på låtsas - och att det också är det som gör att ingen tror honom när han säger att han har begått morden. En intressant sak, som jag också beskrev i inlägget jag nyss la in länk till, är att Easton Ellis faktiskt nämner en del om det moraliska i american psycho.
Rödluvan (igen): Här är länken igen. Klickbar den här gången: http://stellasbokblogg.blogg.se/2008/october/lunar-park-av-bret-easton-ellis.html