En midsommarhelg full av läsning
Jag hann också läsa Niklas Rådströms Stig., Den besynnerliga händelsen med hunden om natten och påbörja Just kids som jag just nu besattläser och älskar. Självklart får varje bok ett eget inlägg här i bloggen så småningom. Men redan nu kan jag ställa mig lite frågande till den hype som omgivit besynnerlig-boken. SÅ speciell var den väl ändå inte?
Min pojkvän målade tavlor nere vid vattnet (inte så att han målar naturmålningar men vissa var allergiska mot oljefärg där vi var). Jag passade på att njuta av utsikten och läsa om hur Patti Smith hade det på Chelsea Hotel i slutet av 60-talet.
I helgen ska jag tillbaka till den här underbara platsen och har redan börjat fila på vilka böcker som ska få följa med. Har ni några förslag?
Bloggen dog visst litegrann men vaknar nu upp igen
Jag har precis suttit och tidsinställt inlägg för ganska lång tid framöver. Det är dags att väcka liv i det gamla liket till bokblogg, som jag har tänkt på så ofta men inte riktigt haft inspiration till. För nu flödar nämligen inspirationen igen! En paus kan vara nyttig (även från en blogg) för att väcka skrivlusten till liv. Förutom att det är en hel del böcker jag inte har bloggat om (vissa skitbra, andra så dåliga att jag skäms å författarnas vägnar), så har jag mycket annat nytt på gång. Vad sägs om:
* Texter - alltså - om böcker. Vissa ska absolut varenda kotte läsa, tycker jag. Andra skulle jag bränna på bål om jag inte var en aktiv motståndare mot bokbål.
* Om min sommarläsning, om min midsommarhelg, om bokbloggsträffen som ägde rum för 100 år sedan men som jag inte bloggat om än.
* Nya, intressanta bokbloggarintervjuer med andra bokbloggare.
* Bokshopping en masse.
* Och mycket, mycket annat. Smarrigt va? Det hela startar igång imorgon bitti.
Förvirring och teater
I sådan här behaglig miljö läste jag boken, hemma hos min pojkväns släktingar i Örebro.
I Repetitionen av Eleanor Catton är gränserna mellan teater och verklighet flytande. Eftersom jag hört redan innan jag började läsa boken att det där kunde ställa till med rejäl förvirring, så valde jag direkt att tänka bort det. Att det inte alltid spelade så stor roll vad som var på riktigt och vad som var en repetition, vad som bara var skådespeleri. Den strategin blev min räddning, tror jag. För det spelade och verkliga innehåller ofta samma personer och en förklaring till det kommer så småningom.
Cattons debutroman utspelas i high school-miljö – alltså en miljö där många känner sig osäkra och är upptagna av sig själva. Plötsligt kommer det fram att en flicka i skolan haft ett hemligt förhållande med en av lärarna. Självklart blir det en stor skandal som ska komma att påverka fler än man kanske kan tro. Till exempel hamnar flickans syster Isolde i centrum mot sin vilja, och får stå ut med många viskningar. Saxofonlärarinnan spelar också en stor roll. Med sin kyliga iakttagelseförmåga tänker hon elaka saker om sina elever men får dem ändå att öppna sig för henne och berätta om sina liv. Det handlar också om elever på en teaterhögskola och vad som händer dem, och det är när den historien kommer in i boken som det hela blir tillkrånglat.
Ibland tycker jag att vissa av karaktärerna faller platt och inte känns under läsningen sådär som jag tycker att bra böcker ska göra. Sedan glimrar det till, särskilt bankar mitt hjärta för den oansenliga och lite beiga flickan Bridget, som saxofonlärarinnan har särskilt svårt för.
Sammantaget är Repetitionen en intressant bok, men ingen fantastisk läsupplevelse. Den är förvirrande och obegriplig ibland, rolig eller sorglig andra gånger. Men jag drar trots allt en lättnadens suck när den är utläst.
Har ni läst den?
Anne på Grönkulla inte så mesig som man kan tro
I och med delkursen i barn- och ungdomslitteratur som är en av de kurser jag läst under våren, så fick vi bland annat läsa Anne på Grönkulla. Om Anne som hamnar hos brodern och systern som egentligen ville ha en pojke (som kunde hjälpa dem hemma) från ett barnhem men som fick Anne.
Anne säger precis vad hon tänker och ser världen med öppna ögon, så förbehållslöst att hon till och med lyckas värma de kyliga personerna hon hamnar hos. Ändå är boken i sin helhet en socialiseringsprocess – Annes väg från bångstyrigt barnhemsbarn till belevad student som klarar av att sköta hemmet på oklanderigt (nåja, nästan) sätt. Till en början tyckte jag att boken var alldeles för storblommig och moraliserande.
Men när jag läste sekundärtexter kring den så insåg jag att den, med dåtidens mått mätt, faktiskt var väldigt progressiv och gick mot strömmen. Om Montgomery varit än mer "radikal" så hade hon dock förmodligen inte blivit utgiven och framför allt inte läst, så hon valde förmodligen att hellre skilja sig lagom mycket än skräckinjagande mycket. Det är intressant det där, hur man kan läsa texter OM en bok och få hela sin upplevelse av boken förändrad – en av de största fördelarna med litteraturvetenskap. Jag tänkte faktiskt skriva en krönika i ämnet så småningom så jag avslutar det resonemanget här.
Anne på Grönkulla blev alltså intressant av att läsa texter kring boken, men i sig var den för en nutida läsare ganska lame.
Pepp inför förlagens höstutgivning:
Jag har synat några av förlagens höstkataloger. Yum, yum! Det finns mycket att se fram emot.
UPPDATERING: Självklart ser jag fram emot Elin Grelssons roman också, som jag råkar veta kommer ut på Modernista till hösten.
Från Norstedts:
Outsider av Torbjörn Flygt. Tro det eller ej, men jag har faktiskt inte läst Underdog. Det tänker jag göra innan hösten för jag känner på mig att jag kommer gilla den boken. Dessutom, hur kan man inte tilltalas av en bok med titeln Outsider?
Välkommen till den här världen: av Amanda Svensson. Jag älskade Hey Dolly så peppen är enorm inför Amanda Svenssons andra roman.
The Agency. Semolina Pritchard ltd. av Sisela Lindblom. Visserligen var jag inte överförtjust i Lindbloms senaste bok, De skamlösa. Men jag älskade hennes tidigare böcker, Lisa för själen och Jägarinna som jag tycker är måsteläsning för alla. Kanske har hon hittat tillbaka till sin tidigare stil?
Gå sönder, gå hel av Sofia Nordin. Lät som en bok helt i min smak när jag läste om den i katalogen.
Augustenbad en sommar av Anneli Jordahl. Visserligen var jag inte lika förtjust i Jordahls förra roman som många andra, men jag måste självklart ge den nya boken en chans också.
Cold Spring Harbor av Richard Yates. Jag tyckte ganska mycket om Revolutionary Road och har varit nyfiken på Easter Parade. Sorg, vemod, USA, tristess verkar vara Yates ledmärken och det tackar man sällan nej till i romanform.
Festen kan börja av Niccolò Ammaniti. Jag är ganska insatt i Italien-Berlusconi-helvetet och läser/tittar på allt jag kommer över i det ämnet. En satir över Italiens mediala situation bådar gott, särskilt som jag tyckte om Ammanitis Io non ho paura (som jag faktiskt läste på italienska!).
Sommaren utan män av Siri Hustvedt. Jag älskade både Vad jag älskade och Lily Dahls förtrollning och ser mycket fram emot den nya boken, även om jag med viss bävan har hört att den är lite chicklitt-aktig. Siri var med i min författarjulkalender också.
Fragment av Marilyn Monroe. Need I say more, eller?
Albert Bonniers förlag:
Flod av Carolina Fredriksson (kommer i sommar). Låter nytt och spännande.
Sunset park av Paul Auster. Även om jag gärna vitt och brett hyllar Auster så har jag faktiskt bara läst ett par-tre böcker av honom. Den här ska jag i alla fall sätta tänderna i redan i höst. Även Paul, precis som hans kära hustru, var med i min författarjulkalender (vilket alltså innebär en stor ära om någon trodde något annat).
Amulett av Roberto Bolano. Förlåt för missat tecken ovanför n:et där, vet inte hur man gör det i datorn och orkar inte ta reda på det just nu. Hursomhelst så ÄLSKADE jag De vilda detektiverna och vill läsa allt som den här mannen har skrivit, i sinom tid. Det blir lagom att som nästa Bolano-bok ge sig på Amulett.
Ordens asyl av Anders Olsson. Om författare i exil, och varför exilen ofta blir ett alternativ. Olsson är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och jag har haft honom som lärare i två kurser under våren. Dessutom är jag extremt intresserad av hur författare gått i exil och ämnen + rörelser detta kunnat ge upphov till.
Ett gott liv av Ann Heberlein. Jag kastar mig alltid över Heberleins texter i DN och tycker att hon är en ovanligt duktig skribent.
UPPDATERING: Självklart ser jag fram emot Elin Grelssons roman också, som jag råkar veta kommer ut på Modernista till hösten.
Flera av de förlag jag håller koll på lägger inte ut i förväg vad de ska ge ut, såvitt jag kan se (Bakhåll, Sekwa, Elisabeth Grates förlag, Modernista etc) så det får räcka såhär så länge. Men det räcker å andra sidan en bra bit, eller hur? Vad är ni sugna på ur höstutgivningen?