Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner
så står jag här i tusen bitar som en ihoptejpad porslinsfigur
Bild lånad från Wahlström & Widstrands hemsida, hoppas ok.
När jag var kanske sjutton år så fick jag en magisk födelsedagspresent av en nära vän. En present som fortfarande inspirerar mig och som förmodligen för alltid förändrade mitt eget sätt att skriva. Presenten var Vad gör jag här av Lukas Moodysson. Det är en enda lång dikt som handlar om nästan allt hemskt i världen, blandat med vardagligheter (om någon känner till mer liknande poesi så säg gärna till direkt!). Jag har även läst Mellan sjutton och tjugosex och Apo kryp hos av samma författare och älskade bägge. Jag kan säga att han absolut är en av mina favoritpoeter (plus att jag älskar Tillsammans och Fucking Åmål och dog själsligen av styrkan i Lilja 4-ever). Så med andra ord är jag ett fan.
Hjärta du är min ensamhet
draksömn & brännässla
mareld & midnattssol
Jag älskar det explosiva i Moodyssons poesi, och populärkultur- och nutidsreferenserna blandat med hjärtsnörpande vackra formuleringar. Och debuten Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner gör mig inte besviken. Det är långa dikter blandat med kortare. Maniac rap blandat med hjärt- och smärtdikter (fast oklyschiga så klart). Jag ger lite exempel (återigen tack vare min nya citatbok!) här. Det är utdrag ur olika dikter.
Ge mig nitroglycerin och kärlek,
ge mig kol pressat till diamanter,
ge mig blommor från tomma gravar,
ge mig tre kilo telefonnummer
nerklottrade med rött läppstift
på gula tidningssidor
*
Att vara ett regn,
obarmhärtigt vacker
och alltid döende,
att vara ett regn
I vår kommer Moodyssons roman Döden & co och shit vad jag längtar. Här hittade jag en väldigt intressant text om honom. Har ni läst Moodysson eller bara sett hans filmer (för det antar jag att alla har gjort)? Missa inte poesin, han gör det lika bra och med lika mycket känsla som han skapar oförglömlig och (i Sverige åtminstone) ojämförligt bra filmer.
Bild lånad från Wahlström & Widstrands hemsida, hoppas ok.
När jag var kanske sjutton år så fick jag en magisk födelsedagspresent av en nära vän. En present som fortfarande inspirerar mig och som förmodligen för alltid förändrade mitt eget sätt att skriva. Presenten var Vad gör jag här av Lukas Moodysson. Det är en enda lång dikt som handlar om nästan allt hemskt i världen, blandat med vardagligheter (om någon känner till mer liknande poesi så säg gärna till direkt!). Jag har även läst Mellan sjutton och tjugosex och Apo kryp hos av samma författare och älskade bägge. Jag kan säga att han absolut är en av mina favoritpoeter (plus att jag älskar Tillsammans och Fucking Åmål och dog själsligen av styrkan i Lilja 4-ever). Så med andra ord är jag ett fan.
Hjärta du är min ensamhet
draksömn & brännässla
mareld & midnattssol
Jag älskar det explosiva i Moodyssons poesi, och populärkultur- och nutidsreferenserna blandat med hjärtsnörpande vackra formuleringar. Och debuten Det spelar ingen roll var blixtarna slår ner gör mig inte besviken. Det är långa dikter blandat med kortare. Maniac rap blandat med hjärt- och smärtdikter (fast oklyschiga så klart). Jag ger lite exempel (återigen tack vare min nya citatbok!) här. Det är utdrag ur olika dikter.
Ge mig nitroglycerin och kärlek,
ge mig kol pressat till diamanter,
ge mig blommor från tomma gravar,
ge mig tre kilo telefonnummer
nerklottrade med rött läppstift
på gula tidningssidor
*
Att vara ett regn,
obarmhärtigt vacker
och alltid döende,
att vara ett regn
I vår kommer Moodyssons roman Döden & co och shit vad jag längtar. Här hittade jag en väldigt intressant text om honom. Har ni läst Moodysson eller bara sett hans filmer (för det antar jag att alla har gjort)? Missa inte poesin, han gör det lika bra och med lika mycket känsla som han skapar oförglömlig och (i Sverige åtminstone) ojämförligt bra filmer.
Mannen utan väg av Erik Lindegren
Först tänkte jag att uppställningen av den här långa dikten, som nästan blir som en osammanhängande diktsaga (kanske 60 sidor någonting), såg så stel och gammal ut. Lite Iliaden-varning över det hela. Jag är väldigt oförtjust i fasta versformat, rim och måsten inom poesin. Obunden vers is the shit! Snart märkte jag att det var obundet, samhällskritiskt, osammanhängande, kriget i bakgrunden, hjärtsnörpande formuleringar och riktigt inspirerande poesi.
Då läste jag hela boken rakt av. Därför hann jag varken markera citat eller riktigt hämta andan. Jag njöt av ordflödet utan överanalys, precis som jag uppmanar alla att göra i min poesiutmaning. Och det funkade riktigt bra.
Mannen utan väg är nog väldigt svår att få tag på. Jag läste den som en del i en samling med Erik Lindegren-dikter. Där fanns hela Mannen utan väg publicerad. Jag skummade lite ur de övriga dikterna, men de föll mig inte lika mycket i smaken.
Har ni koll på Erik Lindegren?
Då läste jag hela boken rakt av. Därför hann jag varken markera citat eller riktigt hämta andan. Jag njöt av ordflödet utan överanalys, precis som jag uppmanar alla att göra i min poesiutmaning. Och det funkade riktigt bra.
Mannen utan väg är nog väldigt svår att få tag på. Jag läste den som en del i en samling med Erik Lindegren-dikter. Där fanns hela Mannen utan väg publicerad. Jag skummade lite ur de övriga dikterna, men de föll mig inte lika mycket i smaken.
Har ni koll på Erik Lindegren?
Utrensning av Sofi Oksanen
Plötsligt händer det, tänkte jag inleda den här texten med tills jag kom på att jag inte vill göra sådana reklamparafraseringar. Men så gjorde jag det ändå, ser man på. För det är väl lite så. Att man läser ofta halvbra böcker. Lite mer sällan för varje år man lever läser man riktigt dåliga böcker (man lär sig att mer och mer utkristallisera sin smak och känna på sig vad man gillar och inte). Och sällan, någon gång då och då, läser man en bok som liksom får ens hjärta att nästan stanna under läsningen. Som gör att man känner sig lite förvirrad när man yrvaket kliver upp från läshörnan för att göra något annat, eftersom man trodde att man befann sig i en helt annan tid och plats. Okej, jag överdriver lite för så inne i läsningen blir jag aldrig (lyckligtvis?). Men Oksanen lyckas få mig bra nära det där total-eskapistiska stadiet.
Ni har redan förstått att jag är väldigt förtjust. Berättelsen om Alliides sorgöde och Zaras flykt är ett mästerverk som jag önskar att jag själv lyckats knåpa ihop. Boken hoppar mellan sekel och livöden, som ändå hela tiden hör samman tätt. Vi befinner oss i Estland och Ryssland. Och lite Berlin, bakom de låsta dörrarna där Zara är så ledsen att hon knappt orkar längta hem. Det gör för ont att tänka på hur fint hemma var. Alliide viftar bort flugor och lever i en stilla gammalmänniska-lunk, tills Zara ligger ihopkrupen på hennes gård. Då tvingas Alliide minnas Sovjetunionens hårda klampkängor och allt hon varit m ed om.
Sofi Oksanens språk är så otroligt vackert men ändå konkret så att det inte gör att jag tappar bort mig från karaktärerna. Jag kan inte förstå hur detta är fiktion, för det känns alldeles hudnära och på riktigt. Ja, alltså jag säger som många andra har gjort - LÄS!
Jag längtar redan till läsningen av Stalins kossor och Baby Jane. Dessutom sade Oksanen i Babel att hon planerar att ge ut sin nästa bok 2012. På finska då, antar jag, så vi lär få vänta ett tag. Men det är kanske värt väntan. Kanske händer det plötsligt igen... Fjantigare ihopknytning av blogginlägg får man leta efter, men jag vet liksom inte hur jag ska övertyga de ännu oövertygade om att denna bok faktiskt är värd språngmarschen till PocketShop innan jobbet imorgon för att ha något att läsa på bussen/tunnelbanan/annat transportmedel.
Har ni läst boken?
Veckans boktips revival, del 1
Jag tänkte återuppta en gammal tradition här i bloggen - nämligen den att varje söndag tipsa om en läsvärd bok. Jag brukar välja böcker jag inte läst nyligen, för att påminna om det som kanske glömts bort, och för att inte bli tjatig. Den här veckan vill jag tipsa om Varulvsvalsen av Sigge Eklund. Jag minns den som en extremt stark läsupplevelse som jag bar med mig långt efter att jag läst ut boken.
Varulvsvalsen handlar om missbruk (eller kanske mer om samhällskonstruktioner) och går i ett rasande tempo. Den är skriven på ett kargt språk som väldigt väl matchar handlingen, i och med att det karga förstärker det starka som händer i boken. Jag skrev i bloggen att den handlar om "svek och om sorg och vilja och utmattning". Samtidigt som boken berättar en stark och gripande historia om enskilda individer, så riktar den indirekt också en skarp kritik mot socialväsendet i Sverige och hur allt inte är så fint och halleluja i vårt land som många gärna vill tro.
Jag säger: Läs den. Däremot minns jag att jag var besviken på Det är 1988 och har precis börjat snöa av samma författare, trots underbar titel. Men kör på Varulvsvalsen. Den lämnar ingen oberörd.
Någon som behöver oändligt mycket läsinspiration? Varsågoda:
Tidigare gånger har jag i veckans boktips tipsat om Street art Stockholm, Skyline av Patricia Schonstein Pinnock, Vad jag älskade av Siri Hustvedt, Blonde av Joyce Carol Oates, Capirinha med Döden av Maria Ernestam, Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg, några bra reportageböcker, omistliga 1984 av George Orwell, De i utkanten älskande av Johanna Nilsson, A clockwork orange av Anthony Burgess, Hej Nostradamus! av Douglas Coupland, Tackar som frågar av Jennie Dielemans, Den gamle och havet av Ernest Hemingway, Lisa för själen och Jägarinna av Sisela Lindblom, I skuggan av ett brott av Helena Henschen, Brev till samhället och Brev till utlandet av Eric Ericson, Skynda, kom och se av Lotta Lundberg, Musselstranden av Marie Hermanson, Dårskaper i Brooklyn av Paul Auster, och underbara Den amerikanska flickan av Monika Fagerholm.
Oppositionspartiet av Gun-Britt Sundström
Oppositionspartiet utspelas (och är skriven) under 60-talet. Den handlar först och främst om Saga, som alltid fått höra att hon är så begåvad. Nästan utan att anstränga sig får hon all skolinformation att fastna i hjärnan och betygen lyser med stora A. Så börjar Saga umgås med ett gäng tjejer. De gör anden i glaset och hittar på allehanda halvförbjudna typiska tonårssaker. Och plötsligt förfasas lärarna över Sagas oreglerliga beteende och hotar med sämre betyg i uppförande. Oppositionspartiet är fött!
Det är en charmig bok, tycker jag. Språket är väldigt 60-talsaktigt med en massa slang. Medan jag läser hör jag den på 60-talsstockholmska. Tänk Kenta & Stoffe, tänk Saltkråkan. Den dialekten, ni vet? Det ger en extra dimension till läsningen. I pärmen finns översättningar till de ord och uttryck som fallit ur tiden och inte används längre. Jag gillar hur inga pekpinnar finns, att tjejgänget bara presenteras som de är. Sedan kan jag tycka att boken är lite väl ungdomlig för att passa mig. Jag hade nog älskat den för tio år sedan. Men det gör inte så mycket, för den är en fin inblick i en svunnen tid då allt var lite, lite oskyldigare.
Boken är nyutgiven av Xpublishing, i år. Jag är väldigt förtjust i det tidsenliga omslaget.
Har ni läst Oppositionspartiet?
Snart börjar min julkalender
Lite lame american julkalenderbilder har väl aldrig skadat.
Nu är det inte långt kvar. På onsdag sparkar min julkalender igång här i bloggen, och sedan följer en lucka varje dag fram till jul förstås. Förra året hade julkalendern poesi som tema. Jag citerade lite poesi varje dag helt enkelt, såväl låttexter som dikter. I år blir det något helt annat, fylligare och kanske lite mer lättillgängligt, men som i allra högsta grad har med böcker att göra.
Temat avslöjar jag på tisdag, en dag innan julkalenderns start. Lite spännande ska det ju vara med jul, även om man är vuxen.
Författaranekdot om Baudelaire
Hjälp, det ser ut som att han är på väg att dra fram pistolen ur innerfickan.
Snacka om att amerikansk populärkultur har skadat en för all framtid.
Här kommer en författaranekdot. Eller egentligen rör den ju inte Baudelaire himself, men den är rätt rolig ändå. Källan är, som när det gäller många av de författaranekdoter jag känner till, en lärare från litteraturvetenskapen på SU. De brukar vara bra på att klämma in anekdoter på ett relevant sätt i föreläsningarna. Sådant gillas.
Anekdoten lyder att en stor poesitävling i Frankrike skulle gå av stapeln. För privatpersoner. Det var i nutid om jag förstod det hela rätt. Många dikter skickades in, tävlingen var prestigefylld och i juryn satt särskilt utvalda konnässörer. Grejen var bara att någon hade gjort en fuling och skickat in en dikt skriven av mister-Frankrike-i-egen-hög-person-Baudelaire. Dikten kom trea i tävlingen. Därpå följde ett rabalder och en upprördhet över att såpass kunniga personer inte kände igen en Baudelaire-dikt när de såg den.
Jag tycker att det mest är roligt av flera anledningar. För det första att någon kom på att utmana en så kallad litterär helighet och det faktum att dylika jurys kan tänkas vara måna om att ha koll på sin Litteraturhistoria. För det andra att det faktiskt blev såpass uppmärksammat att det nådde ända till en litteraturprofessor i Stockholm.
Tidigare har jag återberättat en Selma-anekdot och en om August Strindberg.
Det blir braflummigt när Jim Morrison skriver poesi
Erotisk Politik av Jim Morrison
utflippade underverk
skola vederfaras Eder
Jim Morrison är en legend på många sätt. Jag minns tunnelbaneresa efter tunnelbaneresa i tonåren med huvudet lutat mot fönstret då jag emellanåt varvade den vanliga musiken med The Doors. People are strange och Alabama song återkommer fortfarande i mina spellistor. Det sorgligpoetiska.
People are strange when you're a stranger,
faces look ugly when you're alone.
eller
Show me the way to the next whiskey bar
oh, don't ask why. oh, don't ask why.
Föga anade jag att Jim Morrison innan han dog vid 27 års ålder (ja, han är en av medlemmarna i 27 club) också gav ut ett par diktsamlingar. I svensk översättning har två av hans diktsamlingar publicerats. Erotisk politik heter boken. Det är en tunn bok, som jag läste igenom vid köksbordet en kväll nu i veckan.
Förordet är väldigt intressant. Där berättas en del om Jim Morrisons uttalanden och åsikter och jag läser det häpnande. Sedan är boken indelad i tre delar, där den första mest är pinsam. Översättaren har där försökt omformulera vissa av The Doors-låtarna till svenska. Det hela blir väldigt dåligt. Först trodde jag att dessa var de faktiska dikterna och förfasades, tills jag insåg att dikterna kommer senare.
Härskarna och De nya varelserna är bägge fragmentariska diktsamlingar, där fragmenten är numrerade. Det är mycket storstad, mycket psykadeliskflummigt, slingriga formuleringar och det mesta är fint att läsa. Några exempel (tack vare citatboken!):
Cancer city
storstadshöst
sommarvemod
Den gamla stadens gator
spöken i bilar
Elektriska skuggor
*
Härskarna beveker oss med bilder. De ger oss böcker, konserter, gallerier, shower, filmer. Särskilt filmerna. Genom konsten förvirrar de oss och gör oss blinda för vår förslavning. Konst pryder våra fängelseväggar, håller oss tysta och förströdda och likgiltiga.
*
I Härskarna verkar härskare och film vara de övergripande temana. Men jag gillar det fragmentariska och tycker inte ens att en sådan röd tråd hade behövts. Att den ändå finns är rätt schysst, eftersom det är intressanta ämnen. Men osammanhängande är bra i poesi. Tycker jag, då. .
Kort och gott är det en helt okej diktsamling som emellanåt verkligen glimrar till.Tydligen blev den nerskriven av alla kritiker när den gavs ut.
utflippade underverk
skola vederfaras Eder
Jim Morrison är en legend på många sätt. Jag minns tunnelbaneresa efter tunnelbaneresa i tonåren med huvudet lutat mot fönstret då jag emellanåt varvade den vanliga musiken med The Doors. People are strange och Alabama song återkommer fortfarande i mina spellistor. Det sorgligpoetiska.
People are strange when you're a stranger,
faces look ugly when you're alone.
eller
Show me the way to the next whiskey bar
oh, don't ask why. oh, don't ask why.
Föga anade jag att Jim Morrison innan han dog vid 27 års ålder (ja, han är en av medlemmarna i 27 club) också gav ut ett par diktsamlingar. I svensk översättning har två av hans diktsamlingar publicerats. Erotisk politik heter boken. Det är en tunn bok, som jag läste igenom vid köksbordet en kväll nu i veckan.
Förordet är väldigt intressant. Där berättas en del om Jim Morrisons uttalanden och åsikter och jag läser det häpnande. Sedan är boken indelad i tre delar, där den första mest är pinsam. Översättaren har där försökt omformulera vissa av The Doors-låtarna till svenska. Det hela blir väldigt dåligt. Först trodde jag att dessa var de faktiska dikterna och förfasades, tills jag insåg att dikterna kommer senare.
Härskarna och De nya varelserna är bägge fragmentariska diktsamlingar, där fragmenten är numrerade. Det är mycket storstad, mycket psykadeliskflummigt, slingriga formuleringar och det mesta är fint att läsa. Några exempel (tack vare citatboken!):
Cancer city
storstadshöst
sommarvemod
Den gamla stadens gator
spöken i bilar
Elektriska skuggor
*
Härskarna beveker oss med bilder. De ger oss böcker, konserter, gallerier, shower, filmer. Särskilt filmerna. Genom konsten förvirrar de oss och gör oss blinda för vår förslavning. Konst pryder våra fängelseväggar, håller oss tysta och förströdda och likgiltiga.
*
I Härskarna verkar härskare och film vara de övergripande temana. Men jag gillar det fragmentariska och tycker inte ens att en sådan röd tråd hade behövts. Att den ändå finns är rätt schysst, eftersom det är intressanta ämnen. Men osammanhängande är bra i poesi. Tycker jag, då. .
Kort och gott är det en helt okej diktsamling som emellanåt verkligen glimrar till.Tydligen blev den nerskriven av alla kritiker när den gavs ut.
Vilken bok bara måste läsas?
Jag har ett adlibris-presentkort som jag - hör och häpna - faktiskt inte har använt. Det ligger i ett guldkuvert i mitt köksskåp och bidar sin tid. Och jag har några måsten, till exempel Aniara av Harry Martinson (som dock tillfälligt är slut på pocket!) och Glitterscenen av Monika Fagerholm. Det finns fler måsten (Just kids, Jag är Ozzy, Spill: en damroman mfl) där jag dock avvaktar tills de kommer ut på pocket.
Men nu undrar jag - är inte den frågan en bokoholists dröm? - vilka böcker ni tycker att jag bara måste beställa? Många av de böcker jag verkligen vill ha finns inte i nytryck, så jag får snällt vända mig till antikvariaten, annars hade jag lätt kommit upp i betydligt större summor än de 500 kronor som presentkortet är värt.
Alla tips tas tacksamt emot! Jag tänkte lägga beställningen någon gång nästa vecka.
Men nu undrar jag - är inte den frågan en bokoholists dröm? - vilka böcker ni tycker att jag bara måste beställa? Många av de böcker jag verkligen vill ha finns inte i nytryck, så jag får snällt vända mig till antikvariaten, annars hade jag lätt kommit upp i betydligt större summor än de 500 kronor som presentkortet är värt.
Alla tips tas tacksamt emot! Jag tänkte lägga beställningen någon gång nästa vecka.
Sot av Per-Eric Söder
Jag hade aldrig hört talas om poeten Per-Eric Söder förrän min käresta (och tillika en av mina boktipsauktoriteter) tipsade om honom. Jag tyckte väl att omslaget var lite väl posigt men så är också poettraditionell full av poser så det får vara okej.
Så öppnade jag boken för att läsa den första dikten. Och kunde inte sluta. Jag läste hela boken från pärm till pärm i två sittningar. Och det är så jag tycker att poesi ska vara. Inte otillgänglig, inte långtråkig, inte alltför abstrakt. Per-Eric Söder skriver så att det känns utan att man behöver analysera eller läsa om en dikt massa gånger för att få ut något av den.
Sot är en samlingsvolym med dikter från 70-talet och framåt. Läs det här citatet, det säger nog mer än mina beskrivningar:
jag kan inte knulla mig ut, jag kan inte sova
mig ut, jag kan inte äta mig ut, jag kan inte
lyssna mig ut, jag kan inte tala mig ut, jag
kan intesupa mig ut, jag kan inte skriva
mig ut
Det är svårt att exemplifiera och beskriva. Dessutom läste jag Sot innan jag hade skaffat något så smidigt som en citatbok. Men jag kan rekommendera er alla att upptäcka Söders texter. Han har fått oförtjänt lite uppmärksamhet.
Har ni läst något av honom?
En berättelse om hur det går när jag slalomläser
Såhär ser läget ut nu, förstår ni:
Och det kan ju se helt fantastiskt ut. Tre ganska nyutkomna romaner, tre lovande läsupplevelser. Vad jag tycker om respektive bok tänkte jag vänta med att skriva om tills jag faktiskt läst ut dem. Problemet är inte romanerna i sig, utan att jag läser alla tre. Samtidigt. Vissa verkar klara av att slalomläsa och ändå ha kvar lässuget och inte bli förvirrade. En väldigt beundransvärd förmåga, tycker jag. För det är en sak att ha en novellsamling och en roman som man parallelläser, eller en diktsamling och en roman. Men tre romaner samtidigt skapar en fullständig kollision i mitt huvud. Det gör att jag sitter och ströläser bokbloggar, botaniserar lite på adlibris, kollar i mina bokhyllor och hittar på andra saker. Men lässtunderna blir hackiga och lite okoncentrerade.
Anledningen till att jag har gett mig in i denna snårskog av ord och karaktärer med tre böcker jag sett fram emot, är följande: Först började jag läsa Anyurus roman. Tyckte att den väl var lite väl jobbigt skriven och kom inte riktigt in i den. Då tänkte jag att Alakoski nog kunde vara bra som variation och började läsa den. Sedan insåg jag att min bokcirkel skulle ses idag och prata om Inlåsta av Emma Donoghue. Ajdå. Sprang och lånade den och var självklart tvungen att börja läsa direkt. Därför finns nu i hjärnan ett myller av Jack, Sami, Francis, realistsverige, flyivägtillspanien, inlåst i ett trångt utrymme. Och på det tre sinsemellan _helt_ olika språkstilar.
Nu kunde jag tyvärr inte gå på bokcirkeln idag, av anledningar som hör hemma någon annanstans, men ändå. Härmed bestämmer jag att varje bok ovan ska få sin förtjänta del av min uppmärksamhet. Jag börjar med att läsa ut Inlåsta. Sedan läser jag Anyuru och därpå Alakoski. På så sätt blir det kanske reda i hjärnan och så kanske jag kommer in i böckerna också.
Hela det här inlägget är alltså en stor note-to-self: Läs inte fler än en bok i taget, Jessica, just don't!
Brukar ni slalomläsa böcker eller föredrar ni en fiktiv värld i taget?
Och det kan ju se helt fantastiskt ut. Tre ganska nyutkomna romaner, tre lovande läsupplevelser. Vad jag tycker om respektive bok tänkte jag vänta med att skriva om tills jag faktiskt läst ut dem. Problemet är inte romanerna i sig, utan att jag läser alla tre. Samtidigt. Vissa verkar klara av att slalomläsa och ändå ha kvar lässuget och inte bli förvirrade. En väldigt beundransvärd förmåga, tycker jag. För det är en sak att ha en novellsamling och en roman som man parallelläser, eller en diktsamling och en roman. Men tre romaner samtidigt skapar en fullständig kollision i mitt huvud. Det gör att jag sitter och ströläser bokbloggar, botaniserar lite på adlibris, kollar i mina bokhyllor och hittar på andra saker. Men lässtunderna blir hackiga och lite okoncentrerade.
Anledningen till att jag har gett mig in i denna snårskog av ord och karaktärer med tre böcker jag sett fram emot, är följande: Först började jag läsa Anyurus roman. Tyckte att den väl var lite väl jobbigt skriven och kom inte riktigt in i den. Då tänkte jag att Alakoski nog kunde vara bra som variation och började läsa den. Sedan insåg jag att min bokcirkel skulle ses idag och prata om Inlåsta av Emma Donoghue. Ajdå. Sprang och lånade den och var självklart tvungen att börja läsa direkt. Därför finns nu i hjärnan ett myller av Jack, Sami, Francis, realistsverige, flyivägtillspanien, inlåst i ett trångt utrymme. Och på det tre sinsemellan _helt_ olika språkstilar.
Nu kunde jag tyvärr inte gå på bokcirkeln idag, av anledningar som hör hemma någon annanstans, men ändå. Härmed bestämmer jag att varje bok ovan ska få sin förtjänta del av min uppmärksamhet. Jag börjar med att läsa ut Inlåsta. Sedan läser jag Anyuru och därpå Alakoski. På så sätt blir det kanske reda i hjärnan och så kanske jag kommer in i böckerna också.
Hela det här inlägget är alltså en stor note-to-self: Läs inte fler än en bok i taget, Jessica, just don't!
Brukar ni slalomläsa böcker eller föredrar ni en fiktiv värld i taget?
Alla tegelstensläsare hittar du här
Jag har avslutat min andra tegelsten och läser nu lite tunnare böcker emellan, förhoppningsvis hinner jag med bubblaren också (Jonathan Strange & Mr. Norrell) innan mitten av december. Men jag kan tänka mig att alla tegelstensläsare kan behöva lite pepp såhär i sluttampen. Därför listar jag här alla deltagare i utmaningen.
Jag läser nästan alla era inlägg och följer med spänning hur det går för er. Alla som har en blogg har jag alltså länkat till och de som har kommenterat och berättat vilka böcker de läser skrev jag också med. Vad övriga läser för tegelstenar står oftast i respektive blogg. Anledningen till att jag inte har gått in i bloggarna för att påminna mig om vad alla läser är helt enkelt att då hade detta inlägg aldrig blivit skrivet, eftersom det skulle kännas som ett alldeles för stort projekt. Men det är ju bra - då får ni samtidigt bekanta er med nya bloggar kanske.
En liten reflektion om allas val kommer längst ner.
Kafka på jobbet läste tappert Det.
Cathrine läser Jonathan Strange & Mr. Norrell och Until I find you (John Irving).
Marias bokliv
Chrissan läser Potemkin & Katarina den stora (Simon Sebag Montefiore), Levande historia (Hillary Clinton) och Mitt liv (Bill Clinton).
Lisa H
Elin på bokslukarna
Sanna på och solen har sin gång läser Borta med vinden och Anna Karenina
Sara Be läser A clash of kings och Anna Karenina
Ellinor
Sara på Saras perspektiv läser Boktjuven och The passage
Paperbacklover
Ninni på bokstaden läser Krig & fred (modigt val!) och Blonde (Joyce Carol Oates)
Maria aka Vildvittra läser The passage och A storm of swords
Annika på alkb
Malin läser Into the wilderness och Dracula
Gothique läser Blonde och Drood
Fiktiviteter-Helena har tänkt läsa Fågeln som vrider upp världen och Den hemliga historien
Bokstävlarna har bloggat mycket och bra om utmaningen och har just nu liten utmaningspaus men har t. ex läst Sugar: kvinnan som steg ut ur mörkret
Marie på Vaxdukshäftet
Jennifer läser Den amerikanska flickan och Främlingen i Wildfell hall
Miss E
Enligt O
Peter på bibliopepe
Kajsa på Anniehallowa
Eva-L läser Fågeln som vrider upp världen och Englunds Stridens skönhet och sorg
Beas bokliv
Helena på Bokhora
Johanna på books not blogs
Pomegranate läser Drood och Sugar (eller Jonathan Strange & Mr. Norrell)
Cinnamon läser Lord John and the brotherhood of the blade (Diana Gabaldon) och American wife (Curtis Sittenfield)
Karin L läser Blonde och Foucaults pendel och om hon hinner en tredje så blir det Jonathan Strange & Mr. Norrell
Hundöra läser Slutet på mr. Y och Jonathan Strange & Mr. Norrell
Fröken S
Cecilia läste Luftslottet som sprängdes och Bläckmagi
Emma läser Kafka på stranden, Perdido street och Sylvie och Bruno
Det är kul, som även Bokstävlarna påpekade någonstans, att så många väljer samma böcker. Mycket Murakami, några Anna Karenina, flera Jonathan Strange & Mr. Norrell samt The passage och Drood. En hel del Blonde, som jag måste säga är ett väldigt bra val.
Jag vet att jag nog har glömt att ta med en del deltagare, för här har jag bara med de som har kommenterat att de är med. Jag vet att vissa gick med via bokhora också. Ni som inte är med här, speak up så lägger jag in er i listan! Och om jag har skrivit fel bokval bredvid någons namn/inte skrivit alls, så säg gärna till då med.
Så, ännu en gång frågar jag hur det går för er? Själv är jag fast i slalomläsningsträsket just nu och det går inget vidare. Men det får jag skriva om mer imorgon för nu måste jag ju akutläsa Inlåsta (Room, alltså) inför bokcirkeln imorgon.
Jag läser nästan alla era inlägg och följer med spänning hur det går för er. Alla som har en blogg har jag alltså länkat till och de som har kommenterat och berättat vilka böcker de läser skrev jag också med. Vad övriga läser för tegelstenar står oftast i respektive blogg. Anledningen till att jag inte har gått in i bloggarna för att påminna mig om vad alla läser är helt enkelt att då hade detta inlägg aldrig blivit skrivet, eftersom det skulle kännas som ett alldeles för stort projekt. Men det är ju bra - då får ni samtidigt bekanta er med nya bloggar kanske.
En liten reflektion om allas val kommer längst ner.
Kafka på jobbet läste tappert Det.
Cathrine läser Jonathan Strange & Mr. Norrell och Until I find you (John Irving).
Marias bokliv
Chrissan läser Potemkin & Katarina den stora (Simon Sebag Montefiore), Levande historia (Hillary Clinton) och Mitt liv (Bill Clinton).
Lisa H
Elin på bokslukarna
Sanna på och solen har sin gång läser Borta med vinden och Anna Karenina
Sara Be läser A clash of kings och Anna Karenina
Ellinor
Sara på Saras perspektiv läser Boktjuven och The passage
Paperbacklover
Ninni på bokstaden läser Krig & fred (modigt val!) och Blonde (Joyce Carol Oates)
Maria aka Vildvittra läser The passage och A storm of swords
Annika på alkb
Malin läser Into the wilderness och Dracula
Gothique läser Blonde och Drood
Fiktiviteter-Helena har tänkt läsa Fågeln som vrider upp världen och Den hemliga historien
Bokstävlarna har bloggat mycket och bra om utmaningen och har just nu liten utmaningspaus men har t. ex läst Sugar: kvinnan som steg ut ur mörkret
Marie på Vaxdukshäftet
Jennifer läser Den amerikanska flickan och Främlingen i Wildfell hall
Miss E
Enligt O
Peter på bibliopepe
Kajsa på Anniehallowa
Eva-L läser Fågeln som vrider upp världen och Englunds Stridens skönhet och sorg
Beas bokliv
Helena på Bokhora
Johanna på books not blogs
Pomegranate läser Drood och Sugar (eller Jonathan Strange & Mr. Norrell)
Cinnamon läser Lord John and the brotherhood of the blade (Diana Gabaldon) och American wife (Curtis Sittenfield)
Karin L läser Blonde och Foucaults pendel och om hon hinner en tredje så blir det Jonathan Strange & Mr. Norrell
Hundöra läser Slutet på mr. Y och Jonathan Strange & Mr. Norrell
Fröken S
Cecilia läste Luftslottet som sprängdes och Bläckmagi
Emma läser Kafka på stranden, Perdido street och Sylvie och Bruno
Det är kul, som även Bokstävlarna påpekade någonstans, att så många väljer samma böcker. Mycket Murakami, några Anna Karenina, flera Jonathan Strange & Mr. Norrell samt The passage och Drood. En hel del Blonde, som jag måste säga är ett väldigt bra val.
Jag vet att jag nog har glömt att ta med en del deltagare, för här har jag bara med de som har kommenterat att de är med. Jag vet att vissa gick med via bokhora också. Ni som inte är med här, speak up så lägger jag in er i listan! Och om jag har skrivit fel bokval bredvid någons namn/inte skrivit alls, så säg gärna till då med.
Så, ännu en gång frågar jag hur det går för er? Själv är jag fast i slalomläsningsträsket just nu och det går inget vidare. Men det får jag skriva om mer imorgon för nu måste jag ju akutläsa Inlåsta (Room, alltså) inför bokcirkeln imorgon.
Läslängt ur vårens utgivning
Jag har kollat igenom några av förlagens vårutgivning - en del av böckerna ser lovande ut. Dessa vill jag absolut läsa i vår:
Norstedts:
Promenaderna i Dalby Hage av Hanna Nordenhök
IQ84 av Haruki Murakami
(plus eventuellt Kajsa Grytts självbiografi)
Albert Bonniers:
Salome av Mara Lee
Underjorden av Malte Persson
Wahlström & Widstrand:
Döden & co av Lukas Moodysson (!!)
Mot ljuset av Elin Boardy
Efter honom, syndafloden av Per Planhammar
Repetitionen av Eleanor Catton
Särskilt glad är jag att Lukas Moodysson kommer med en ny roman - eller lycklig snarare. Jag har hittills läst en rad diktsamlingar av honom och har Vitt blod ännu oläst här hemma. Men jag blir alltid lika betagen av hans helt ojämförligt fantastiska språk och tycker dessutom om såväl Fucking Åmål som Tillsammans väldigt mycket. Mara Lees Ladies minns jag att jag tyckte mycket om så det blir spännande att se vad hon nu har skrivit. Och Haruki Murakami är Haruki Murakami, mer behöver man knappast säga. IQ84 verkar vara ett riktigt mastodontverk i två delar.
Har ni kollat upp vårutgivningen än, och vad ser ni fram emot att läsa?
Norstedts:
Promenaderna i Dalby Hage av Hanna Nordenhök
IQ84 av Haruki Murakami
(plus eventuellt Kajsa Grytts självbiografi)
Albert Bonniers:
Salome av Mara Lee
Underjorden av Malte Persson
Wahlström & Widstrand:
Döden & co av Lukas Moodysson (!!)
Mot ljuset av Elin Boardy
Efter honom, syndafloden av Per Planhammar
Repetitionen av Eleanor Catton
Särskilt glad är jag att Lukas Moodysson kommer med en ny roman - eller lycklig snarare. Jag har hittills läst en rad diktsamlingar av honom och har Vitt blod ännu oläst här hemma. Men jag blir alltid lika betagen av hans helt ojämförligt fantastiska språk och tycker dessutom om såväl Fucking Åmål som Tillsammans väldigt mycket. Mara Lees Ladies minns jag att jag tyckte mycket om så det blir spännande att se vad hon nu har skrivit. Och Haruki Murakami är Haruki Murakami, mer behöver man knappast säga. IQ84 verkar vara ett riktigt mastodontverk i två delar.
Har ni kollat upp vårutgivningen än, och vad ser ni fram emot att läsa?
Och vinnaren är... + en bit in i Room
... Spill av Siri Combuchen. Jag hade förstås hoppats på min älskade Darling river men är väldigt sugen på att läsa Spill också efter att ha läst lovande om den. Har ni läst den?
Ikväll har jag påbörjat Inlåsta (Room på engelska, mycket bättre titel) och fick sådant själs- och hjärtsnörp att jag var tvungen att avbryta läsningen. Alltså det var inte ens på ett bra-berörande sätt utan snarare ett ångest-hjälp-ta-mig-härifrån-sätt. Den är en bokcirkelbok som jag gick och akutlånade på biblioteket idag och som ska vara utläst inför bokcirkelträffen på torsdag. Hade det inte varit för bokcirkeln så hade jag nog lagt ner den redan nu, den är lite boats-aktig fast den är en roman (hittills). Och med mycket bättre språk. Men jag kämpar på ett tag och får se hur länge jag står ut. Har ni läst den?
Ikväll har jag påbörjat Inlåsta (Room på engelska, mycket bättre titel) och fick sådant själs- och hjärtsnörp att jag var tvungen att avbryta läsningen. Alltså det var inte ens på ett bra-berörande sätt utan snarare ett ångest-hjälp-ta-mig-härifrån-sätt. Den är en bokcirkelbok som jag gick och akutlånade på biblioteket idag och som ska vara utläst inför bokcirkelträffen på torsdag. Hade det inte varit för bokcirkeln så hade jag nog lagt ner den redan nu, den är lite boats-aktig fast den är en roman (hittills). Och med mycket bättre språk. Men jag kämpar på ett tag och får se hur länge jag står ut. Har ni läst den?
Om min andra tegelsten - Anna Karenina
Då var det alltså dags. Inlägget med stort I ska skrivas. Det är nu någon vecka sedan jag läste ut Anna Karenina. Sedan dess har jag fullkomligen slukat en rad diktsamlingar och en och annan bok, efter att ha längtat efter tunnare läsning. För Tolstojs mastodontroman är inte speciellt lättsmält. Jag delar upp inlägget en aning.
Varför? Jag skulle nog inte komma mig för att läsa Anna Karenina på länge om det inte var för min tegelstensutmaning (med många tappra deltagare). Men jag tyckte att det var ett bra tillfälle och har ändå velat läsa boken länge.
Handling? Boken handlar om en rad karaktärer i den ryska societeten under den senare delen av 1800-talet. Det är mycket fina middagar, balklänningar, brustna hjärtan, fångenskap i konventioner och hur det kan gå om man bryter mot dem, politiska diskussioner, staden vs. lantlivet och en hel del annat. Anna förälskar sig i Vronskij men är redan gift. I en tid då skilsmässa bara hänt ett fåtal gånger är det inte helt lätt. Hon blir utfryst ur den societet hon levt hela sitt liv i. En parallell kärlekshistoria äger också rum i boken. Och så självklart sjukdomar, frossa, svettningar - något som väl nästan är nödvändigt i en rysk storroman. Barn föds, folk är ute och jagar, rider runt på utflykter, skvallrar om varandra och lever loppan.
Vad tycker jag? Ibland var jag riktigt inne i boken och märkte hur sidorna flög förbi. Jag ville veta hur det skulle gå för Anna, Vronskij, Kitty och de andra som jag spenderat så mycket tid med. Men vissa stunder var det riktigt segt och jag hade kanske lagt den "tillfälligt" på hyllan om det inte var för utmaningen. Tappert kämpade jag på och det ångrar jag inte. Lite trist bara med det konventionella moralpredikande slutet på romanen. Det var snopet att efter 900 sidor matas med en moralkaka jag inte väntat mig. Men så har den också en hel massa år på nacken, så det är förstås bara att svälja och småle åt. Språket är snårigt förstås, och med många bisatser. Men inte så snårigt som man kunde föreställa sig.
För er andra som är sugna på att läsa boken har jag, för att underlätta läsningen, satt ihop en liten att-tänka-på-lista. Jag hade uppskattat att ha den tillhands innan jag började läsa och slippa en del huvudbry:
1. Smeknamnssystemet är obegripligt. Ryskan har smeknamn som för mig verkar helt obegripliga. Det tog flera hundra sidor innan jag fattade att ett visst smeknamn hörde till ett namn som lät som något annat. Jag satt alltså och trodde att jag läste om en annan person än den jag läst om några sidor innan.
2. Långa lässessioner är ett måste. Min vana trogen plockade jag ofta med boken på tunnelbanan. Men det tjänade inget till. Att läsa 4-5 sidor i den här boken är lönlöst helt enkelt. Man fattar ingenting, glömmer bort vilken av balerna eller middagarna man läser om och smeknamnen ovanpå det skapar en gegga i hjärnan. Plus att jag nästan kände mig lite fjantig när jag tog upp den här boken ur väskan för mina tre stationer till jobbet. Jag insåg att minst en timmes koncentrerad lästid är vad som behövs. Och då är det faktiskt värt det. Tog jag mig den lästiden så kom jag ofta in i boken.
3. Parallelläsning funkar inte. Jag började suktande läsa en annan bok någonstans mitt i. Det slutade med att jag knappt såg åt Anna Karenina. Och det i sin tur hade förmodligen lätt kunnat leda till "jaja jag läser en bok till emellan.." i all oändlighet. Så slalomläsning + Anna K är inte att rekommendera.
4. Det är mer än hundra år sedan. Det är mer än hundra år sedan. En tanke som kan vara värd att upprepa för att undvika onödig upprördhet. Jag började också till sist ta boken för vad den är - ett dokument från en svunnen tid.
Så, det var nog allt tror jag. Det återstår ännu ett antal veckor på utmaningen (till mitten av december) så jag kanske hinner läsa min bubblar-tegelsten också, Jonathan Strange & Mr. Norrell. Det är ett antal böcker jag vill läsa innan dess, men kanske kanske.
Hur går det för er, får ni några tegelstenar lästa? Jag tänkte imorgon publicera ett inlägg med alla deltagare i utmaningen så att vi kan följa varandras slutspurter.
Varför? Jag skulle nog inte komma mig för att läsa Anna Karenina på länge om det inte var för min tegelstensutmaning (med många tappra deltagare). Men jag tyckte att det var ett bra tillfälle och har ändå velat läsa boken länge.
Handling? Boken handlar om en rad karaktärer i den ryska societeten under den senare delen av 1800-talet. Det är mycket fina middagar, balklänningar, brustna hjärtan, fångenskap i konventioner och hur det kan gå om man bryter mot dem, politiska diskussioner, staden vs. lantlivet och en hel del annat. Anna förälskar sig i Vronskij men är redan gift. I en tid då skilsmässa bara hänt ett fåtal gånger är det inte helt lätt. Hon blir utfryst ur den societet hon levt hela sitt liv i. En parallell kärlekshistoria äger också rum i boken. Och så självklart sjukdomar, frossa, svettningar - något som väl nästan är nödvändigt i en rysk storroman. Barn föds, folk är ute och jagar, rider runt på utflykter, skvallrar om varandra och lever loppan.
Vad tycker jag? Ibland var jag riktigt inne i boken och märkte hur sidorna flög förbi. Jag ville veta hur det skulle gå för Anna, Vronskij, Kitty och de andra som jag spenderat så mycket tid med. Men vissa stunder var det riktigt segt och jag hade kanske lagt den "tillfälligt" på hyllan om det inte var för utmaningen. Tappert kämpade jag på och det ångrar jag inte. Lite trist bara med det konventionella moralpredikande slutet på romanen. Det var snopet att efter 900 sidor matas med en moralkaka jag inte väntat mig. Men så har den också en hel massa år på nacken, så det är förstås bara att svälja och småle åt. Språket är snårigt förstås, och med många bisatser. Men inte så snårigt som man kunde föreställa sig.
För er andra som är sugna på att läsa boken har jag, för att underlätta läsningen, satt ihop en liten att-tänka-på-lista. Jag hade uppskattat att ha den tillhands innan jag började läsa och slippa en del huvudbry:
1. Smeknamnssystemet är obegripligt. Ryskan har smeknamn som för mig verkar helt obegripliga. Det tog flera hundra sidor innan jag fattade att ett visst smeknamn hörde till ett namn som lät som något annat. Jag satt alltså och trodde att jag läste om en annan person än den jag läst om några sidor innan.
2. Långa lässessioner är ett måste. Min vana trogen plockade jag ofta med boken på tunnelbanan. Men det tjänade inget till. Att läsa 4-5 sidor i den här boken är lönlöst helt enkelt. Man fattar ingenting, glömmer bort vilken av balerna eller middagarna man läser om och smeknamnen ovanpå det skapar en gegga i hjärnan. Plus att jag nästan kände mig lite fjantig när jag tog upp den här boken ur väskan för mina tre stationer till jobbet. Jag insåg att minst en timmes koncentrerad lästid är vad som behövs. Och då är det faktiskt värt det. Tog jag mig den lästiden så kom jag ofta in i boken.
3. Parallelläsning funkar inte. Jag började suktande läsa en annan bok någonstans mitt i. Det slutade med att jag knappt såg åt Anna Karenina. Och det i sin tur hade förmodligen lätt kunnat leda till "jaja jag läser en bok till emellan.." i all oändlighet. Så slalomläsning + Anna K är inte att rekommendera.
4. Det är mer än hundra år sedan. Det är mer än hundra år sedan. En tanke som kan vara värd att upprepa för att undvika onödig upprördhet. Jag började också till sist ta boken för vad den är - ett dokument från en svunnen tid.
Så, det var nog allt tror jag. Det återstår ännu ett antal veckor på utmaningen (till mitten av december) så jag kanske hinner läsa min bubblar-tegelsten också, Jonathan Strange & Mr. Norrell. Det är ett antal böcker jag vill läsa innan dess, men kanske kanske.
Hur går det för er, får ni några tegelstenar lästa? Jag tänkte imorgon publicera ett inlägg med alla deltagare i utmaningen så att vi kan följa varandras slutspurter.
Numera stolt ägare av citatbok
Häromdagen frågade jag hur ni gjorde med fina bokcitat - själv har jag läst dem, tänkt att det var väldigt bra skrivet och sedan glömt bort. Numera har jag tack vare era kommentarer tagit en av mina moleskine-anteckningsböcker och gjort den till blogg-, citat-, och listbok. Där samlar jag mina idéer på blogginlägg (och utmaningar!), fina citat ur böcker jag läser och vill-ha-listor m.m. Jag kör på metoden att vika in nedre hörn på de sidor som har fina citat, och sedan skriva ner dem efter att jag läst ut boken. På så sätt behöver jag inte bekymra mig om att släpa runt på ännu en skrivbok i väskan.
Så, tack för era tips. Förresten så har jag extremt mycket lästa böcker att blogga ikapp om. Att jag inte påbörjade det igår, berodde helt enkelt på att jag var helt klistrad i Utrensning av Sofi Oksanen. Även idag har jag en riktig läsdag, men det dyker upp ett eller två inlägg till kvällen. Vad läser ni just nu?
Så, tack för era tips. Förresten så har jag extremt mycket lästa böcker att blogga ikapp om. Att jag inte påbörjade det igår, berodde helt enkelt på att jag var helt klistrad i Utrensning av Sofi Oksanen. Även idag har jag en riktig läsdag, men det dyker upp ett eller två inlägg till kvällen. Vad läser ni just nu?
Om att samla bokcitat
Ofta - väldigt ofta ska sägas - när jag läser en bok så tänker jag: Åh vilket fint citat. Det måste jag skriva upp. Enda gången jag faktiskt skrivit upp citat på en fin liten sidolapp är förstås under läsningen av Darling river. Och när jag läste Martina Lowdens Allt så strök jag under passager som jag gillade extra mycket i boken. Och i Feberboken av Stina Aronson vek jag väl in ett och annat hörn där jag hittade extra vackra citat. Men förutom det så är jag en väldigt dålig citatsamlare.
Nu läser jag till exempel Oppositionspartiet av Gun-Britt Sundström. Boken ska få en egen text här under helgen, men jag kan ta den som exempel. Det är en bra bok, men ingen som jag kommer bläddra i för inspiration förmodligen. Det är en bok jag läser, gillar, bloggar om och sedan resolut ställer in i hyllan. Alltså skulle här vika-in-hörn-metoden inte tjäna mycket till – eftersom jag förmodligen inte skulle hitta citaten igen. Ändå finns det ett och annat som jag gärna skulle dela med mig av här och som representerar boken bra.
Jag har ibland funderat på att skaffa en citatbok. Typ en smidig liten skrivbok där man slänger in citat när man stöter på dem. Problemen hopar sig dock:
1. Hur ska man komma ihåg att ha med sig skrivboken (jag läser ofta på tunnelbanan och liknande)?
2. Hur ska man orka ta fram den när man väl läser, dessutom hitta en penna OCH skriva upp citatet? Det säger sig självt att läsflowet effektivt undanröjs om man ska göra allt det där innan man får läsa vidare.
3. Hur ska man orka släpa runt på citatboken?
Jag misstänker att jag skulle leta upp en riktigt fin skrivbok och köpa den, för att därefter skriva upp två citat. Sedan skulle den bli liggande i mitt köksskåp tills jag en dag om tre år hittade den och tänkte: Åh, det här var ju en bra idé. För att sedan göra om precis samma procedur.
Men jag vet att många bokbloggare slinker in med ett och annat citat i bokrecensionerna. Och då undrar jag - vad har ni för teknik för att göra citatsamlandet så smidigt som möjligt?
Femtonde boktipsaren - en bubblare
Nu var det längesedan någon annan boktipsade här i bloggen. Det här är alltså lite av en bubblare. Den som tipsar känner jag till som 200stegtill på twitter. Han bloggar även, som han själv säger, "om politik och såna grejer" på den här adressen. Han beskriver sig som en "medelålders villaägande statstjänsteman boende i Örby, Stockholm, med flera barn och en fru." Här är hans boktips:
Niklas Rådström förklarade i mitten av 2000-talet i olika sammanhang att han under en period mått dåligt. Man förstod att han, som man sa förr, hade problem med nerverna. Att han mådde psykiskt dåligt. I efterhand har Rådström berättat att händelser från förr trängde sig på.
I hans självbiografiska bok En handfull regn från 2007 får vi veta vilka. Men det handlar inte om hans relation till den berömda pappan Pär Rådström, utan om den till skolkamraten Bengt. Jag har läst Rådström d.y förr, men aldrig så närvarande eller med en så rak och knivskarp prosa.
I En handfull regn, som jag läste i somras i ett soligt franskt medocskt Soulac sur Mer, möter man andraklassaren Niklas som flyttar med sin mamma från gårdshuset på Östermalm till kvarteren runt Sofiaskolan på Södermalm. Rådström visar i all nakenhet upp sin vänskap med Bengt och vägen mot katastrofen. Läsaren möter dessutom ett annat Södermalm än det vi ser idag. Ett hårt och fattigt Söder på sextio- och sjuttiotalet, delvis befolkat av människor som inte såg sin framtida roll och vilka konsekvenser detta kunde få. "Ett söder som en överlevande förälder i min sons klass Sofiaskolan 1996 vittnade om. Vi hade flyttat till kvarteren öster om Renstiernas gata bara något år innan Matkultur slog upp sina dörrar på Erstagatan. Hon sa att många av hennes klasskamrater inte fanns längre." Den samlade litteraturen är full av beskrivningar av hur svårt det är att hjälpa de som har det svårt och hur de inte sällan ens ger en chansen att hjälpa. Det gör inte Rådströms självbiografi mindre angelägen. Vi måste alltid påminnas om att ha känslotentaklerna ute för att känna av hur det är med våra närmaste och vänner. Man vill ju inte stå där sen med det ogjorda kvar.
Har ni läst boken?
Niklas Rådström förklarade i mitten av 2000-talet i olika sammanhang att han under en period mått dåligt. Man förstod att han, som man sa förr, hade problem med nerverna. Att han mådde psykiskt dåligt. I efterhand har Rådström berättat att händelser från förr trängde sig på.
I hans självbiografiska bok En handfull regn från 2007 får vi veta vilka. Men det handlar inte om hans relation till den berömda pappan Pär Rådström, utan om den till skolkamraten Bengt. Jag har läst Rådström d.y förr, men aldrig så närvarande eller med en så rak och knivskarp prosa.
I En handfull regn, som jag läste i somras i ett soligt franskt medocskt Soulac sur Mer, möter man andraklassaren Niklas som flyttar med sin mamma från gårdshuset på Östermalm till kvarteren runt Sofiaskolan på Södermalm. Rådström visar i all nakenhet upp sin vänskap med Bengt och vägen mot katastrofen. Läsaren möter dessutom ett annat Södermalm än det vi ser idag. Ett hårt och fattigt Söder på sextio- och sjuttiotalet, delvis befolkat av människor som inte såg sin framtida roll och vilka konsekvenser detta kunde få. "Ett söder som en överlevande förälder i min sons klass Sofiaskolan 1996 vittnade om. Vi hade flyttat till kvarteren öster om Renstiernas gata bara något år innan Matkultur slog upp sina dörrar på Erstagatan. Hon sa att många av hennes klasskamrater inte fanns längre." Den samlade litteraturen är full av beskrivningar av hur svårt det är att hjälpa de som har det svårt och hur de inte sällan ens ger en chansen att hjälpa. Det gör inte Rådströms självbiografi mindre angelägen. Vi måste alltid påminnas om att ha känslotentaklerna ute för att känna av hur det är med våra närmaste och vänner. Man vill ju inte stå där sen med det ogjorda kvar.
Har ni läst boken?
Bokenkät deluxe à la Bokbabbel - del II
Här kommer mina svar på andra delen av Bokbabbels superenkät. Mina svar på första delen finns att läsa här.
26. Favoritkokbok?
Jag är ingen kokboksperson direkt. Kan ärligt talat inte minnas när jag senast lagade mat från ett recept. Någon gång har jag fått recept av mamma som jag sedan vid ett tillfälle lagat till, men annars har matlagningsvurmen som svept över landet inte drabbat mig alls. Visserligen äger jag ett par-tre kokböcker, men jag använder dem aldrig så det vore fel att kalla dem favoriter.
27. Mest inspirerande bok du läst i år (fakta eller fiktion)?
Jag börjar bli tjatig känner jag, men Darling river var ruggigt inspirerande. Jag fick lust att själv skriva, skriva, skriva. Sorgvackert och mörkljust, som Sara gör. Jag blev väldigt inspirerad av Aronsons Feberboken också och sparade ivrigt på citat under läsningens gång. Boken om Sally (dvs Kvinnor och äppelträd samt Sallys söner av Moa M) måste förstås nämnas. Halva min vår ägnades åt att dissekera den - och ändå blev den inte sämre. Det är nog få böcker förunnat. Dessutom inspirerade den till att läsa fler böcker av samma slag och från samma tidsepok.
28. Favoritlässnacks?
Jordnötter är en av mina laster och den funkar bra med läsning, förutsatt att nötterna inte är för oljiga. Det måste vara något snacks som går att äta med en hand och liksom lite i taget. Godis blir för kladdigt. En stor kopp kaffe är annars den perfekta drycken till läsning, tycker jag.
29. Nämn ett fall där hypen förstörde din läsupplevelse?
Jag nämner två sådana fall: 1. Den femte sanningen av Doris Lessing. Jag hade läst så mycket gott om den i bokbloggar och t. om någon gång blivit personligt tipsad om den om jag inte minns fel. Och så var den så inte-jag, och så tråkig att jag var tvungen att bryta efter ungefär 150 sidor. Anklagande stirrar den nu på mig från bokhyllan, så jag får antingen göra mig av med den eller läsa ut. Men om den fortsätter i samma anda så lutar det åt det första. 2. Bönbok för en vän av Joan Didion är en annan bok jag såg mycket fram emot men inte läste ut. För det första hade jag hört extremt mycket fint om Ett år av magiskt tänkande (som jag fortfarande inte läst) och för det andra om just Bönbok för en vän. Jag tyckte den var oengagerande och lite trist, så jag lade ner den till min bokcirkels stora förtret.
30. Hur ofta håller du med kritikerna angående en bok?
Oj, det varierar ju från gång till gång. Jag varken lyssnar blint på kritikerna eller är anti dem. Jag läser gärna vad de tycker. Ibland håller jag med, andra gånger inte. Ofta hittar jag böcker jag blir sugen på att läsa genom att läsa recensioner.
31. Vad tycker du om att ge bra/dålig kritik?
Jag tror på att säga som man tycker oavsett om man gillar eller ogillar en bok. Men jag försöker nyansera det oavsett vilket intryck jag fått. Om det inte är så att boken är en av de bästa jag någonsin läst eller vice versa, för då ser jag ingen anledning att släta ut. Däremot läser jag, som jag nyligen skrev om, mest böcker jag på förhand tror kommer falla mig i smaken (av naturliga skäl).
32. Om du kunde läsa på ett främmande språk, vilket skulle du välja?
Hm, jag läser ju bara på svenska typ, även om jag kan engelska och italienska. Så förmodligen skulle jag inte orka ta min lata hjärna och läsa boken på detta språk ändå, vilket gör hela svaret halvt meningslöst. Men jag väljer franska. Jag kunde det en gång i tiden, kan det inte längre. Först ut skulle Francoise Sagans självbiografi Toxique vara.
33. Mest skrämmande/hotfulla bok du någonsin läst?
Jag har faktiskt ingen aning nu på rak arm. Men Stephen Kings noveller skrämde slag på mig när jag var i 12-årsåldern. Och likaså någon bok av Richard Fuchs som stod i föräldrarnas bokhylla och där en tjej blir gravid med en häst, så hennes barn föds med hästhuvud. Det var djupt traumatiserande för en 12-åring (eller för vemsomhelst). Grundtanken i boken var väl fin, men njäe.
34. Skrämmande/hotfull bok du inte vågat påbörja?
Precis som Kafka på jobbet (som numera övervunnit sin rädsla) har jag aldrig vågat påbörja Det av Stephen King. Dels är jag av naturen livrädd för clowner - det fejkade leendet som sitter kvar även om de gråter, ni vet - och dels läser jag ju typ aldrig skräckböcker längre. Det är nog ett faktum att clownskräckisen aldrig kommer bli läst av just mig.
35. Favoritpoet?
Oj, svårt. Men jag rabblar de favoriter jag kommer på: Lukas Moodysson, Sylvia Plath, Charles Bukowski, Bob Hansson, Per-Eric Söder och säkert många som jag inte kommer på nu. Plus en massa författare och musiker som skriver poetiskt och som jag därför klassar som poeter.
36. Hur många böcker brukar du ha lånade från biblioteket samtidigt?
I vanliga fall inga alls (ev enstaka kurslitteratur) men nu - massor av poesi! I vanliga fall köper jag alla mina böcker.
37. Hur ofta brukar du återlämna böcker till biblioteket olästa?
Eftersom jag aldrig lånar bibblanböcker så vet jag inte, men gjorde jag det så skulle det nog bli ofta.
38. Vilken är din favorit bland fiktiva karaktärer?
Detta är i princip en omöjlig fråga för mig att besvara. Jag glömmer nämligen ofta bort namn på fiktiva karaktärer, är inte typen som skulle kunna referera till en karaktär i Hustvedts Vad jag älskade eftersom jag bara har suddiga minnen av boken. De karaktärer jag minns är de mest osympatiska, eftersom de gör starkast intryck (genom att chockera ell liknande). T. ex glömmer jag aldrig Humbert Humbert, Patrick Bateman eller Hank Chinaski även om ingen av dem direkt är en favoritfiktivkaraktär om man säger så. Så mitt svar är att jag inte vet. Pippi Långstrump kanske (och hur fantasifullt kändes det)?
39. Vilken är din favorit bland fiktiva skurkar?
Av samma anledning som i fråga 38, är detta i princip en omöjlig fråga för mig att svara på.
40. Vilken sorts bok tar du mest sannolikt med dig på semestern?
Den jag är mest sugen på att läsa just då, jag läser inte enklare/svårare böcker på semestern eller så. Däremot lider jag som jag skrivit tidigare om av packa-för-mycket-åkomman. Jag läser ofta ganska lite på semestrar och läser aldrig ut allt jag packat med mig. Men jag gillar ändå att ha mycket att välja på beroende på sinnesstämning.
41. Det längsta du har varit utan att läsa?
Jag är aldrig utan att läsa men i våras hade jag någon månad som var helt utan skönlitteratur. Jag kände mig inte som mig själv kan jag säga, och kom sedan igång igen snabbt som blixten!
42. Nämn en bok du inte kunde/ville avsluta?
Jag avslutar aldrig böcker som inte faller mig i smaken (om de inte är recensions-ex), så det är en del. Bönbok för en vän, Den femte sanningen för att nämna bara några. BOATS-böcker läser jag aldrig längre men när jag gjorde det hade jag svårt att avsluta dem för att de var övermänskligt hemska.
43. Vad distraherar dig lättast då du läser?
Jag är likadan i pluggande och läsande - jag gillar när det är lite bakgrundsljud. Perfekta pluggplatsen för mig är ett halvfullt café, där man hör lite sorl och slammer. Total tystnad funkar inte alls för mig när jag ska koncentrera mig. Medan jag läser lyssnar jag gärna på musik eller så. Alltså distraheras jag inte lätt, annat än av mina egna tankar.
44. Bästa filmatisering av bok?
Oj, jag kommer inte på någon. Kalle och chokladfabriken är en kandidat.
45. Sämsta filmatisering av bok?
Ingen aning!
46. Den största summa pengar du spenderat i en bokhandel på en och samma gång?
Någon gång handlade jag nog för 1200 på Akademibokhandeln när jag precis hade fått månadens pengar. Det blev en del att släpa. Sedan gjorde jag av med mycket på förra årets bokbord också. Kanske var det lika bra att jag inte gick i år.
47. Hur ofta skummar du igenom en bok innan du läser den?
Varför skulle man göra det? Låter knäppt! Jag skummar aldrig böcker förutom extremt tråkiga partier.
48. Vad får dig att sluta läsa en bok mitt i?
Om den är dålig så slutar jag mitt i, eller om något annat dyker upp så händer det också ibland att jag liksom glömmer en bok.
49. Har du dina böcker organiserade?
Nej, inte alls faktiskt. Förutom att alla Charles Bukowski-böcker står tillsammans och alla klassiker ur Delfins klassikerserie står tillsammans. I övrigt råder kaos.
50. Föredrar du att behålla dina böcker eller ge bort dem efter att du läst dem?
De jag inte gillat lägger jag ner i min port, så att de kan glädja någon annan. De jag ännu inte läst eller läst och gillat behåller jag.
51. Finns det böcker du undviker?
Deckare, thrillers, science fiction, självhjälpsböcker, populärpsykologi.
52. Nämn en bok som gjorde dig arg?
Ser att jag väljer samma som Bokbabbel här, antagligen för att den lästs nyligen men Jorden de ärvde av Björn af Kleen gjorde mig verkligen arg. Jag blev rätt arg och provocerad av Marie Söderqvists Status också.
53. Nämn en bok du inte trodde du skulle gilla men gillade?
Mästaren och Margarita trodde jag verkligen inte att jag skulle gilla. Nu ser jag den som en av mina favoritböcker.
54. En bok du trodde du skulle gilla men inte gillade?
Man utan minne av Nicole Krauss och Mannen i mina drömmar av Curtis Sittenfeld. Jag hade höga förväntningar på bägge böckerna, och bägge föll riktigt platt.
55. Bästa skuldfria nöjesläsningen?
Oplanerad läsning. Alltså en bok man inte bestämt i förväg att man ska läsa och inte måste läsa av någon anledning.
26. Favoritkokbok?
Jag är ingen kokboksperson direkt. Kan ärligt talat inte minnas när jag senast lagade mat från ett recept. Någon gång har jag fått recept av mamma som jag sedan vid ett tillfälle lagat till, men annars har matlagningsvurmen som svept över landet inte drabbat mig alls. Visserligen äger jag ett par-tre kokböcker, men jag använder dem aldrig så det vore fel att kalla dem favoriter.
27. Mest inspirerande bok du läst i år (fakta eller fiktion)?
Jag börjar bli tjatig känner jag, men Darling river var ruggigt inspirerande. Jag fick lust att själv skriva, skriva, skriva. Sorgvackert och mörkljust, som Sara gör. Jag blev väldigt inspirerad av Aronsons Feberboken också och sparade ivrigt på citat under läsningens gång. Boken om Sally (dvs Kvinnor och äppelträd samt Sallys söner av Moa M) måste förstås nämnas. Halva min vår ägnades åt att dissekera den - och ändå blev den inte sämre. Det är nog få böcker förunnat. Dessutom inspirerade den till att läsa fler böcker av samma slag och från samma tidsepok.
28. Favoritlässnacks?
Jordnötter är en av mina laster och den funkar bra med läsning, förutsatt att nötterna inte är för oljiga. Det måste vara något snacks som går att äta med en hand och liksom lite i taget. Godis blir för kladdigt. En stor kopp kaffe är annars den perfekta drycken till läsning, tycker jag.
29. Nämn ett fall där hypen förstörde din läsupplevelse?
Jag nämner två sådana fall: 1. Den femte sanningen av Doris Lessing. Jag hade läst så mycket gott om den i bokbloggar och t. om någon gång blivit personligt tipsad om den om jag inte minns fel. Och så var den så inte-jag, och så tråkig att jag var tvungen att bryta efter ungefär 150 sidor. Anklagande stirrar den nu på mig från bokhyllan, så jag får antingen göra mig av med den eller läsa ut. Men om den fortsätter i samma anda så lutar det åt det första. 2. Bönbok för en vän av Joan Didion är en annan bok jag såg mycket fram emot men inte läste ut. För det första hade jag hört extremt mycket fint om Ett år av magiskt tänkande (som jag fortfarande inte läst) och för det andra om just Bönbok för en vän. Jag tyckte den var oengagerande och lite trist, så jag lade ner den till min bokcirkels stora förtret.
30. Hur ofta håller du med kritikerna angående en bok?
Oj, det varierar ju från gång till gång. Jag varken lyssnar blint på kritikerna eller är anti dem. Jag läser gärna vad de tycker. Ibland håller jag med, andra gånger inte. Ofta hittar jag böcker jag blir sugen på att läsa genom att läsa recensioner.
31. Vad tycker du om att ge bra/dålig kritik?
Jag tror på att säga som man tycker oavsett om man gillar eller ogillar en bok. Men jag försöker nyansera det oavsett vilket intryck jag fått. Om det inte är så att boken är en av de bästa jag någonsin läst eller vice versa, för då ser jag ingen anledning att släta ut. Däremot läser jag, som jag nyligen skrev om, mest böcker jag på förhand tror kommer falla mig i smaken (av naturliga skäl).
32. Om du kunde läsa på ett främmande språk, vilket skulle du välja?
Hm, jag läser ju bara på svenska typ, även om jag kan engelska och italienska. Så förmodligen skulle jag inte orka ta min lata hjärna och läsa boken på detta språk ändå, vilket gör hela svaret halvt meningslöst. Men jag väljer franska. Jag kunde det en gång i tiden, kan det inte längre. Först ut skulle Francoise Sagans självbiografi Toxique vara.
33. Mest skrämmande/hotfulla bok du någonsin läst?
Jag har faktiskt ingen aning nu på rak arm. Men Stephen Kings noveller skrämde slag på mig när jag var i 12-årsåldern. Och likaså någon bok av Richard Fuchs som stod i föräldrarnas bokhylla och där en tjej blir gravid med en häst, så hennes barn föds med hästhuvud. Det var djupt traumatiserande för en 12-åring (eller för vemsomhelst). Grundtanken i boken var väl fin, men njäe.
34. Skrämmande/hotfull bok du inte vågat påbörja?
Precis som Kafka på jobbet (som numera övervunnit sin rädsla) har jag aldrig vågat påbörja Det av Stephen King. Dels är jag av naturen livrädd för clowner - det fejkade leendet som sitter kvar även om de gråter, ni vet - och dels läser jag ju typ aldrig skräckböcker längre. Det är nog ett faktum att clownskräckisen aldrig kommer bli läst av just mig.
35. Favoritpoet?
Oj, svårt. Men jag rabblar de favoriter jag kommer på: Lukas Moodysson, Sylvia Plath, Charles Bukowski, Bob Hansson, Per-Eric Söder och säkert många som jag inte kommer på nu. Plus en massa författare och musiker som skriver poetiskt och som jag därför klassar som poeter.
36. Hur många böcker brukar du ha lånade från biblioteket samtidigt?
I vanliga fall inga alls (ev enstaka kurslitteratur) men nu - massor av poesi! I vanliga fall köper jag alla mina böcker.
37. Hur ofta brukar du återlämna böcker till biblioteket olästa?
Eftersom jag aldrig lånar bibblanböcker så vet jag inte, men gjorde jag det så skulle det nog bli ofta.
38. Vilken är din favorit bland fiktiva karaktärer?
Detta är i princip en omöjlig fråga för mig att besvara. Jag glömmer nämligen ofta bort namn på fiktiva karaktärer, är inte typen som skulle kunna referera till en karaktär i Hustvedts Vad jag älskade eftersom jag bara har suddiga minnen av boken. De karaktärer jag minns är de mest osympatiska, eftersom de gör starkast intryck (genom att chockera ell liknande). T. ex glömmer jag aldrig Humbert Humbert, Patrick Bateman eller Hank Chinaski även om ingen av dem direkt är en favoritfiktivkaraktär om man säger så. Så mitt svar är att jag inte vet. Pippi Långstrump kanske (och hur fantasifullt kändes det)?
39. Vilken är din favorit bland fiktiva skurkar?
Av samma anledning som i fråga 38, är detta i princip en omöjlig fråga för mig att svara på.
40. Vilken sorts bok tar du mest sannolikt med dig på semestern?
Den jag är mest sugen på att läsa just då, jag läser inte enklare/svårare böcker på semestern eller så. Däremot lider jag som jag skrivit tidigare om av packa-för-mycket-åkomman. Jag läser ofta ganska lite på semestrar och läser aldrig ut allt jag packat med mig. Men jag gillar ändå att ha mycket att välja på beroende på sinnesstämning.
41. Det längsta du har varit utan att läsa?
Jag är aldrig utan att läsa men i våras hade jag någon månad som var helt utan skönlitteratur. Jag kände mig inte som mig själv kan jag säga, och kom sedan igång igen snabbt som blixten!
42. Nämn en bok du inte kunde/ville avsluta?
Jag avslutar aldrig böcker som inte faller mig i smaken (om de inte är recensions-ex), så det är en del. Bönbok för en vän, Den femte sanningen för att nämna bara några. BOATS-böcker läser jag aldrig längre men när jag gjorde det hade jag svårt att avsluta dem för att de var övermänskligt hemska.
43. Vad distraherar dig lättast då du läser?
Jag är likadan i pluggande och läsande - jag gillar när det är lite bakgrundsljud. Perfekta pluggplatsen för mig är ett halvfullt café, där man hör lite sorl och slammer. Total tystnad funkar inte alls för mig när jag ska koncentrera mig. Medan jag läser lyssnar jag gärna på musik eller så. Alltså distraheras jag inte lätt, annat än av mina egna tankar.
44. Bästa filmatisering av bok?
Oj, jag kommer inte på någon. Kalle och chokladfabriken är en kandidat.
45. Sämsta filmatisering av bok?
Ingen aning!
46. Den största summa pengar du spenderat i en bokhandel på en och samma gång?
Någon gång handlade jag nog för 1200 på Akademibokhandeln när jag precis hade fått månadens pengar. Det blev en del att släpa. Sedan gjorde jag av med mycket på förra årets bokbord också. Kanske var det lika bra att jag inte gick i år.
47. Hur ofta skummar du igenom en bok innan du läser den?
Varför skulle man göra det? Låter knäppt! Jag skummar aldrig böcker förutom extremt tråkiga partier.
48. Vad får dig att sluta läsa en bok mitt i?
Om den är dålig så slutar jag mitt i, eller om något annat dyker upp så händer det också ibland att jag liksom glömmer en bok.
49. Har du dina böcker organiserade?
Nej, inte alls faktiskt. Förutom att alla Charles Bukowski-böcker står tillsammans och alla klassiker ur Delfins klassikerserie står tillsammans. I övrigt råder kaos.
50. Föredrar du att behålla dina böcker eller ge bort dem efter att du läst dem?
De jag inte gillat lägger jag ner i min port, så att de kan glädja någon annan. De jag ännu inte läst eller läst och gillat behåller jag.
51. Finns det böcker du undviker?
Deckare, thrillers, science fiction, självhjälpsböcker, populärpsykologi.
52. Nämn en bok som gjorde dig arg?
Ser att jag väljer samma som Bokbabbel här, antagligen för att den lästs nyligen men Jorden de ärvde av Björn af Kleen gjorde mig verkligen arg. Jag blev rätt arg och provocerad av Marie Söderqvists Status också.
53. Nämn en bok du inte trodde du skulle gilla men gillade?
Mästaren och Margarita trodde jag verkligen inte att jag skulle gilla. Nu ser jag den som en av mina favoritböcker.
54. En bok du trodde du skulle gilla men inte gillade?
Man utan minne av Nicole Krauss och Mannen i mina drömmar av Curtis Sittenfeld. Jag hade höga förväntningar på bägge böckerna, och bägge föll riktigt platt.
55. Bästa skuldfria nöjesläsningen?
Oplanerad läsning. Alltså en bok man inte bestämt i förväg att man ska läsa och inte måste läsa av någon anledning.
En kväll i sann Babel-anda
Helgen har gått helt i pluggandets tecken. Jag har bokstavligen talat isolerat mig (med telefonen på ljudlös) och plöjt sida upp och sida ner. Jag kan säga att de där gubbarna Platon, Aristoteles & company har oförtjänt gott rykte med tanke på hur de såg på människor. Å andra sidan får man kanske give them a break (töntigt med engelskt uttryck men finns inget motsvarande svenskt) med tanke på att de levde för mer än 2000 år sedan. En enda sida skönlitterärt hann jag läsa igårkväll innan jag föll in i djup sömn.
Ikväll orkar jag därför inte läsa - ögonen är litegrann som grus. Istället kollar jag ikapp mig på Babel på svtplay. Jag har bland annat sett en intressant diskussion om proggiga barnböcker. Jag minns själv Totte-böckerna från när jag var liten, även om min barnperiod ägde rum senare än 70-talet. De kommunistiska och renodlat politiska barnböckerna hade nog hunnit rensas bort från dagisets boklådor när jag kom dit. Annars hade jag garanterat läst dem. Jag läste nämligen allt jag kom över som barn. Dessutom blir jag galet sugen på Spill av att se en intervju med författaren, och tycker att Bob Hansson är skämmigt tramsig emellanåt. Det är kul att Babel alltid håller så hög kvalitet och att även de halvtråkiga ämnena är roliga att lyssna på.
Det var min helg alltså, bokmässigt. Inte mycket läst. Men efter fredagens tenta hägrar gigantiska högar av olästa böcker och blogginlägg, som sagt. I fem dagar till får jag alltså reflektera KRING och inte OM böcker i den här bloggen.
Sitter ni fast i tegelstenarna eller är begravda i plugg som jag?
Ikväll orkar jag därför inte läsa - ögonen är litegrann som grus. Istället kollar jag ikapp mig på Babel på svtplay. Jag har bland annat sett en intressant diskussion om proggiga barnböcker. Jag minns själv Totte-böckerna från när jag var liten, även om min barnperiod ägde rum senare än 70-talet. De kommunistiska och renodlat politiska barnböckerna hade nog hunnit rensas bort från dagisets boklådor när jag kom dit. Annars hade jag garanterat läst dem. Jag läste nämligen allt jag kom över som barn. Dessutom blir jag galet sugen på Spill av att se en intervju med författaren, och tycker att Bob Hansson är skämmigt tramsig emellanåt. Det är kul att Babel alltid håller så hög kvalitet och att även de halvtråkiga ämnena är roliga att lyssna på.
Det var min helg alltså, bokmässigt. Inte mycket läst. Men efter fredagens tenta hägrar gigantiska högar av olästa böcker och blogginlägg, som sagt. I fem dagar till får jag alltså reflektera KRING och inte OM böcker i den här bloggen.
Sitter ni fast i tegelstenarna eller är begravda i plugg som jag?
Blädderrapport: Cornelis, Stå aldrig still, Hughes
För någon vecka sedan hade jag lite strötid (eller ja - egentligen inte med tanke på mardrömstentan på fredag) och satte mig en stund på Medisbibblan. Där gick jag raka vägen till poesihyllorna och blädderläste i olika böcker, i en av fåtöljerna där.
Bland annat läste jag en hel del i Dikter av Cornelis Vreeswijk. Det var någon dikt som kändes sådär poetiskt ny och glimrade till. Men annars var det rätt tråkiga rim, mycket utropstecken och inte speciellt engagerande alls faktiskt. Jag blev förvånad, eftersom Cornelis är en av mina hjältar, tills jag kom på att just sådär är ju faktiskt hans låttexter. De är utropstecken-aktiga, lite humoristiska emellanåt och förstås samhällskritiska. Men de gör sig bättre som låttexter, kände jag, och valde därför att inte låna hem boken. Jag nöjer mig med att lyssna på Cornelis i ipoden.
Jag läste också många dikter i en bok av Ted Hughes. Egentligen blev jag nyfiken på honom mest för att han var gift med magiska Sylvia Plath. Det var en av hans senare diktsamlingar jag bläddrade i, från 90-talet. Den verkade handla mycket om just Sylvia, om jag inte tolkade in för mycket. Har någon läst tidigare alster av honom?
För ett tag sedan lånade min käresta Stå aldrig still, som är en samlingsvolym med intervjuer och recensioner gällande Thåström. Även han, precis som Cornelis, har en alldeles särskilt gudalik position i min värld. Det är en tjock och innehållsrik bok, som lämpar sig bäst för just bläddrande. Jag läste en del intervjuer och fick några skratt. Gamla Ebba-recensioner från 1979 intresserar mig inte lika mycket, men det är en bok jag gärna haft hemma. Som bibliobok hann man inte riktigt ge den en rättvis uppmärksamhetsdos.
Jag fick med mig en hel del poesi från Medisbiblioteket. Men nu är det tyvärr så i den bistra verkligheten, att tentan i idéhistoria på fredag måste gå före allt. Nelly Sachs, Catharina Gripenberg & company får vänta tills fredag kväll. Just nu ska jag fördjupa mig i Platon, Aristoteles, Cicero, grekiska tragediförfattare och annat. Tyvärr inte lika spännande, men nödvändigt. Att läsa om hur skriften kom till var dock ganska intressant. Man kan åtminstone låtsas.
Vad läser ni i helgen?
Bland annat läste jag en hel del i Dikter av Cornelis Vreeswijk. Det var någon dikt som kändes sådär poetiskt ny och glimrade till. Men annars var det rätt tråkiga rim, mycket utropstecken och inte speciellt engagerande alls faktiskt. Jag blev förvånad, eftersom Cornelis är en av mina hjältar, tills jag kom på att just sådär är ju faktiskt hans låttexter. De är utropstecken-aktiga, lite humoristiska emellanåt och förstås samhällskritiska. Men de gör sig bättre som låttexter, kände jag, och valde därför att inte låna hem boken. Jag nöjer mig med att lyssna på Cornelis i ipoden.
Jag läste också många dikter i en bok av Ted Hughes. Egentligen blev jag nyfiken på honom mest för att han var gift med magiska Sylvia Plath. Det var en av hans senare diktsamlingar jag bläddrade i, från 90-talet. Den verkade handla mycket om just Sylvia, om jag inte tolkade in för mycket. Har någon läst tidigare alster av honom?
För ett tag sedan lånade min käresta Stå aldrig still, som är en samlingsvolym med intervjuer och recensioner gällande Thåström. Även han, precis som Cornelis, har en alldeles särskilt gudalik position i min värld. Det är en tjock och innehållsrik bok, som lämpar sig bäst för just bläddrande. Jag läste en del intervjuer och fick några skratt. Gamla Ebba-recensioner från 1979 intresserar mig inte lika mycket, men det är en bok jag gärna haft hemma. Som bibliobok hann man inte riktigt ge den en rättvis uppmärksamhetsdos.
Jag fick med mig en hel del poesi från Medisbiblioteket. Men nu är det tyvärr så i den bistra verkligheten, att tentan i idéhistoria på fredag måste gå före allt. Nelly Sachs, Catharina Gripenberg & company får vänta tills fredag kväll. Just nu ska jag fördjupa mig i Platon, Aristoteles, Cicero, grekiska tragediförfattare och annat. Tyvärr inte lika spännande, men nödvändigt. Att läsa om hur skriften kom till var dock ganska intressant. Man kan åtminstone låtsas.
Vad läser ni i helgen?
Ett citat som snörper ihop hjärtat
Döm om min förvåning när jag tidigare idag läste Kafka på jobbet (en av mina favoritbloggar och läsmåste för alla bokisar!) och sprang över ett totalt underbart citat. Mannen bakom citatet, Harry Martinson, skrev jag häromdagen om att jag ville läsa och det här gjorde mig ännu mer sugen. Mina damer och herrar, ur Aniara:
"Försök till räddning genom tankeflykt
och överglidningar från dröm till dröm
blev ofta vår metod.
Med ena benet dränkt i känslosvall
det andra med sitt stöld i känslodöd
vi ofta stod.
Jag frågade mig själv men glömde svara.
Jag drömde mig ett liv men glömde vara.
Jag reste alltet runt men glömde fara -
ty jag satt fånge här i Aniara".
Jag vet inte vad med citatet som totalt kapar sig in i mitt inre och ger mig gåshud, men det är något magiskt. Det måste det vara, etersom det griper mig så starkt. Aniara ska, om inte ses på Stadsteatern, så åtminstone läsas snarast av mig.
"Försök till räddning genom tankeflykt
och överglidningar från dröm till dröm
blev ofta vår metod.
Med ena benet dränkt i känslosvall
det andra med sitt stöld i känslodöd
vi ofta stod.
Jag frågade mig själv men glömde svara.
Jag drömde mig ett liv men glömde vara.
Jag reste alltet runt men glömde fara -
ty jag satt fånge här i Aniara".
Jag vet inte vad med citatet som totalt kapar sig in i mitt inre och ger mig gåshud, men det är något magiskt. Det måste det vara, etersom det griper mig så starkt. Aniara ska, om inte ses på Stadsteatern, så åtminstone läsas snarast av mig.
Läsrapport oktober
Dags för månadens läsrapport. Jag svarar på ungefär samma frågor som Bokstävlarna, för att det ska bli mer än bara bokuppräkning. Den finns ju ändå här intill under "Läst 2010". Några av böckerna har jag inte hunnit blogga om ännu, men tar ändå med dem här förstås. 2010 har generellt varit ett ganska dåligt läsår för mig, jag har läst färre böcker än på länge. Men det gör inte så mycket, eftersom en hel del godbitar har kommit i min väg. I oktober har det däremot blivit en hel del läst, eftersom jag har klämt flera diktsamlingar. Dessa böcker läste jag i oktober:
Att leva och dö som Joe Strummer av Marcus Birro
Tiger av Mian Lodalen
Jag missade Woodstock av Bengt O Björklund
Djurens gård av George Orwell
Sot av Per-Eric Söder
Motsols av Moa Martinson
Funderingar av Angelica Wiik och Bengt O Björklund
Mannen utan väg av Erik Lindegren
Åtta böcker totalt, varav fyra diktsamlingar och en diktroman. Tre riktiga romaner. Sedan har ju faktiskt Anna Karenina tagit upp den absoluta merparten av min lästid under de senaste veckorna, men eftersom den ännu inte är utläst så hamnar den på nästa månads läsrapport.
Månadens bästa: Jag blev väldigt imponerad av Djurens gård, Jag missade Woodstock och Att leva och dö som Joe Strummer. Men även Sot gjorde mig helt begeistrad. Jag har aldrig tidigare läst något av Per-Eric Söder och tyckte att det jag läste var sjukt bra. Men mer om det i ett eget inlägg när andan faller på.
Månadens sämsta: Tiger av Mian Lodalen passade inte riktigt mig, och den kunde jag nog lika gärna inte ha läst. Ändå vill jag läsa Dårens dotter eftersom jag inbillar mig att den ska falla mig mer i smaken.
Månadens överraskning: Överraskningen var nog att Per-Eric Söder var så inspirerande. Även Jag missade Woodstock var kul att läsa, då den kändes nyskapande. Jag gillar verkligen formatet diktroman och vill läsa fler sådana om de dyker upp. Men det kanske inte finns så många?
Månadens besvikelse: Jag blev - och här skär det lite i hjärtat - faktiskt lite besviken på Moa Martinsons poesi. Visserligen fanns där flera dikter to die for i Motsols men helheten kändes väldigt torftig. Hon kunde romanen bättre, helt enkelt.
Hur var oktober för er som läsmånad?
Att leva och dö som Joe Strummer av Marcus Birro
Tiger av Mian Lodalen
Jag missade Woodstock av Bengt O Björklund
Djurens gård av George Orwell
Sot av Per-Eric Söder
Motsols av Moa Martinson
Funderingar av Angelica Wiik och Bengt O Björklund
Mannen utan väg av Erik Lindegren
Åtta böcker totalt, varav fyra diktsamlingar och en diktroman. Tre riktiga romaner. Sedan har ju faktiskt Anna Karenina tagit upp den absoluta merparten av min lästid under de senaste veckorna, men eftersom den ännu inte är utläst så hamnar den på nästa månads läsrapport.
Månadens bästa: Jag blev väldigt imponerad av Djurens gård, Jag missade Woodstock och Att leva och dö som Joe Strummer. Men även Sot gjorde mig helt begeistrad. Jag har aldrig tidigare läst något av Per-Eric Söder och tyckte att det jag läste var sjukt bra. Men mer om det i ett eget inlägg när andan faller på.
Månadens sämsta: Tiger av Mian Lodalen passade inte riktigt mig, och den kunde jag nog lika gärna inte ha läst. Ändå vill jag läsa Dårens dotter eftersom jag inbillar mig att den ska falla mig mer i smaken.
Månadens överraskning: Överraskningen var nog att Per-Eric Söder var så inspirerande. Även Jag missade Woodstock var kul att läsa, då den kändes nyskapande. Jag gillar verkligen formatet diktroman och vill läsa fler sådana om de dyker upp. Men det kanske inte finns så många?
Månadens besvikelse: Jag blev - och här skär det lite i hjärtat - faktiskt lite besviken på Moa Martinsons poesi. Visserligen fanns där flera dikter to die for i Motsols men helheten kändes väldigt torftig. Hon kunde romanen bättre, helt enkelt.
Hur var oktober för er som läsmånad?
Bokenkät deluxe à la Bokbabbel
Bokbabbel har lagt ut en rolig enkät som hon översatt från en engelsk blogg. Självklart vill jag svara på den. Nästa vecka följer fortsättningen dessutom, kul! Men här kommer mina svar på den här veckans enkät:
1. Favoritbok i barndomen?
När tordyveln flyger i skymningen, Agnes Cecilia, Miranda och pärlhalsbandet, När det blåser på månen och Barnen i Bullerbyn plus diverse andra Astrid-böcker.
2. Vad läser du just nu?
Jag läser just nu Anna Karenina till min tegelstensutmaning och den har dragit ut något extremt på tiden. Härnäst ska jag ge mig i kast med Oppositionspartiet av Gun-Britt Sundström och sedan väntar några andra lockande. Jag uppdaterar hela tiden i menyn till höger med vilken bok jag läser just nu. Dessutom blir det den kommande veckan råplugg inför en tenta i idéhistoria så en hel del läsning om antiken pågår också.
3. Vilka böcker har du reserverade på biblioteket?
Inga alls.
4. Dålig bokvana?
Jag köper alldeles för många böcker, trots att jag har ett pinsamt stort antal oläst a hemma. Men kan ändå inte låta bli att fylla på med fler.
5. Vad har du för tillfället hemlånat från biblioteket?
Jag lånade på biblio (annat än kurslitteratur) för första gången på åratal häromveckan. Så nu har jag typ femton diktsamlingar hemlånade. Nelly Sachs, Harry Martinson, Moa Martinson, Jim Morrison, Patti Smith, Sylvia Plath, Erik Lindegren och andra.
6. Har du en läsplatta?
Icke, och är inte sugen på en sådan heller. Jag har faktiskt inte ens en iphone, som jag tycker att alla har nuförtiden. Och ändå är jag ingen teknikbakåtsträvare, jag bara tycker det är roligare att göra saker och köpa t. ex böcker för cashen.
7. Föredrar du att läsa en bok åt gången eller flera på en gång (slalomläsning)?
Jag föredrar att läsa en enda bok i taget, möjligen varvat med lite poesi. Jag gillar att komma in i en bokvärld och fokusera på bara den. Ibland har jag slalomläst, men varje gång ångrat mig eftersom det blir så hattigt och jag då inte läser ut något. Så jag har lyckats döda den (för mig) opassande vanan.
8. Har dina läsvanor ändrats sedan du började blogga?
Jag lägger framför allt ner mer tid på att läsa andra bokbloggar och där bombarderas med boktips, vilket ju är väldigt fint. Sedan är jag nog aningen mer medveten under läsningen, men det kan också ha att göra med att jag har blivit äldre + att jag har läst litteraturvetenskap. Men jag kan fortfarande njutningsläsa, vilket känns skönt. Annars har jag hört att många efter littvet-kurser blir förstörda och bara letar tematik, genre och annat i allt de läser.
9. Sämsta boken du läst i år?
Det måste nog vara Den siste läsaren av David Toscana, som var riktigt trist.
10. Bästa boken du läst i år?
Skönt att kunna svara utan den minsta tvekan. Darling river av Sara Stridsberg snurrade mitt universum några varv runt sin egen axel. Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson och Feberboken av Stina Aronson var också helt fantastiska läsupplevelser som bägge kvalar in bland bästa någonsin.
11. Hur ofta läser du utanför din egen bekvämlighetszon?
Alldeles för sällan, men jag funderar på att ändra på det så småningom. Mer om det vid ett senare tillfälle!
12. Vilken är din läsebekvämlighetszon?
Romaner, poesi, reportageböcker. Inga deckare, thrillers, skräckromaner, sf och numera väldigt sällan chick-litt eftersom jag mest stör mig på klyschorna då.
13. Kan du läsa på bussen?
Nej, jag blir så lätt åksjuk att jag aldrig läser på bussar. Däremot har jag ofta en läkerol-tablett i munnen, musik i lurarna och blicken fokuserad på vägen för att slippa åksjuka. Mina bussresor är med andra ord väldigt "fokuserade". På tunnelbanan läser jag jämt, däremot.
14. Vilken är din favoritplats att läsa på?
Soffhörnet under en filt eller min nya underbara läsfåtölj.
15. Vad anser du om att låna ut böcker? Regler?
Jag har en del böcker utlånade nu, bland annat Bukowskis Factotum, Birros Flyktsoda, Carol Oates Blonde, en Johanna Nilsson-bok och Tackar som frågar av Jennie Dielemans. Med andra ord böcker jag gärna vill ha i bokhyllan. Men jag lånar gärna ut böcker och har inga särskilda regler. Brukar dock tjata lite om att få tillbaka böckerna, mest för att jag gillar att ha dem i bokhyllan.
16. Viker du hundöron i dina böcker?
Jag vet att det är ett big no no för många men oftast viker jag hundöron för att komma ihåg var jag sist slutade läsa, och i nedre hörnet om det är något särskilt fint citat. Det är bara i supervackra böcker jag undviker att "hundöra".
17. Skriver du någonsin i bokens marginaler?
Till mina B- och C-uppsatsobjekt i littvet så skrev jag så gott som på varje sida, men annars gör jag det typ aldrig.
18. I studierelaterade böcker då?
Lånar nästan all kurslitteratur (utöver skönlitterär sådan) på biblio och skriver alltså inte i marginalerna. Antecknar dock flitigt i en anteckningsbok medan jag läser. Annars tenderar jag att glömma det mesta.
19. Vilket är ditt favoritspråk att läsa böcker på?
Svenska. Jag läser typ bara på svenska och det är framför allt en tidsfråga. Jag gillar inte att läsa på engelska eftersom det är mer energi- och tidskrävande helt enkelt.
20. Vad får dig att älska en bok?
Språket men också helheten och hur pass inne i boken jag blir. Vilket förstås påverkas av sådant som karaktärsskildring, handling och annat.
21. Vad inspirerar dig att rekommendera en bok?
Jag skrev lite om det förra veckan, apropå att ge bort böcker i present. Det är kul att försöka matcha personens smak tycker jag. Men när det inte gäller presenter, utan rekommendationer i allmänhet, så tipsar jag en läsig person om de böcker jag själv tyckt om. Ifall det är en person jag tror skulle uppskatta det, alltså. Mina favoritböcker vill jag sprida till hela världen så att alla får samma fina upplevelse som jag fått, så dem tjatar jag nog lite om.
22. Favoritgenre?
Poetiskt, sorgligt, realistiskt men kanske ibland lite magiskt också.
23. Genre du sällan läser (men önskar att du gjorde oftare)?
Biografier, helt klart. Även det skrev jag om förra veckan.
24. Favoritbiografi?
Ja, jag har ju inte läst så många tyvärr även om jag har många att se fram emot. Men Beppe Wolgers memoarer berörde mig mycket, även om det inte direkt är en biografi.
25. Har du någonsin läst en självhjälpsbok?
Nej, faktiskt inte. Jag har andra sätt att kanalisera min oro på när jag känner sådan. Prata med mina vänner räcker oftast långt. Jag skulle nog mest irritera mig under läsningen av en självhjälpsbok.
Svara ni också vetjag!
1. Favoritbok i barndomen?
När tordyveln flyger i skymningen, Agnes Cecilia, Miranda och pärlhalsbandet, När det blåser på månen och Barnen i Bullerbyn plus diverse andra Astrid-böcker.
2. Vad läser du just nu?
Jag läser just nu Anna Karenina till min tegelstensutmaning och den har dragit ut något extremt på tiden. Härnäst ska jag ge mig i kast med Oppositionspartiet av Gun-Britt Sundström och sedan väntar några andra lockande. Jag uppdaterar hela tiden i menyn till höger med vilken bok jag läser just nu. Dessutom blir det den kommande veckan råplugg inför en tenta i idéhistoria så en hel del läsning om antiken pågår också.
3. Vilka böcker har du reserverade på biblioteket?
Inga alls.
4. Dålig bokvana?
Jag köper alldeles för många böcker, trots att jag har ett pinsamt stort antal oläst a hemma. Men kan ändå inte låta bli att fylla på med fler.
5. Vad har du för tillfället hemlånat från biblioteket?
Jag lånade på biblio (annat än kurslitteratur) för första gången på åratal häromveckan. Så nu har jag typ femton diktsamlingar hemlånade. Nelly Sachs, Harry Martinson, Moa Martinson, Jim Morrison, Patti Smith, Sylvia Plath, Erik Lindegren och andra.
6. Har du en läsplatta?
Icke, och är inte sugen på en sådan heller. Jag har faktiskt inte ens en iphone, som jag tycker att alla har nuförtiden. Och ändå är jag ingen teknikbakåtsträvare, jag bara tycker det är roligare att göra saker och köpa t. ex böcker för cashen.
7. Föredrar du att läsa en bok åt gången eller flera på en gång (slalomläsning)?
Jag föredrar att läsa en enda bok i taget, möjligen varvat med lite poesi. Jag gillar att komma in i en bokvärld och fokusera på bara den. Ibland har jag slalomläst, men varje gång ångrat mig eftersom det blir så hattigt och jag då inte läser ut något. Så jag har lyckats döda den (för mig) opassande vanan.
8. Har dina läsvanor ändrats sedan du började blogga?
Jag lägger framför allt ner mer tid på att läsa andra bokbloggar och där bombarderas med boktips, vilket ju är väldigt fint. Sedan är jag nog aningen mer medveten under läsningen, men det kan också ha att göra med att jag har blivit äldre + att jag har läst litteraturvetenskap. Men jag kan fortfarande njutningsläsa, vilket känns skönt. Annars har jag hört att många efter littvet-kurser blir förstörda och bara letar tematik, genre och annat i allt de läser.
9. Sämsta boken du läst i år?
Det måste nog vara Den siste läsaren av David Toscana, som var riktigt trist.
10. Bästa boken du läst i år?
Skönt att kunna svara utan den minsta tvekan. Darling river av Sara Stridsberg snurrade mitt universum några varv runt sin egen axel. Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson och Feberboken av Stina Aronson var också helt fantastiska läsupplevelser som bägge kvalar in bland bästa någonsin.
11. Hur ofta läser du utanför din egen bekvämlighetszon?
Alldeles för sällan, men jag funderar på att ändra på det så småningom. Mer om det vid ett senare tillfälle!
12. Vilken är din läsebekvämlighetszon?
Romaner, poesi, reportageböcker. Inga deckare, thrillers, skräckromaner, sf och numera väldigt sällan chick-litt eftersom jag mest stör mig på klyschorna då.
13. Kan du läsa på bussen?
Nej, jag blir så lätt åksjuk att jag aldrig läser på bussar. Däremot har jag ofta en läkerol-tablett i munnen, musik i lurarna och blicken fokuserad på vägen för att slippa åksjuka. Mina bussresor är med andra ord väldigt "fokuserade". På tunnelbanan läser jag jämt, däremot.
14. Vilken är din favoritplats att läsa på?
Soffhörnet under en filt eller min nya underbara läsfåtölj.
15. Vad anser du om att låna ut böcker? Regler?
Jag har en del böcker utlånade nu, bland annat Bukowskis Factotum, Birros Flyktsoda, Carol Oates Blonde, en Johanna Nilsson-bok och Tackar som frågar av Jennie Dielemans. Med andra ord böcker jag gärna vill ha i bokhyllan. Men jag lånar gärna ut böcker och har inga särskilda regler. Brukar dock tjata lite om att få tillbaka böckerna, mest för att jag gillar att ha dem i bokhyllan.
16. Viker du hundöron i dina böcker?
Jag vet att det är ett big no no för många men oftast viker jag hundöron för att komma ihåg var jag sist slutade läsa, och i nedre hörnet om det är något särskilt fint citat. Det är bara i supervackra böcker jag undviker att "hundöra".
17. Skriver du någonsin i bokens marginaler?
Till mina B- och C-uppsatsobjekt i littvet så skrev jag så gott som på varje sida, men annars gör jag det typ aldrig.
18. I studierelaterade böcker då?
Lånar nästan all kurslitteratur (utöver skönlitterär sådan) på biblio och skriver alltså inte i marginalerna. Antecknar dock flitigt i en anteckningsbok medan jag läser. Annars tenderar jag att glömma det mesta.
19. Vilket är ditt favoritspråk att läsa böcker på?
Svenska. Jag läser typ bara på svenska och det är framför allt en tidsfråga. Jag gillar inte att läsa på engelska eftersom det är mer energi- och tidskrävande helt enkelt.
20. Vad får dig att älska en bok?
Språket men också helheten och hur pass inne i boken jag blir. Vilket förstås påverkas av sådant som karaktärsskildring, handling och annat.
21. Vad inspirerar dig att rekommendera en bok?
Jag skrev lite om det förra veckan, apropå att ge bort böcker i present. Det är kul att försöka matcha personens smak tycker jag. Men när det inte gäller presenter, utan rekommendationer i allmänhet, så tipsar jag en läsig person om de böcker jag själv tyckt om. Ifall det är en person jag tror skulle uppskatta det, alltså. Mina favoritböcker vill jag sprida till hela världen så att alla får samma fina upplevelse som jag fått, så dem tjatar jag nog lite om.
22. Favoritgenre?
Poetiskt, sorgligt, realistiskt men kanske ibland lite magiskt också.
23. Genre du sällan läser (men önskar att du gjorde oftare)?
Biografier, helt klart. Även det skrev jag om förra veckan.
24. Favoritbiografi?
Ja, jag har ju inte läst så många tyvärr även om jag har många att se fram emot. Men Beppe Wolgers memoarer berörde mig mycket, även om det inte direkt är en biografi.
25. Har du någonsin läst en självhjälpsbok?
Nej, faktiskt inte. Jag har andra sätt att kanalisera min oro på när jag känner sådan. Prata med mina vänner räcker oftast långt. Jag skulle nog mest irritera mig under läsningen av en självhjälpsbok.
Svara ni också vetjag!