ord och inga visor

Kära vänner, nu byter jag bloggadress. Hoppas sincerely att ni hakar på och börjar prenumerera på den istället. Kommer låta denna bloggen ligga kvar men inte uppdatera den. Here goes:

http://ordochingavisor.ikultur.se

Ses där!

Tycker ni det verkar som att jag skjuter läsningen av Myggor och tigrar (som ska läsas till bokcirkel nummer ett) på framtiden? hehe. Kan vara så, den går lite segt men i dagarna klämmer jag nog slutet.
Innan dess läste jag igår Ich bin ein bibliothekar! av Christer Hermansson. En väldigt tunn liten bok som jag läste ut på någon timme. Jag gillar den!

Boken handlar om Oliver som jobbar på bibliotek. Något som för honom är mer ett kall än ett yrke. En ny chef tar över Södertälje stadsbibliotek och genomför en hel del oönskade reformer. Den enda som fortsätter vara positiv är Oliver. Han ser det goda i allt, även det onda så att säga. Detta till hans kollegors förtret.

Det här är en bok som med få ord har mycket att säga. Hur böckerna glöms bort och göms bakom "reformer" och moderniseringar. Även på ett bibliotek. Oliver tycks ha aningen svårt att läsa de sociala koderna men är alltigenom godhjärtad, en sådan "kuf" ingen kan tycka illa om. Jag kan inte skriva så mycket längre för då blir min text nästan längre än boken.

PS. såg precis en underbar intervju med doris lessing i Efter tio (fördelar med att vara sjuk!) och är väldigt sugen på att läsa "Den femte sanningen". Någon som läst?

Nu äntligen har jag kommit mig för att fota mina bokhyllor. Sådant som är lättare att komma ihåg när man är sjuk. Här är raringarna:


Smalisarna som även innehåller lite filmer och skivor. Men visst anar ni böckerna där i mitten? Målet är att ha endast böcker i den här och fixa nya hyllor till filmer och annat.



Här är de stora bokhyllorna, som egentligen är ganska små och smarta. De går inte så långt ut från väggen och passar därför utmärkt för pocket. Längst ner har jag inbundna böcker, skrivböcker och annat. Jag sorterar mina bokhyllor endast så att jag ställer alla böcker av samma författare tillsammans (oftast). Har en hylla med klassiker, men det börjar spåra ur lite då jag har klassiker även på andra ställen i bokhyllan. En chic-lithylla och i övrigt är det organiserat kaos som gäller.

Jag har även böcker på fönsterbrädet i köket. Där står konst- och andra inspirationsböcker. Den befinner sig dock för närvarande i stökigt kaos med lite räkningar och annat ovanpå böckerna så den fotar jag inte just nu.
Behövs snart fler bokhyllor, då garderoben också innehåller massa böcker. Tur att ett av fönsterbrädena än är ledigt, så jag kan skjuta ytterligare bokhylleköp på framtiden. För var ska de få plats?!

Jag läste ut den här boken sent igår kväll. Det är en liten tunnis på ungefär 150 sidor och lagom för min förkylda hjärna. Eller, där ljög jag. Storleksmässigt är boken kanske sådan men innehållsmässigt är den tung, stundtals mörk och stundtals skimrar där ljusglimtar som tränger igenom dödsångesten.

För det är nämligen döden som är temat i Stundande natten. På ett sista vilohem/sjukhus ligger några män och kontemplerar. Till slut är bara en av dem (bokens jag) kvar och känner en obehaglig press från läkare och sköterskor. I deras blickar läser han: ska han inte dö snart?

Det är en ganska tung bok, tycker jag, med funderingar kring terminalvård och döden. Som den mesen jag är har jag svårt att läsa om just döden (yikes, liksom), kanske också för att min morfar i våras låg på ett liknande vårdhem och senare avled. Därför kan jag inte säga att jag tyckte om den här boken. Den fick mig mest att må dåligt. Men den är väldigt välskriven och ger mig många insikter, och någon slags hisnande känsla inför hur jobbigt det kan vara att bli gammal. Jag förstår också bokens syfte och det viktiga i att någon vågar beröra även vid döden på det här djupa planet.

Boken vann Augustpriset 2007.

Jag kom hem från new york i förrgår morse, jetlaggad men lycklig. Resan var totalt fantastisk. Dock kanske läsa inte är det man vill göra mest i new york. Jag hann en halv bok ungefär och det blev INTE den med new york-tema konstigt nog, utan istället Myggor och tigrar som jag också hade med mig. Jag blir klar med den i dagarna och då kommer naturligtvis en recension.

Just nu är jag fortfarande hög på skyskrapor, breda trottoarer och fantastiskt soho-strosande.

Lyckades äntligen välja vad jag ska ha med mig att läsa under new york-resan. Det blir Myggor och tigrar av Maja Lundgren (nästa bokcirkelbok) och New york-trilogin av Paul Auster. Eftersom bägge böckerna är ganska tjocka och resan inte direkt kommer bestå av många lästimmar (utöver flygplanstrippen) så känns det som ett lagom stort antal.



Läser Studande natten av Carl-Henrik Wijkmark just nu, förra årets Augustprisvinnare och hade gärna läst ut den innan jag åker, men den får antagligen vänta tills på måndag helt enkelt. Vad läser ni nu?

Hörs på måndag!

Om tonårsförvirring, superfyllor, vänskapsoro, lättkrackelerande förhållanden och malmöliv skriver Amanda Svensson i den fantastiska lilla boken Hey Dolly.

Språket är enkelt och rakt på sak. Boken är en tunnis, du läser ut den på någon timme.
Den är full av klockrena insikter men där ryms mycket plats för utveckling (vilket är trovärdigt eftersom karaktären är just tonåring).

Läs!

På torsdag åker jag till New york och blir borta i fem dagar, hur fantastiskt är inte det?! Ge mig gärna alla tips ni har på konstutställningar, småaffärer och måsten. Med sju timmars flygresa (enkel väg) är förstås rese-litten ett viktigt moment för en bookoholic som mig själv. Eftersom jag åker med föräldrarna kommer vi nog vara på hotellrummet vid halvelva om kvällarna och förhoppningsvis hittar jag lästid även då.

En av böckerna jag tar med mig blir Fågeln som vrider upp världen av Haruki Murakami eftersom vi i min bokcirkel nummer två ska läsa den till nästa gång. Min bokcirkel nummer ett ska ses imorgon och diskutera Allt är upplyst och då kommer antagligen en ny bok väljas även där men den tänker jag läsa efter resan. En eller två böcker utöver Murakami måste alltså med i väskan, helt klart (tänkte läsa den sist). Vilka? Aj, aj, svårt beslut.

Helst ska det vara två böcker jag vet att jag kommer gilla. En tunn, en halvtjock och så Murakamis tegelsten. Hjälp mig!

Jag har ju som sagt en bokcirkel nummer två. Hittills är vi bara två personer och eftersom vi båda hade ont om tid denna gång så tar vi diskussionen via mail. Alldeles nyss skickade jag ett väldigt flummigt mail och känner därför att jag borde vänta med att skriva en recension. Men det struntar jag i.

Boken kryllar av metaforer (fint och uppskattat) och källhänvisningar/referenser (jobbigt och ouppskattat). Det hela handlar om en förvirrad tonårstjej som flyttat land och rike runt (land being USA) med sin pappa. Som hamnar i den lilla staden Stockton och där börjar umgås med Aristokraterna. Allt på inrådan av läraren Hanna Schneider, den mystiska och häpnadsväckande. En person som får en större roll än man först kan tro i denna vuxenroman/ungdomsbok/deckargåta (had i known det innan så hade jag nog inte läst den). Synpunkter i korthet:

1. Den är lite för lång, konstateras ganska snabbt. Över 500 sidor, 200 av dem omotiverade.
2. Det märks att Pessl gillar att skriva, att hon njuter av det. Det är en skrivarkärlekskänsla rakt igenom och det är nog vad som gör att jag faktiskt gillar boken hyfsat trots allt.
3. Trots skrivarglädjen vacklar kvalitén. Ibland funderar jag (trots att den ska bokcirkeldiskuteras, nota bene) på att lägga ner den. Ångrar mig. Fastnar igen.
3. Som sagt, jag gillade mysterier och deckargåtor när jag var liten och läste Kitty men I dont do them anymore. Stor nackdel med denna bok var "mysterielösarbitarna" som jag flyktigt skummade, ointresserad som få.
4. Stundtals lite för amerikanskt tjejig.

Som ni ser är det här inte en WOW-bok för mig. Men fin är den och metaforerna är väldigt härliga. En okej bok. Vad tyckte ni? Länka gärna till era recensioner i kommentarsfältet! Nu ska jag läsa en kortisbok.

Jag håller på med en tjock bok så därför dröjer det lite men om några dagar är jag klar och kommer uppdatera direkt!
Boken jag läser nu ska diskuteras i min bokcirkel nummer två (nummer ett ska ju ses på söndag och diskutera Allt är upplyst). Vi är bara två personer hittills i bokcirkel nummer två och det känns ju lite torftigt. Om du bor i Stockholmsområdet och är intresserad av att vara med från nästa bok så får du gärna hojta till och lämna din mail/bloggadress i kommentarsfältet. Kom igen!

Annars försöker jag skriva så mycket jag kan eftersom jag dessutom har ett mål att någon dag bli författare. Fast just nu är det usa-valshysteri på nyhetsmorgon i bakgrunden, och snart jobbdags. Ha en fin dag!