En allra-bästa-lista
Lyran manar till att benämna de bästa böckerna inom olika genrer. Jag vet att detta kommer bli stört omöjligt om jag inte, precis som Böcker böcker böcker, har inställningen att mitt svar är det som känns bäst just nu. Detta är alltså ingen gälleriallevighet-lista utan de jag tycker är bäst just i den här stunden.
Bästa bilderboken: Oj, vad svårt. Visserligen läser jag kursen Barn- & ungdomslitteratur II just nu men den har inte riktigt kommit igång än. Dock minns jag att jag älskade böckerna i Elsa Beskows böcker när jag var liten. Och Pettsson-bilderna (även om jag tyckte böckerna var lite trista) för det var så mycket detaljer att titta på i bilderna däri.
Bästa kapitelboken: De flesta böcker är väl kapitelböcker om jag inte missförstått begreppet. I så fall väljer jag just nu (men kanske inte imorgon) Efter honom syndafloden av Per Planhammar som jag nyligen läst ut.
Bästa ungdomsboken: Jag är dålig på att läsa ungdomsböcker men väljer Hon går genom tavlan ut ur bilden av underbara Johanna Nilsson.
Bästa deckaren: Jag har läst kanske tre deckare i mitt liv och inte gillat någon av dem, så jag passar den här frågan.
Bästa skräck/spänningsromanen: I mina yngre tonår var jag lite hooked på Stephen King en kort period och gillade då novellsamlingen Mardrömmar. Sådär läskigbra. Och sen hade jag någon bok av Alfred Hitchcock som heter Brott. Den var spännande. Nuförtiden läser jag inte skräckböcker heller.
Bästa dystopin: Åh, jag hade ju dystopitemaläsning i januari och läste då flera bra, men den allra bästa jag läst i dystopiväg är 1984 av George Orwell.
Bästa självbiografin: Åh, jag kommer inte på någon.
Bästa kärleksromanen: Den allvarsamma leken (Söderberg) och Kärlekens historia (Krauss).
Bästa arbetarskildringen: Kvinnor och äppelträd samt Sallys söner av Moa Martinson (uppenbart svar va?).
Bästa uppväxtskildringen: Nu var det 1914 av Eyvind Johnson kan uppfattas som en torr bok men jag tycker den säger mycket i små gester och på så sätt väver fram en uppväxt på ett väldigt gripande sätt. Och så Alakoskis Svinalängorna.
Bästa svenska samtida: Darling river av Sara Stridsberg.
Bästa svenska klassikern: Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf.
Bästa klassikern: Madame Bovary av Gustave Flaubert och Glaskupan av Sylvia Plath.
Bästa romanserien: Jag har inte läst någon romanserie såvitt jag vet.
Bästa chick-litten: Numera har jag tröttnat på chick-litt-böcker men när jag var inne på sådana så tyckte jag om flera böcker av Marian Keyes (Vattenmelonen och En oväntad semester minns jag särskilt).
Bästa nobelpristagaren: Selma Lagerlöf och förmodligen Harry Martinson (fast honom har jag inte läst tillräckligt av än. Men det kommer, var så säkra!).
Bästa vampyrboken: Ingen aning.
Bästa grafiska romanen: Tråkigt, men ingen aning här heller då jag inte läser grafiska romaner (borde jag? Vilken?).
Bästa poesisamlingen: Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner av Lukas Moodysson och På diabilderna är huvudet proppfullt av lycka av Catharina Gripenberg.
Bästa novellsamlingen: Ingen hör hemma här mer än du av Miranda July.
Bästa dramat: Har inte läst i manusformat men Den ömhet jag är värd av Peter Birro. Och Medealand av (guess who) Sara Stridsberg.
Skrämmande, menlöst och underbart under samma helg
I helgen har jag läst en hel del.
En thriller, vilket egentligen inte alls är min kopp te (och det var det inte den här gången heller) som fick kalla kårar att krypa längs ryggraden.
En diktsamling som inte sade mig ett dyft egentligen.
Och så den underbara Efter honom syndafloden som är baserad på den senare delen av Jack Kerouacs liv och som jag fullkomligt älskar. Den strösslar med beskrivningar på ett sådant sätt som jag tycker mycket om. Men den boken får en egen text här i bloggen när jag har läst ut den.
Vad har ni läst i helgen?
Snörperihophjärtat-vackert citat igen
Dunkelt är vårt liv. Stor vår medfödda besvikelse – vilken gör att så många sagor överhuvud blomma i Skandinaviens skogar – dystert kolnar vårt hjärtas hungereld. Många bli kolvaktare vid sitt eget hjärtas mila; lägga i fördrömmelsens krymplingsskap örat till och höra hur det susande förbrinner.
Åh, det snörper ihop hela hjärtat tycker jag och självklart är Harry Martinson upphovsman. Det här citatet gör mig ännu sugnare på att läsa Nässlorna blomma och andra böcker av honom. När jag läste om den boken hos Tekoppen så blev jag absolut assugen på den men än har läsningen inte blivit av. Ett annat snörp-ihop-hjärtat-vackert citat av Harry skrev jag här. Den gången kom orden från Aniara.
Veckans boktips: Klippt och skuret i bokform
This is for you av Rob Ryan är en pärla till bok som jag plockar fram och bläddrar i ibland. Titta vad fin den är! Allt är klippt ur papper och sedan fotograferat, vilket är svårt att tro när man bläddrar i den.
Hemtenta i litterär tolkningsteori + resten av terminen
Litteraturvetenskapsvarning utfärdas på detta inlägg.
Puh, nu är tentan i delkursen Introduktion till litterär tolkningsteori inlämnad. Jag fick boka av alla planer i helgen och bara gräva ner mig i namn som Habermas, Heidegger, Dilthey och andra. Ofta är texterna man behandlar på den här nivån väldigt meta kan jag uppfatta, och det ger en känsla att man befinner sig en bit bort från det man faktiskt älskar med ämnet – böckerna, of course. Samtidigt är det på sätt och vis intressant att se vad dessa olika teoretiker genom tiderna har tyckt om lämpliga förhållningssätt till en text.
En del tycker att man inte alls ska ta hänsyn till författaren bakom ett verk, medan andra anser att man bör försöka placera in sig i subjektets kontext och därifrån tolka texten. Ja ni hör ju själva, redan nu blir det snårigt formulerat. Men nu är tentan inlämnad och det dröjer ett tag till nästa.
Under återstoden av terminen kommer jag läsa två delkurser: Barn- och ungdomslitteratur II och Att läsa och tolka litteraturens klassiker C. Faktum är att jag egentligen inte är sådär superintresserad av barn- och ungdomslitteratur (förutom Astrid så klart!) men när jag har lusläst litteraturlistan så blir jag ändå lockad. Under våren kommer jag få gräva ner mig i såväl Tove Jansson och Alice i underlandet som Pippi Långstrump och Huckleberry finn. Det kan nog bli fint. I klassikerkursen kommer vi att läsa Emily Dickinson, Mallarmé, Goethe och även där Alice i underlandet samt spegellandet.
Nog med litteraturvetenskapsnörderi för stunden. Jag hoppas att det inte tråkade ut er fullständigt. Ikväll ska jag glömma allt vad skolan heter och städa lite istället.
Boklördag#2: Pryd ditt hem med älskade författare
Jag har flera gånger nämnt i förbifarten att jag har en hel del författare hemma på väggarna. Jag ska ge ett smakprov, men vill börja med en liten förklaring. Jag har väldigt svårt för hem som är stilrena och avskalade – jag kan förstå att andra vill bo så, men själv jag motsatsen. Det ska vara bilder och böcker överallt helst. Jag gillar att ha det personligt hemma för att trivas. Därför har jag och min käresta väggarna fulla av bilder och tavlor. Det ska kännas som en kreativ oas här hemma. Detta bara som en förklaring, för jag tror många tycker att man bör ha två tavlor per vägg och inte mer. Alla resonerar som sagt olika.
För övrigt är det så härligt att ha alla sina favoriter uppsatta på väggarna, blandat med fina konstverk och citat.
1. Ovan finns bland annat Astrid Lindgren, Sylvia Plath, Marguerite Duras, Hjalmar Söderberg, Bob Hansson, Carl-Johan Vallgren, Francoise Sagan, Cornelis Vreeswijk, Charles Bukowski, Thåström och en del fina konstverk.
2. En inzoomning på en del av väggen ovan.
3. Väggen här ovanför innehåller framför allt konst samt något bokomslag jag skrivit ut. Men även Michail Bulgakov har sin plats här.
4. Liten inzoomning av den väggen. Här ser vi en bild av Basquiat, Bulgakov, anar Amélie från Montmartre och inramat finns också en bild som Patti Smith har gjort.
5. Här är skrivbordet, med skrivmaskin och en massa böcker av Moa och Harry Martinson. På väggen ovanför syns till exempel Sture Dahlström, Moa Martinson, August Strindberg, Dan Turéll, Patti Smith, Harry Martinson, Charles Baudelaire, Bukowski (igen) och Paul Andersson. Alla är inte favoriter till mig personligen, men i så fall till min käresta (men ni kanske förstår vem som gärna vill ha Moa på väggen).
6. Inzoomning av tavlan.
Vad tycker ni om dessa kaotiska och färgstarka väggprydnader? På mig har de en lugnande effekt i alla fall. Och med detta avslutar jag boklördagen för denna gång. Den kommer tillbaka om en månad igen. Om någon mot förmodan inte har fått nog kan den läsa förra månadens boklördag-inlägg: Om klassiker och kanon, förslag på teman för bokmässan, mina tankar kring Never let me go, en fin skrivbok, Andy Warhol-citat, tips på poesiantologi och lite bokpepp. Klicka bara på februari i arkivet här intill så hittar ni alla inlägg.
För övrigt är det så härligt att ha alla sina favoriter uppsatta på väggarna, blandat med fina konstverk och citat.
1. Ovan finns bland annat Astrid Lindgren, Sylvia Plath, Marguerite Duras, Hjalmar Söderberg, Bob Hansson, Carl-Johan Vallgren, Francoise Sagan, Cornelis Vreeswijk, Charles Bukowski, Thåström och en del fina konstverk.
2. En inzoomning på en del av väggen ovan.
3. Väggen här ovanför innehåller framför allt konst samt något bokomslag jag skrivit ut. Men även Michail Bulgakov har sin plats här.
4. Liten inzoomning av den väggen. Här ser vi en bild av Basquiat, Bulgakov, anar Amélie från Montmartre och inramat finns också en bild som Patti Smith har gjort.
5. Här är skrivbordet, med skrivmaskin och en massa böcker av Moa och Harry Martinson. På väggen ovanför syns till exempel Sture Dahlström, Moa Martinson, August Strindberg, Dan Turéll, Patti Smith, Harry Martinson, Charles Baudelaire, Bukowski (igen) och Paul Andersson. Alla är inte favoriter till mig personligen, men i så fall till min käresta (men ni kanske förstår vem som gärna vill ha Moa på väggen).
6. Inzoomning av tavlan.
Vad tycker ni om dessa kaotiska och färgstarka väggprydnader? På mig har de en lugnande effekt i alla fall. Och med detta avslutar jag boklördagen för denna gång. Den kommer tillbaka om en månad igen. Om någon mot förmodan inte har fått nog kan den läsa förra månadens boklördag-inlägg: Om klassiker och kanon, förslag på teman för bokmässan, mina tankar kring Never let me go, en fin skrivbok, Andy Warhol-citat, tips på poesiantologi och lite bokpepp. Klicka bara på februari i arkivet här intill så hittar ni alla inlägg.
Boklördag#2: Tidningarna som är som knark
Jag har aldrig varit någon tidningsläsare av rang. Ofta har jag föredragit att fokusera på romanläsning (och bloggar) och det har tagit upp tillräckligt med tid. Men nu har jag läst Filter och blev positivt överraskad. Jag gillar hur de liksom drar ut på reportage och intervjuer, till den grad att man nästan hajar till. Man är ju van vid att alltid tänka: Åh, kunde de inte ha gjort den här texten lite längre. Och här får man alltså det behovet tillfredsställt. En annan sak jag reagerade på är att saker som man egentligen är helt ointresserad av kan bli intressanta i Filter-format. Den tidningen kommer jag garanterat tillbaka till.
Sedan har vi den magiska ViLäser som jag tror jag äger varje nummer av, åtminstone nästan. Det är en tidning jag alltid tar mig en lång stund för att läsa, och läser nästan varje ord i hela tidningen. Ofta funderar jag på en prenumeration men sedan hinner månadens pengar ta slut så det blir att jag köper lösnummer istället.
Nu när jag börjat skriva i Nya Upplagan och Tidningen Kulturen så läser jag även de tidningarna andaktsfullt. Och nyligen var jag på Stadsbibblans Tidningsbibliotek och läste Folket i bild, Clarté och några andra. Att jag inte upptäckt grejen med tidningar tidigare är ett under i sig, kan man tycka, men nu är det gjort i alla fall.
Dock är höjdpunkten DN. Att sätta sig med en stor kopp kaffe och ta sig tid att läsa allt som verkar intressant i en dagstidning slår det mesta. Ofta blir det att jag inte har tid att läsa på vardagarna och därför har läsa-ikapp-sessioner då jag ägnar flera timmar åt att läsa allt det jag missat under veckans gång.
Vilka tidningar läser ni?
Sedan har vi den magiska ViLäser som jag tror jag äger varje nummer av, åtminstone nästan. Det är en tidning jag alltid tar mig en lång stund för att läsa, och läser nästan varje ord i hela tidningen. Ofta funderar jag på en prenumeration men sedan hinner månadens pengar ta slut så det blir att jag köper lösnummer istället.
Nu när jag börjat skriva i Nya Upplagan och Tidningen Kulturen så läser jag även de tidningarna andaktsfullt. Och nyligen var jag på Stadsbibblans Tidningsbibliotek och läste Folket i bild, Clarté och några andra. Att jag inte upptäckt grejen med tidningar tidigare är ett under i sig, kan man tycka, men nu är det gjort i alla fall.
Dock är höjdpunkten DN. Att sätta sig med en stor kopp kaffe och ta sig tid att läsa allt som verkar intressant i en dagstidning slår det mesta. Ofta blir det att jag inte har tid att läsa på vardagarna och därför har läsa-ikapp-sessioner då jag ägnar flera timmar åt att läsa allt det jag missat under veckans gång.
Vilka tidningar läser ni?
Boklördag#2: Hej litteraturen
I veckan när jag har haft små pluggpauser, så har jag tittat på några avsnitt av UR:s Hej Litteraturen på UR Play. Jag hann aldrig se det när det gick i somras så jag såg modernism-avsnittet nu och planerar att se resten. I den säsongen går de igenom de olika litterära epokerna genom tiderna. I säsong två (som det bara görs tre avsnitt av!) så behandlar man den svenska poesin, skogen och staden samt arbetarlitteraturen. Av den säsongen har jag sett avsnitt ett och två.
Jag tycker att programmet innehåller en del intressant, men att det ibland blir lite babbligt som när de låter folk i New York läsa översättningar av Fröding- och Ekelöf-dikter och gissa vilket land det kommer ifrån. Men jag antar att det är en kompromiss de fått gå med på för att göra den här typen av litteraturprogram. De är ändå värda att se och självklart ser jag fram emot att se avsnittet om arbetarlitteratur, eftersom de där ska ta upp Moa Martinson. Spännande! Jag vet inte om Hej Litteraturen är tänkt för en ung målgrupp? Hursomhelst är det lite avkopplande men också intressant att se.
Självklart blev jag glad när de i skogen vs. staden-avsnittet tar upp två av mina favoritförfattare: Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Och jag sat nära, nära datorn när de visade gammalt filmat material från Stockholm förr i tiden. Att folk rörde sig så långsamt berodde kanske på att filmandet gick långsammare – eller tempot.
Har ni sett Hej Litteraturen och vad tycker ni i så fall?
Jag tycker att programmet innehåller en del intressant, men att det ibland blir lite babbligt som när de låter folk i New York läsa översättningar av Fröding- och Ekelöf-dikter och gissa vilket land det kommer ifrån. Men jag antar att det är en kompromiss de fått gå med på för att göra den här typen av litteraturprogram. De är ändå värda att se och självklart ser jag fram emot att se avsnittet om arbetarlitteratur, eftersom de där ska ta upp Moa Martinson. Spännande! Jag vet inte om Hej Litteraturen är tänkt för en ung målgrupp? Hursomhelst är det lite avkopplande men också intressant att se.
Självklart blev jag glad när de i skogen vs. staden-avsnittet tar upp två av mina favoritförfattare: Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg. Och jag sat nära, nära datorn när de visade gammalt filmat material från Stockholm förr i tiden. Att folk rörde sig så långsamt berodde kanske på att filmandet gick långsammare – eller tempot.
Har ni sett Hej Litteraturen och vad tycker ni i så fall?
Boklördag#2: DÖDEN & CO.
Döden & co. Wahlström & Widstrand 2011.
Självklart är högtidsstunden enorm för mig när Moodysson kommer med en ny bok. Till exempel så var han en självklar deltagare i min författarjulkalender. Men jag blir inte besviken.
Döden & co. är lika rörig, samhällskritisk, sorglig, personlig och allmän som Lukas Moodysson alltid är i sitt skrivande. Karaktären heter Lucas fast med c och jag har läst intervjuer med Moodysson där han säger att huvudpersonen är han själv, fast om ett par-tre viktiga saker skulle vara annorlunda i hans liv. Alltså är grundtanken på något sätt: Om bara dessa detaljer var annorlunda, vem skulle jag vara då?
Och den Lucas som boken handlar om finner att han känner sig som en kung när hans pappa har dött, och samtidigt så oändligt sorgsen. Han sitter i pappans lägenhet och tänker på hur sorgligt det är att pappan, som var så ensam, har gått och köpt fina orkidéer som blommar i fönstret. Och så åker han till Filippinerna för att skriva om barnprostitution. Men det går inte bra, istället googlar han Rhianna och Kate Moss och en rysk modell som gillar Tolstoj. Och Natalia (den ryska modellen) står i badrummet och pratar med honom och säger att hon är en produkt av hans fantasi. Sen minns han sin gamla kärlek och pratar med henne i tankarna och hon påstår att han minns henne fel. Hon var inte alls sådär oskuldsfull. Och så är det smärta och ångest och samhällskritik lite till.
Och visst mår man illa när personen är lite sjuk och googlar sjuka saker, men världen är full av sjuka människor och någon måste skriva om dem. Lukas vågar sig över den avgrunden och utforskar vad som finns på andra sidan.
Jag älskar ju det där röriga (som säkert inte är rörigt utan säkert har någon jättestor plan bakom sig som jag bara inte ser för jag är så inne i det faktum att det här är Moodyssons första roman på skitmånga år och förväntningarna är skyhöga och ändå blir jag inte besviken).
Jag tycker helt klart att alla ska läsa den här boken, men glöm föralldel inte bort att läsa Moodyssons poesi också. Särskilt böckerna Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner och Vad gör jag här.
Boklördag#2: Nyligen och kommande i min läsning
Under förra veckan ägnade jag ohälsosamt mycket tid åt Montaigne-hemtentan (se de tre essä-böckerna ovan). Man blir nästan galen av att ägna sådär många timmar i sträck åt att plugga. Men nu ska essä-böckerna lämnas tillbaka till biblioteket. Vill jag läsa dem i sin helhet så får jag låna dem igen, för det lär inte ske snart. Just nu sitter jag begravd i en hemtenta om litterär teori, så kompendierna ligger utspridda över hela lägenheten med små krumelurer, flickor i hatt och hus i marginalerna (jag ritar emellanåt, kanske för att undvika att bli galen). Därför blir även den här helgen helt isolerad. Det är intressant visserligen, men mastigt.
Nästa vecka kommer jag istället ge de här böckerna min uppmärksamhet:
Boardys Mot ljuset har jag redan börjat på och är hittills inte alls imponerad (tvärtom). Malte Perssons Underjorden verkar vara någon rimmad historia, men det kan ju visserligen vara bra för det. Efter honom syndafloden är Per Planhammars roman baserad på Jack Kerouacs liv och den ser jag verkligen fram emot.
Vad ska ni läsa i veckan?
Boklördag#2: Skit i det rimmade och klyschiga
Här är en del av den poesi jag och min kärlek har hemma.
Nu har vi gett ut stencilsamlingar, vi i poesirörelsen La Poème Kalashnikov. Vi hade dessutom en uppläsningskväll (kombinerat med vernissage) på Café Hängmattan och så läste vi på Stockholms Stadsbibliotek. Jag märker så fort jag skriver om poesi här i bloggen att det nästan inte dyker upp några kommentarer. Det är frustrerande eftersom jag vill att svårhetsstämpeln ska försvinna från poesi och att folk ska njuta av ordflödet som man njuter av konst. Därför startade jag för ett och ett halvt år sedan poesiutmaningen, som går ut på att läsa (minst) en diktsamling i månaden. Utmaningen har haft några tappra deltagare men det märks hur pass hög barriären är för den som inte brukar läsa poesi.
Frågan är vad det är som skrämmer. Antagligen tror man att det ska vara rimmat, klyschigt om kärlek eller bara naturromantiskt och abstrakt. Och jag kan säga att sådan poesi avskyr jag själv. Det finns poesi som är samhällskritisk, explosiv, närvarande i samtiden och helt underbar. Jag tror många skulle gilla faktiskt, men missar för den där poesistämpeln. Våga prova att läsa Charles Bukowski, Lukas Moodysson, Catharina Gripenberg, Sonja Åkesson, Leonard Cohen och Vladimir Majakovskij. Det är värt mödan.
Boklördag#2: Snygg skrivbok igen
Som jag skrev under min förra boklördag då jag visade bild på en snygg skrivbok (för en månad sedan) så har den som gillar att läsa och skriva ofta en faiblesse för skrivböcker. Så även jag. Hemmet svämmar över av skrivböcker som jag skrivit typ två sidor i.
Här är en av mina allra finaste. Den är i skinn och pappret inuti är sådär gammeldags mjukt och lite grått nästan. Det doftar speciellt om man öppnar boken och den är så fin så jag egentligen inte riktigt vet vad jag ska skriva i den. Köptes för kanske fyra år sedan på SPITI på Sveavägen. Jag har varit där igen och kollat men dessa varianter finns inte kvar. Annars tänkte jag ha två...
Boklördag#2: Mara Lee, Cecilia Samartin, Naderehvandi, Dominique Dyens, Arthur Cravan
Några av de böcker jag läst och tyckt till om på annat håll.
Nu sparkar boklördagen igång. Under dagen kommer massa (förhoppningsvis) inspirerande och bokrelaterade inlägg att dyka upp här. Vi börjar såhär: På sistone har jag läst en del böcker som jag tyckt till om någon annanstans. Jag tänkte bara kort här sammanfatta vad jag tyckte om böckerna.
Arthur Cravan - Poeten med världens kortaste hår
Min recension dyker upp i nästa nummer av Nya Upplagan förmodligen. Halva boken är ett slags kronologi över boxarens/poetens liv, andra halvan dikter. Förvirrat men ibland väldigt bra. Nästan intressantare att läsa om hans liv, men fanns guldkorn bland dikterna också. Cravan brukar kallas dadaismens far.
Smitning av Dominique Dyens
Den här har jag också läst för Nya Upplagans räkning. Parisiskt, först lite feelgood-varning, därefter stark roman om ensamhet, längtan bort etc. Den blev skitbra på slutet verkligen så jag kunde inte släppa den ur sikte. Väldigt otippat.
Om månen alls syntes av Khashayar Naderehvandi
Lyrik som kanske inte riktigt var min kopp te, men med en del citat till citatboken. Recenserade i Tidningen Kulturen. Här kan den som vill läsa min recension.
Drömhjärta av Cecilia Samartin
En underbar pärla till roman som jag först trodde jag skulle ogilla och sedan fastnade helt i. Ger en inblick i Kuba under Fidels styre och berättar starkt om vänskap, kärlek och mycket annat. Särskilt plus för hur fäst man blir vid karaktärerna (särskilt om man är av blödig natur). Recenserade i Tidningen Kulturen, läs här.
Salome av Mara Lee
Jag var en av de personer som blev väldigt förtjust i Mara Lees förra roman, Ladies. Den kändes som en antingen-eller-bok. Either hate or love. Salome nådde inte riktigt lika långt men var fin om balett, att vara tonåring, att slitas mellan olika saker man vill vara och med ett lagom poetiskt språk. Den har jag recenserat i senaste numret av Nya Upplagan.
Om Sylvia Plaths övervintrade ångest
Övervintring + en snygg kaffekopp.
Nu var det ett tag sedan jag läste ut Övervintring men ska nog lyckas med en någorlunda rättvisande text ändå tror jag. För Kate Moses Övervintring är nämligen en roman som stannar kvar i minnet.
Romanen är baserad på Plaths sista tid i livet, men är alltså fiktiv. Som jag skrivit många gånger förr så är detta ett grepp jag är väldigt svag för – att ta ett korn ur verkligheten och göra fiktion av det. Tänk Drömfakulteten till exempel. Och är detta verklighetskorn något så fascinerande som Sylvia Plath så gör det saken bara ännu mer intressant.
Övervintring är full av dov ångest, ensamhet och rädsla men också kärlek, skrivande och harmoni. Mixen gör det hela starkare. Det ljusa förstärker det mörka på något sätt. Det är Sylvia som målar om och målar om för att döva ensamheten, medan barnen sover och Ted har lämnat henne och är någon annanstans. Och Sylvia som stretar med barnvagnen i spöregn och försöker få tag på Ted från en telefonkiosk. Och Sylvia som drömmer om hur vacker trädgården kommer bli där i hennes drömhus. Fast det är tidigare förstås. Innan all sorg har övermannat henne igen.
Kate Moses språk är fängslande, poetiskt och ibland så vackert så hjärtat snörps ihop lite sådär som det bara gör ibland. Typ: Hur lätt vältrar hon sig inte i det, detta förfall. Det är som om hon inte kan låta bli. Det är ohyggligt, med denna drift. På en ingivelse klämmer den fram ett ångande missfoster.
Har ni läst boken?
Jenny Forsbergs snälla turné på besök:
Jenny Forsberg har skrivit boken Den snälla företagaren och nu besöker hon Ord och inga visor på sin bloggturné.3
Vad vinner man på att vara en snäll företagare – och vad har du själv vunnit på det?
Om du som företagare är hjälpsam och omtänksam mot din omgivning kommer du att skaffa dig en ”fanclub” av folk som gillar dig och det du gör. Inte bara nöjda kunder utan även samarbetspartners och andra i ditt nätverk kommer att sprida ditt namn vidare och rekommendera dig till andra. På så sätt ger det snälla företagandet mer affärer, vilket förstås gör företaget mer framgångsrikt. Ett bra sätt att bygga nätverk som jag själv använder mig av är att om det finns en person jag vill lära känna så tänker jag ”Hur kan jag vara snäll mot den här personen?” Ett sätt kan helt enkelt vara att höra av sig och fråga om man får bjuda på lunch.
Vad driver du för företag och vilka skillnader har du märkt sedan du börjat vara en snäll företagare?
Jag driver soloföretaget Klartext, där jag som språkkonsult i svenska hjälper företag och myndigheter att skapa begripliga texter.
Jag har svårt att se några direkta skillnader – förhoppningsvis har jag alltid varit en snäll företagare :-) Men i och med mitt arbete med boken har jag nog blivit ännu snällare – nu är jag så medveten om att det är det snälla företagandet som jag ska sträva efter. Jag märker även att många som läser boken, eller som jag pratar med om det snälla företagandet, blir mer medvetna och att vi automatiskt blir snällare mot varandra och andra. Det allra bästa med snällhet är nämligen att det smittar! Så om jag är en snäll företagare blir omgivningen snällare – både mot mig och mot andra. Och det är riktigt roligt att befinna sig i en omgivning där folk är snälla!
Hur kom du på idén till boken?
Att skriva en företagarhandbok hade jag funderat på i flera år. Samtidigt retade jag mig på att det finns en nidbild av att en företagare är någon som går över lik för att få igenom sina affärer. Jag tycker inte att det stämmer. Och så en dag insåg jag att jag kunde kombinera de här två idéerna. Resultatet blev boken Den snälla företagaren.
Vad läser du för bok just nu? Och vilken bok vill du helst tipsa om?
Just nu läser jag Bombyx av Anne Rambach. En otroligt välskriven och dessutom välöversatt deckare. Annars tipsar jag gärna om en bok som jag nämner i Den snälla företagaren, nämligen Lyckans verktyg av Sonya Lyubomirsky. I den får man lära sig hur man gör för att bli lyckligare. Och till skillnad från de allra flesta andra självhjälpsböcker så är varenda litet råd och tips i boken vetenskapligt belagt – utan att boken blir det minsta tungläst. Det är riktigt bra gjort!
Vad gör du helst när du inte ägnar dig åt ditt företagande?
Tränar, läser (helst skönlitteratur och allra helst i badkaret), skriver, lagar och äter god mat, fikar och odlar växter på balkongen.
Bokoholism deluxe i min boklördag om några dagar
På lördag är det återigen dags för min Boklördag, då extra många inlägg kommer att publiceras här. Sist hakade en person på. Kanske är ni fler som vill proppfylla lördagen med bokinlägg? Det är ett tillfälle att skriva de där inläggen man sällan tar sig tid till. Själv ska jag plocka fram kameran och idéboken ikväll och börja förbereda.
Annars ser boksituationen ut såhär för tillfället:
I måndags lämnade jag in en hemtenta i delkursen Att läsa och tolka litteraturens klassiker B. Den handlade om Montaignes essäer, som jag tänkte återkomma till i ett separat inlägg. Vet att det låter tråkigare än döden själv men det är faktiskt riktigt intressant emellanåt. Just nu kämpar jag med en annan hemtenta, i delkursen Introduktion till litterär tolkningsteori. Det är mycket textplöjande, men jag känner att det ger mig mycket ändå.
Jag har strax läst ut Döden & co och är nöjd med min läsupplevelse. Lukas Moodysson är rörig, samhällskritisk, nervig och fantastisk som alltid. Därefter väntar Mot ljuset, Elin Boardys nya roman. Eftersom jag inte läst hennes första så har jag inga direkta förväntningar utan ser mest fram emot att se vad som kan dölja sig mellan pärmarna.
Det är nu bestämt att jag ska skriva min magisteruppsats i höst om Darling river vilket känns väldigt fint och bra. Dock får jag vänta med en omläsning av boken tills jag skrivit klart denna teoritenta, annars blir det mos och pannkaka i huvudet.
Ett nytt nummer av Nya Upplagan är ute (gratis att hämta i Sthlm och Skåne, gratis att ladda ner för alla) och där recenserar jag Mara Lees Salome. Jag tycker att det var en fin bok om att vara förvirrad och tonåring, utan att fördenskull vara predikande. Litegrann en tonårsbok för vuxna.
Om en stund kommer dessutom en VIP-gäst och besöker bloggen på sin turné. Spännande va? Vad läser ni och vad tänker ni?
Konstpausen slutar på måndag
Som ni märker har bloggen en tillfällig paus. Det har mest med stress att göra, övermycket stress faktiskt. Dock kommer jag igång med bokbloggandet igen nästa vecka. Men de här böckerna packar jag med mig inför helgens vila (även om det mest ska skrivas hemtenta):
Döden & co av Lukas Moodysson
Drömhjärta av Cecilia Samartin
Mot ljuset av Elin Boardy
Efter honom syndafloden av Per Planhammar
Om månen alls syntes av Khashayar Naderehvandi (poesi)
Montaignes essayer del I-III (ämnet för min hemtenta och jo, essäer stavas så konstigt i de böckerna)
En rejäl skörd. Förhoppningsvis ska jag kunna ägna hela helgen åt hemtentan och läsning, enbart. Jag räknar inte med att hinna läsa ut alla böcker jag plockar med mig, men det är skönt att ha valmöjligheter. Mest kommer jag nog sitta nergrävd i sekundärtexter om Montaignes essäer, och det är intressant i sig.
Nästa vecka kommer jag tillbaka i bloggandet igen och tänkte tipsa om vad som kommer hända här under veckan som kommer:
* Fler snygga skrivböcker * Recension av Kate Moses Övervintring * Mina tankar kring Döden & co, Lukas Moodyssons roman * En text om vilka tidningar jag läser och varför * Ytterligare en pepp inför min poesiutmaning m.m. Men först alltså, totalt lugn och ro.
Vad ska ni läsa i helgen (om ni har hunnit fundera på det än)?
Döden & co av Lukas Moodysson
Drömhjärta av Cecilia Samartin
Mot ljuset av Elin Boardy
Efter honom syndafloden av Per Planhammar
Om månen alls syntes av Khashayar Naderehvandi (poesi)
Montaignes essayer del I-III (ämnet för min hemtenta och jo, essäer stavas så konstigt i de böckerna)
En rejäl skörd. Förhoppningsvis ska jag kunna ägna hela helgen åt hemtentan och läsning, enbart. Jag räknar inte med att hinna läsa ut alla böcker jag plockar med mig, men det är skönt att ha valmöjligheter. Mest kommer jag nog sitta nergrävd i sekundärtexter om Montaignes essäer, och det är intressant i sig.
Nästa vecka kommer jag tillbaka i bloggandet igen och tänkte tipsa om vad som kommer hända här under veckan som kommer:
* Fler snygga skrivböcker * Recension av Kate Moses Övervintring * Mina tankar kring Döden & co, Lukas Moodyssons roman * En text om vilka tidningar jag läser och varför * Ytterligare en pepp inför min poesiutmaning m.m. Men först alltså, totalt lugn och ro.
Vad ska ni läsa i helgen (om ni har hunnit fundera på det än)?
Läsrapport februari 2011
Oj, vilken dvala som här råder. Jag läser och läser så det är inte direkt brist på böcker att skriva om. Jag kommer nog tillbaka i sedvanlig bloggtakt efter fredagen. Just nu häftas det diktsamlingar, viks papper och förbereds på alla sätt och vis. De lediga stunder jag har väljer jag att läsa istället. Men här kommer en liten summering av februari månads läsning. Dessa böcker har jag läst:
Never let me go av Kazuo Ishiguro
Salome av Mara Lee
Övervintring av Kate Moses
Poeten med världens kortaste hår av Arthur Cravan
Smitning av Dominique Dyens
Lite Montaigne-essäer (till skolan)
Inte så många böcker ändå, men jag gav Övervintring den tid jag tyckte att den förtjänade. Sög lite på karamellen, så att säga. Fem böcker, varav en diktsamling.
Bäst i februari: Övervintring av Kate Moses tyckte jag väldigt mycket om. Den ska få en egen text.
Sämst i februari: Jag tycker faktiskt att alla böcker jag läst den här månaden var fina läsupplevelser.
Februaris överraskning: Att Kate Moses-boken var så bra och att Never let me go inte var så dystopi-aktig ändå.
Februaris besvikelse: Att jag inte fortsatte läsa dystopier. Men det blev ett antal och jag planerar en fortsättning senare i vår med ännu ett dystopiryck.
Förväntningar inför mars: Att jag ska finna mer lästid så att jag hinner läsa allt lovande som väntar. Och så hoppas jag på lite mer poesi än i februari!