ord och inga visor

Ni som följer mig på twitter har redan tagit del av dessa tips. Ni andra måste absolut kolla in dem.



1. Jag hade ingen aning om detta, men Maja Lundgren bloggar! Det är ju något man absolut bör följa slaviskt. Åtminstone tänker jag göra det. Om du också blir sugen så hittar du bloggen på lundgrenmaja.blogspot.com. Har någon hunnit läsa Mäktig tussilago än förresten? Jag är såå pepp på den. Snart, snart. Såhär skrev jag om Myggor och tigrar (ännu en bok som har stannat kvar i mina tankar).



2. Den som inte har läst Ingen hör hemma här mer än du av Miranda July ännu bör verkligen göra det. Hon skriver ljuvliga noveller med lite sarkastiska undertoner på ett väldigt indie-amerikanskt sätt, inbillar jag mig. Underbart är det hur som helst. Men oavsett om du har läst eller inte, så vill jag tipsa om den här underbara low tech-hemsidan som hör till boken. Fortsätt klicka vidare även när skärmen blir svart, ända tills du kommer tillbaka till första rutan igen. Jag älskar det: No one belongs here more than you.



3. Jag har tipsat om det här tidigare, men Johanna Nilsson - underbar författare fyi - har ju också en blogg som uppdateras med jämna mellanrum. Den hittar du här.



Den här bilden kom fram när jag googlade på 'social media'. Kaos, snarare?

4. För att sluta där jag började: Ni som inte följer mig på twitter kan lätt göra det. Här.

Jag har faktiskt gått och tänkt på en hel del saker ur Vi har redan sagt hejdå (som jag skrev om här). Det är ett positivt betyg på en bok, att den stannar kvar i ens tankar. Som förra årets bästa bok enligt mig: Flickvännen av Karolina Ramqvist. Den har också stannat kvar hela tiden och det händer ofta att jag tänker på huvudkaraktären däri och hennes väntan på det omöjliga. En väntan som visserligen huvudkaraktären i denna bok till viss del också bär på.

Det jag tänker på ur Vi har redan sagt hejdå är bland annat slutet, som blev så starkt på något vis. Men det kan jag förstås inte avslöja. Jag har också tänkt mycket på hur det i boken är självklart att man kollar upp varandra när man träffar någon ny (inte ny kompis alltså, utan ny potentiell something). För det är ju faktiskt så. Det anses självklart att googla den andres namn eller söka på personen på facebook. Sådana nutidsfenomen kommenteras och förs in på ett naturligt sätt i Åbergs senaste roman och det är verkligen intressant. Det är som att kärleksrelationen människor emellan har sett ut på ungefär samma sätt sedan urminnes tider och bara de senaste - säg - tio åren förändrats radikalt genom alla de nya möjligheter som erbjuds. När mina föräldrar träffades, till exempel, så kunde de knappast smsa varandra eller adda på facebook och hålla kontakten på så sätt. Helt annorlunda är det idag. Numera känns det ju lite stort att ringa någon i början, så man smsar hellre.

Det här var inte så bokrelaterat egentligen, mer än att jag tycker det är fint när böcker hittar sin plats i ens vardagliga tankar och återkommer med jämna mellanrum. Ofta blir det så även med Francoise Sagans böcker för mig, just för att de innehåller nya/originella och intressanta funderingar.

Vilka böcker stannar kvar hos er?

Jag fick lite läst förut och planerar mer av den varan imorgon och på torsdag. Äntligen har jag kommit in i den boken jag först ska läsa ut av de jag håller på med. Sen så! Recensions-rassel i ord och inga visor-landet kan man ju kalla det.

Men det här inlägget är egentligen bara till för att påminna om en helt fantastisk bokblogg. Som tar sig tid till analyser, skriver om superintressanta böcker och är allmänt välformulerad at all times. Om ni inte redan läser WTOSIOTL (We tell ourselves stories in order to live) så är det sannerligen dags nu. LÄS!

PS. Känn er för guds skull inte nödgade att sluta läsa min blogg för det, tvingas reklamskribenten inom mig att tillägga. Men det förstod ni nog.

Jag har fixat så att man nu ser vilken/vilka böcker jag läser just nu till höger. Och när jag ändå höll på så publicerade jag det projekt jag företog mig någon gång i julas - att lista vilka böcker jag läst under bloggens levnadstid. Är du nyfiken så kan du klicka dig till respektive år, alldeles under där det står vilka böcker jag läser just nu. Jag ska fixa lite mer tänkte jag, men inte ikväll. Kvällen ska istället ägnas helhjärtat åt De välvilliga.

Vad gör ni ikväll? Om inget särskilt, så kolla då in Cornelis-dokun som jag tipsade om igår!

Jag passerade pocketshop på götgatan häromdagen, på väg från jobbet till skolan. Gick inte in men hann se i skyltfönstret att där låg en alldeles färsk bok om Joakim Thåström (som just då spelades i mina öronsnäckor). Jag blev alldeles till mig och såg framför mig hur man ÄNTLIGEN skulle få lära känna människan bakom attityden, punksjälen och de fantastiska låtarna.

Sedan glömde jag bort det av någon outgrundlig anledning. Nu när jag kollar på adlibris så visar det sig vara samlade reportage, recensioner, intervjuer och annat. Även om det inte är den maffiga biografi jag kanske hoppats på, så är det ändå ett absolut måste. Här finns boken.

Apropå biografier, har ni någon riktigt härlig bio att rekommendera? Jag är lite på sådant humör.

Oj oj oj. Januari var ju en katastrofmånad för mig bokbloggsmässigt. Så jag har inte ens tackat för de två fina awards jag fick i kedje-award-grejen som  har letat sig runt på olika bokbloggar. Tusen tack, det gjorde mig så himla glad. Tekoppen och Snowflake gav mig den äran! Jag ska självklart också göra uppgiften men utan den icke-fina loggan.

Uppgiften är att kopiera "awarden" till din blogg. Länka till den person som gav dig awarden. Berätta 7 intressanta fakta om dig själv. Välj 7 andra bloggare som du skickar awarden vidare till. Länka till deras bloggar. Skriv en kommentar i respektive blogg så att det hela uppmärksammas.

Ok. Sju intressanta fakta om mig själv går lite emot mina principer, eftersom jag vill hålla detta till en bokblogg. Men jag försöker hålla det inom snarlika områden:

1. Jag hade en lapp för ögat när jag var liten, pga ett synfel (en i rosa tyg med jordgubbar och en svart). Så jag såg lite ut som en pirat, något jag tyckte var mycket coolt eftersom jag älskade piraterna i Pippi Långstrump. Lyckligtvis fick jag sluta med lappen redan när jag var fem år, annars hade det nog inte känts lika coolt.
2. Jag älskade Astrid Lindgren som barn och lyssnade alltid på hennes inlästa sagor. Försökte även göra samma sak själv, så det finns många kasettband där jag sitter och hittar på långa och ganska tråkiga sagor om djur och prinsessor. Jag var nog fyra då.
3. Det blir nog en fil. kand i litteraturvetenskap för mig, om jobbsituationen inte ändras. Det enda som krävs är en termin till, av något annat humaniora-ämne. Jag funderar på konstvetenskap. Men jobbar också halvtid samtidigt, förstås.
4. Jag har nog tillräckligt många olästa böcker för att hålla mig sysselsatt i ett år. Minst.
5. Jag läser Blondinbellas blogg (och orkar inte ens skämmas för sådant). Vet inte varför egentligen. När jag tänker efter så är det ganska konstigt.
6. I mitt liv har jag ofta drömt om att flytta utomlands för gott. Men jag är så kär i min stad Stockholm nu att jag nog helst vill bo här ändå (ja, även på vintern).
7. Jag sätter alarm jämt, även om jag inte måste eller har en tid att passa. Älskar morgonar!

Nu kommer det viktigaste. Nämligen mina awards! Dessa bloggar (och MÅNGA andra) tycker jag är värda världens största awards:

Bokstävlarna för att hon alltid inspirerar till läsning, uppdaterar ofta och ofta tar upp intressanta diskussionsämnen.

Bokhora för att de alltid fortsätter skriva, engagera och inspirera till läsning.

I love pocket-Anna för att hennes inte är som andra bokbloggar. Det är härligt att frossa i snygga omslag och roliga korta texter och hon är en frisk fläkt i bokbloggsvärlden.

Books versus cigarettes för att den bloggen alltid är substantiell i lätthanterliga portioner.

Bokbabbel som skriver kort, välformulerat och ofta. Inte ofta om böcker jag själv skulle valt att läsa, men ibland lyckas hon öppna mina ögon och få mig att prova något nytt och oväntat i bokväg.

Sedan vill jag bolla tillbaka till både Snowflake och Tekoppen. Sanningen är att jag hade gett dessa bloggar varsin award även om de inte hade gett mig en. Jag läser varje inlägg i bådas bloggar och det tycker jag ni också borde göra.

Snowflake för att hon alltid skriver om sådant jag aldrig hört talas om men alltid blir sugen på att läsa.

Tekoppen för att hon har ruggigt bra boksmak och således känns väldigt pålitlig. Dessutom alltid lika välskriven blogg.

Om någon mot förmodan inte har awardat ännu så är detta ett utmärkt tillfälle.

Det här kanske är lite off-topic egentligen, men ändå inte. Det har rätt mycket med böcker att göra, men mer med vanor. Läs eller skippa:

Jag vill spinna vidare lite på det inlägg jag skrev igår (HÄR) om att jag gillar tunga/dystra grejer även när jag har mycket eller inte är på topp. Jag funderade lite på det där, och varför man ska behöva ursäkta sina beteenden så ofta. Antingen har den tendensen växt fram på senare år, i och med det enorma flödet som bara ökar och ökar och som gör varje val viktigare. Just eftersom man kan välja allt. Och eftersom man SKA välja allt. Eller så har det med att bli vuxen att göra. Det där med att jämföra livsstilar. Vem yogar mest, vem äter minst, vem orkar mest, vem är mest harmonisk eller mest effektiv osv. Jag kan bli så sjukt irriterad på sådana tendenser generellt, och blir då tonårsomoget obstinat och vill gå emot allt vad harmoni heter. Nåväl, det här inlägget ska vara bokrelaterat. Jag lovar.

Det är nämligen så jobbigt att behöva ursäkta sina kulturvanor. Jaha, så jag tycker bara om samhällsprogram/kulturprogram på teve (läs: play-kanalerna på nätet) och tittar aldrig på teve annars (förutom, som Bokstävlarna sa att hon också gjorde i en kommentar på inlägget nedan - utvalda tv-serier och då hela säsonger i sträck). Det har inte med att göra att jag vill vara cool eller svår, utan helt enkelt att jag inte tycker om teve och mår dåligt av det. Jag tycker inte att det är bättre eller sämre att titta på teve/inte. Jag väljer bara att inte.

Samma sak med bokvalen. Bland mindre bokintresserade människor kan jag ibland få intrycket av att de vill ursäkta att de inte läser svåra böcker. Som om jag läste svåra böcker dagarna i ända (bara för att jag inte tycker om deckare) - så är det faktiskt inte. Dessutom är inget bättre/sämre än något annat tycker jag, även om man kan bli lite sorgsen över att deckare tar över så till den grad att folk inte orkar med annat till slut. Jag vet att Bokstävlarna också bloggade om ett relaterat fenomen nyligen. Att hon måste ursäkta sig för att hon läser mycket, som om detta skulle vara något konstigt. Eller som om detta skulle ge andra prestationsångest. Jag läser inte mycket just nu och ibland läser jag massor, men inte tusan spelar det väl någon roll. Man läser så mycket eller lite man vill. Man tittar på teve så mycket eller lite man vill. Och det är bara upp till en själv. Eller?

Men ibland känns det som att livet är en tävling, där allt ska värderas. Det kan vara ganska utmattande. Jag tycker vi gör den här veckan till en vecka då alla får bete sig precis hur de vill, och acceptera att andra inte gör lika.

Har ni också lagt märke till dessa tendenser? Och varför är det på detta vis? Ett gäng dagisbarn som jämför snyggast barbiedockor, kan man få känslan av ibland.


PS. Månadens hatord: livspusslet och mindfulness.

I i love pockets kommentarsfält tipsar någon om det här.
Det är alltså en bok du kan veckla ut till en hel bokhylleaffisch i verklig storlek, och klistra upp på väggen.

Det kanske är en framtidsgrej för folk som satsar på läsplattor men fortfarande vill kunna visa i hemmet att de är bokiga människor. Själv håller jag mig nog till mina riktiga än så länge.

Nu har livet tagit över igen med sorger och rutiner. Alltså sorgerna för sig och rutinerna för sig, för både mitt pluggande och jobb är väldigt roligt. På så sätt är jag lyckligt lottad. Och no worries, sorgerna är inte av det hemska slaget men ändock väldigt energikrävande.

Hursomhelst så kommer här lite updates, sedan har jag ju flera inlägg utlovade att skriva. Men här lite smått och gott.

1. Kan bara hålla med I love pocket om att Stieg Larsson-snacket är överdrivet. Har han skrivit böckerna eller inte? Herregud, låt karln vila i frid. Dessutom är det frustrerande att det skrivs om honom så mycket bara för att han är en publiksuccé. Själv är jag mer än osugen på såväl hans filmer som böcker. Och när I love pocket skriver om hur uttjatat det är så kan jag bara tänka på Moa Martinson. En författare jag ännu inte läst något av men är mäkta sugen på att skriva C-uppsatsen om. Än idag diskuteras det nämligen huruvida hon kunde skriva eller bara fick hjälp av sin make Harry. Texterna som antyder detta är enligt min lärare ofta skrivna av inbitna Harry-fans, nota bene. Fast i det fallet har det mindre att göra med att hon skulle vara en publiksuccé, än att hon var kvinna och make till en så kallad litterär gigant skulle jag tro. Men detta får mig bara att känna: Suck. Det är egentligen ingen idé att klaga på Stieg Larsson-spekulationerna. De kommer ändå att pågå i ca 250 år till. Till slut börjar man säkert undra om han ens fanns eller om han i själva verket var flera personer (typ som man tror om Homeros).

2. Jag går alltså i C-uppsatsfunderingar. Min fördjupningskurs behandlar litteraturen under svensk mellankrigstid, dvs då proletärlitteraturen växte fram. Vi kommer läsa författare som Eyvind Johnsson, Ivar Lo-Johansson, Moa Martinson, Harry dito, Gunnar Ekelöf och många andra väldigt intressanta människors texter. Kruxet är nu att välja ett C-uppsatsämne. Jag är extremt opåläst vad gäller litteraturen under den här perioden. Om ni har något förslag eller tankar så shoot, shoot!

3. Jag fick presentkort på adlibris i julklapp. Det blir sällan bättre. Och jag har sprungit in några gånger på pocketshop och köpt några böcker hit och dit men nu vill jag verkligen grunna noga på vad jag ska köpa från adlibris eftersom jag är trött på att konsumera och inte vill göra det så mycket längre. Med andra ord ställer jag bokälskares favoritfråga: Har ni några tips på vad jag borde köpa? Edith Piafs självbiografi är självskriven, likaså en diktsamling med en massa Sylvia Plath-dikter. Men mer då?

4. Just nu har jag inte hunnit läsa så mycket men åh vad jag saknar det! Att bara läsa i timmar och åter timmar. Det är lite svårt när man inte har det lugnet bara, men jag sneglar längtansfullt på många böcker kan jag säga. Just nu orkar jag bara med något jag redan vet är underbart: Historier från ingenstans av Charles Bukowski. Men det är tråkigt att inte ha lugnet.

5. Desto bättre är att jag har skrivit tio sidor idag, alltså egen text. Det känns väldigt inspirerande och uttömmande på samma gång.

6. Vad läser ni? Hur mår ni? Vad gör ni? Nu blir det ändå lite läsning resten av kvällen. Om ett white trash-Amerika, alkohol, kvinnor, skitjobb och husvagnar. Slå det om ni kan!

Sådant som själen behöver för lugn och ro.

Nu ska jag packa ihop det sista och åka hem till mina föräldrar. Tidigt imorgon bitti bär det alltså av upp till Norrland för att fira jul. När jag kommer tillbaka på juldagen, så ska jag skriva om min julläsning - förstås - men också om de fina böcker jag fyndade på Modernistas julbazaar igår. Ett tips är att börja prenumerera på deras nyhetsbrev, så blir man inbjuden till sådana där utförsäljningar. Och det är värt det! En del böcker såldes för så lite som 10 pix, och då är det ändå riktiga kvalitetsböcker. Inbundna. Mer om det efter jul, alltså. Då kommer dessutom de sista luckorna i poesikalendern. Det blir lite tight om tid nu nämligen, men den som väntar på något gott och inspirerande kan nog hålla sig tills på fredag.

Jag vill också påminna om mina julutmaningar: Att läsa något av Selma Lagerlöf och åtminstone påbörja Bodil Malmstens loggbokstrilogi. På svtplay.se - här! - finns en dokumentär om Selma, som jag såg igår och som inspirerade mig än mer till en Selma-jul. Är ni på mina utmaningar?

Såhär ser min julpackning ut:

Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig av Bodil Malmsten
Dagbok för Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf av Selma Lagerlöf
Is och vatten, vatten och is av Majgull Axelsson

Hoppas att ni får många fina julklappar och tar det lugnt trots den masspsykos som råder i stan och hela västvärlden just nu. Själv ska jag försöka sätta i lurarna, stänga in mig med käraste Iggy eller kanske Lasse (klicka, lyssna, njut). Och läsa.

God jul!

Det är inte ofta jag använder mig av amerikanska internätliga förkortningar men här var ett oh my fucking god verkligen på sin rätta plats. Jag vaknade sådär läskigt tidigt imorse och kände inte för att sova mer, så jag gick upp och började läsa lite bokbloggar tills orken att sminka och duscha skulle infinna sig.

Hade jag druckit kaffe så hade jag satt det i halsen vid det här laget. För vet ni vad som händer i vår? Alltså jag menar verkligen - vet ni vad som händer? Det här är vad som händer.

Ett:



Två:



Tre:



Det största med detta är ju Sara Stridsbergs roman. Det är liksom för bra för att vara sant när ens favoritförfattare släpper en ny och sjukt efterlängtad roman (observera att Maja Lundgren icke är en av mina favoritförfattare men jag kommer i all framtid att läsa allt hon skriver ändå). Per Hagman älskade jag högt i mina ungdoms dagar och har faktiskt aktivt undrat vad som hänt med honom, flyktigt tänkt att han kanske ligger knarkigt hög över någon bardisk i Kairo. Så har det alltså lyckligtvis inte varit, han har skrivit istället. Och det är fantastiskt.

Jag läste allt detta hos samtidigthoshelena och skyndade in på Albert Bonniers hemsida. Då upptäcker jag att Darling river (titeln! älska!) inte ligger kvar där längre, men jag hoppas att det bara beror på att den kommer lite senare eller att fel omslag lades upp eller så.

Jag läste ett inlägg hos pocketpocketpocket om en bok av Carl-Johan Vallgren och kom att tänka på den enorma kärlek jag förut kände inför boken Den vidunderliga kärlekens historia. Jag skulle säkert tycka om den ifall jag läste om den, men min längtan efter att läsa allt som verkar så bra gör det svårt att läsa om böcker.

Så kom jag på att jag faktiskt har en oläst bok av Vallgren i bokhyllan, just den som pocketpocketpocket skriver om. Däremot har jag inte lust att läsa den just nu, för vem vet när hans nästa bok kommer? Den jag längtar efter nu är Kunzelmann & Kunzelmann, som kommer på pocket i december. Jag såg i princip alla intervjuer som gjordes med Vallgren i samband med att boken släpptes i vintras/våras, och han kallade den själv en världsroman. Jag älskar människor som inte låter jantelagen trycka ned dem i marken utan som vågar stå för att de känner stolthet inför sitt eget skapande.

Och sedan ska det självklart inte spela någon roll hur en författare ser ut. Jag hör till en av dem som inte är förtjust i det här med att Camilla Läckberg och Jens Lapidus får (om möjligt) ännu lite mer uppmärksamhet för att de ser bra ut. Och det har inte med bitterhet att göra, jag tycker bara inte att utseendet spelar någon roll överhuvudtaget när det är böcker man sysslar med att skriva. Men jag kan ändå inte låta bli att utbrista: Mon Dieu! när jag ser bilden nedan (som får agera skrivbordsbild i min dator nu ett tag) :

Eftersom jag drog ut en visdomstand igår (eller tekniskt sett så var det tandläkaren som drog ut den) så har jag varit hemma och knaprat smärtstillande idag. Det har också gett mig en del lästid, även om jag inte orkat läsa hela dagen utan dessutom städat och tittat på hjärndöd tv-serie. Och pluggat lite. Och jobbat lite hemifrån. Under kvällen har jag läst lite poesi till min egen poesiutmaning, mer om vad jag läst imorgon.

Men som Tekoppens tankar så klokt påpekade i kommentarsfältet till Selma-julutmaningen, så ska det ju också läsas Bodil Malmsten i jul. Jag ska försöka klämma så mycket jag kan av de tre loggböckerna, eftersom jag ju vann en av dem hos Bokmania häromsistens. En kvinnlig läsjul alltså, och förhoppningsvis trevlig. Jag funderar på att välja Jerusalem av Selma. Eller så tar jag någon av de tunnare böckerna. När det ska packas inför Norrlands-resan så tar jag det jag känner för helt enkelt. Men än är det ett tag kvar, och nu ska jag spendera även återstoden av kvällen med att läsa. Så härligt!

Om ni inte känner för att läsa, men ändå bli bokigt inspirerade, så har jag ett perfekt tips. Jag tittar aldrig på teve själv, alltså på den fysiska teve-apparaten, utan gör det i efterhand på nätet istället. När det passar mig. Jag brukar försöka pricka in Debatt, Uppdrag granskning, Kvällsöppet, Agenda och ibland annat som faller mig i smaken. (Visst gör det mig till en tråkmåns? Men det kan jag stå ut med). Men framför allt vill jag rekommendera att se Babel på svtplay. Där finns många avsnitt att välja bland och det vet nog de flesta. Även Malous Efter tio har boktema på onsdagar. Så skippa alla avsnitt men se de från onsdagarna under hösten. Där pratas böcker. Ibland med så intressanta personer som Klas Östergren. I like, I like.