Ett tacktal

Igår i DN var det en artikel om en ny trend i svenska romaner - tacket. Alltså att tacka sin förläggare, kattunge, mormors kusin och granne för att de funnits där för en under skrivandet. Själv tycker jag att man får tacka så mycket man vill, så jag tänker inte raljera över det det minsta. Istället tänker jag själv tacka För jag är så himla glad. Jag har förärats så fina awards på sistone! Eftersom jag själv delat ut awards inte mindre än två gånger i år, till andra bloggare (här och här), så gör jag det inte en gång till även om jag skulle kunna awarda hur många fler bloggar som helst säkert.

Cinnamon books ger mig en award med den fina motiveringen: "Ord och inga visor som utmanat mig och fått mig att läsa tegelstenar igen. Du har fått mig att komma ihåg att jag älskar att läsa riktigt tjocka böcker".

Fina enligt O motiverar: "Ord och inga visor tillhör också de bloggar jag återupptäckt tack vare twitter. Det sociala där gör det ännu roligare att läsa vad som skrivs på bloggen".

Den härliga bloggen Böcker, böcker, böcker skriver: "Ord och inga visor för att vi verkar ha väldigt lik boksmak. Har en julkalender med fantastiskt bra författarporträtt".

Och sedan fick jag världens finaste inlägg från Vaxdukshäftet för inte längesedan också.

Och blev dessutom belönad hos Wind up women nyligen! "Jessica på Ord och inga visor skriver fint och bra om läsande i alla dess former".

Att få såhär fina utmärkelser inför jul gör mig så glad och motiverad att fortsätta bokblogga för alltid! Dessutom från så fina bloggar, som jag själv läser och älskar. Tusen tack! I eftermiddag koras vinnaren av mitt lilla bokpaket förresten, så håll ögonen öppna...

Kommentarer

Här kan du tycka till:

Jag heter:
Förgätmigej!

Min mailadress:

URL:

Såhär tycker jag:

Trackback