ord och inga visor

Det här är nog en bok jag inte läst i första taget om det inte var så att den B-uppsats jag opponerade på delvis handlade om just Låt den rätte komma in. Men jag är glad att jag läste den, för även om den egentligen är alldeles för dramaturgi-kurva-fokuserad för min smak så har den en hel del kvaliteter.

Egentligen är väl det här en av de böcker som inte behöver en närmare presentation. Det blir därför en kort sådan. I den här romanen möter vi vampyrer, pedofiler, mobbare, mobboffer, mördare, alkoholister och mammor och pappor som bryr sig men kanske inte riktigt så mycket som de borde bry sig. För den som inte är orienterad i området Blackeberg bjuder Låt den rätte komma in ett utmärkt tillfälle att bli det. Och för den som är någorlunda bekant med området (som jag, då jag har vänner som har växt upp där) blir det många aha-ögonblick. Torget, mataffären, trappan ner från torget, innergårdarna - det känns igen. Om det nu ska vara så märkvärdigt. När boken kom ut blev det lite som att alla ville läsa den bara för igenkänningens skull. Lika märkvärdigt blir det knappast med alla böcker som utspelas i innerstaden. Well, well, det är en annan diskussion.

Vampyrer och Blackeberg i all ära, det är nog ändå mobbingen som står i fokus i den här boken. Den råa och omänskliga mobbing som tusentals barn utsätts för dagligen av sina klasskamrater. Inte sällan fick jag ont i magen under läsningen, då elakingarna tvingar Oskar att skrika som en gris. Bara för att det låter lite roligt. Och det temat räddar boken och gör den intressantare. För annars är det lite väl mycket mord, polisrapporter, "utdrag ur Ekot och Aktuellt" (töntigt tycker jag! är det alltid så i mordrelaterade böcker?) och utredningar. Jag vet inte varför jag har så svårt för just sådant, kanske den fejkade autenciteten som bara blir fel när alla vet att det är fiktion?

Sammanfattningsvis så finns intressanta delar i boken och jag plöjde den riktigt snabbt. En del knivskarpa personporträtt, mycket sorg och ensamhet och så den vampyriska kärlekshistorian/vänskapen som växer fram mellan huvudpersonen Oskar och vampyren Eli. Jag kan tänka mig att läsa mer av Ajvide Lindqvist, för detta var inte så deckar-artat som jag trodde, men helst något med lite mindre polisfokus ändå. Har ni några tips?