ord och inga visor

Kerstin Ekman har utgått ifrån Hjalmar Söderbergs underbara Doktor Glas (ni som inte har läst den - läs!). Hon har tänkt sig att Hjalmar Söderberg baserat Doktor Glas (karaktären) på en verklig person, och så har hon skrivit den personens historia. Hänger ni med? Det är inte alls så komplicerat som det låter.

Huvudpersonen i boken är ömsom upprörd, ömsom charmerad av det faktum att han tänker att Söderberg inspirerats av honom för sin succéroman. Ursprungsromanen finns hela tiden närvarande, men i Mordets praktik berättas också hans egen historia om det olyckliga äktenskapet, ensamheten och fattigdomen i det tidiga 1900-talsstockholm.

Boken är alldeles oemotståndlig. Språket känns inte alls påklistrat, trots att boken kom ut förra året och ändå är skriven som vore det 100 år sedan. Istället bemästrar Ekman det på ett väldigt imponerande sätt, och jag som är en sucker för den typen av språk bara njuter. Jag blir direkt nyfiken på att läsa huvudpersonens historia och syn på saker. Det är intressant hur hans liv faktiskt påverkas av Hjalmar Söderbergs bok, trots att Söderberg bara stött på honom en eller annan gång och knappt vet vem han är.

Om du är sugen på något bra, engagerande och emellanåt alldeles magiskt, så tycker jag att du ska läsa Mordets praktik så fort du bara kan. Men jag tycker nog att det är bäst att läsa Doktor Glas först, för att få ut mer av läsningen.

Är ni lika förtjusta i den här boken som jag är?